Tja Anders!
Jag tror nog att du har rätt i att en showfight mellan två duktiga skolade fäktare skulle vara något i hästväg. Men jag är ledsen att behöva säga att jag hittils inte har sett något sådant.
Vi kommer inte kalla det för historisk fighting i parken Anders. Dom som ska jobba med mig får chansen att bli stuntmän. Och i det ingår inte bara svärdskamp. No no no!
Det lär nog bli en kul sommar vad det verkar.
Ha det gott Anders.
Vi hörs och syns!
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Lycka till med alltihop, och så hörs vi efter nyåret. Jag har lite filmer som jag tänkt visa dig, jag hoppas att du kan få en del utbyte av dem.
Jag håller gärna föredrag, och vi kan nog sätta ihop en uppvisning som skulle passa er också om ni är intresserade. Men vi hörs om det där senare.
God Jul och Gott Nytt År
Anders
Statistik: Postat av Taffy — 22 december 2004, 19:43
]]>
Tackar för ett trevligt telefonsamtal.
Vi ser fram mot att bjuda upp dig och några av dina kamrater för en föreläsning i vår!
För Skaragrejen är det showfight som gäller. Men jag skulle gärna se olika fäktskolor göra uppvisningar och låta "besökare" att prova på.
Hoppas att fler föreningar lystrar till detta då jag är mest intresserad av att ge kunden en så total upplevelse som möjligt.
Fighterna som kommer köras i showerna är klassiska Hollywood-effekter fast med lite mer seriositet bakom. Vi har mer koll på de dynamiska egenskaperna i ett svärd än vad Brad Pitt. Utan tvekan!
Jag tror nog att du har rätt i att en showfight mellan två duktiga skolade fäktare skulle vara något i hästväg. Men jag är ledsen att behöva säga att jag hittils inte har sett något sådant.
Vi kommer inte kalla det för historisk fighting i parken Anders. Dom som ska jobba med mig får chansen att bli stuntmän. Och i det ingår inte bara svärdskamp. No no no!
Det lär nog bli en kul sommar vad det verkar.
Ha det gott Anders.
Vi hörs och syns!
Vänligen.
/Mojje
Statistik: Postat av Mojje — 22 december 2004, 16:47
]]>
Hej Mojje,
jag fortsätter debatten från Arnlandstråden här.
Först och främst. Det var aldrig min mening att vara otrevlig, och jag trodde inte att inlägget skulle läsas så. Det var ett ärligt menat förslag från min sida att vi skulle träna ihop.
Du har dessutom helt rätt i att det inte går att säga med exakthet vad som är rätt, utifrån det historiska materialet. Det går däremot alldeles utmärkt att säga vad som är garanterat fel. Jag har kikat på era filmer, och det ni sysslar med på dem (både nybörjargruppen och den mer avancerade) har ingen täckning i det historiska materialet. Ni har studerat traditionell stuntstrid, och det gör att ni sysslar med stuntstrid. Det är inget fel i detta, men bara för att man har ett svärd, och historiska kläder, så blir det inte historisk strid, om man ska vara ärlig i den beteckningen (och det verkade vara tanken med skaralandsfightingen, eller har jag fel?).
Eftersom jag säger emot dig här, så kan det verka som att jag är helt mossig, och vill ha likatänkande. Så är inte fallet. Men precis som du säger, så går det inte att avgöra vad som är korrekt till punkt och pricka. Därför tycker jag att man ska ha en ödmjuk attityd till det man gör, och hela tiden vara beredd att utifrån det historiska materialet forska vidare och även dra egna slutsatser utifrån det. Den historiska striden går att utveckla, utöver vad manuskripten säger. Men samtidigt kan man inte göra exakt vad som helst, och kalla det historiskt, bara för att man inte kan säga exakt vad som är det. Det är, i mina ögon, både kampkonstmässigt och akademiskt oärligt.
För Göteborgs Historiska Fäktskolas del, så har vi utgångspunkten att vi inte är lika duktiga som fäktärna var förr (en rätt självklar slutsats), och därför tror vi också att det bästa utgångsläget till studerandet av historisk strid är de historiska källorna. De ger oss ett rätt digert material att arbeta med. Att få teknikerna att fungera är inte det lättaste, det kräver mycket övning. Jag sysslar med det här sju dagar i veckan, och jag känner hela tiden av mina begränsningar, hittar nya saker att lära mig, och ser nya saker i materialet. Att då säga att vad som helst är historiskt, ter sig lite underligt.
Utöver det så tror jag att du har underskattat manuskripten. Du säger att det inte går att avgöra vad som är historiskt korrekt, och jag håller med dig. Men vi menar två olika saker. För det känns som om du använder den sanningen som en ursäkt för att allt kan vara historiskt, medan jag använder den för att ägna mer tid åt att bringa klarhet i texterna. Och på vissa punkter är manuskripten tydliga. Allt är inte godtyckligt. Flera av de gamla mästarna presenterar tekniker som är otvetydiga, fullständigt solklara. Och principerna för striden är dessutom ofta likaledes solklara. Och vissa saker som ni säger går rakt emot de här principerna, eller har klara brister i förhållande till manuskripten. Något som jag skulle kunna gå in på mer om vi träffas för att träna eller diskuter vad ni skulle kunna göra.
Jag tror dessutom att ni skulle tjäna på att studera manuskripten. För jag kan lova dig att ni kommer att få strid som ser betydligt coolare ut. Vi gör också uppvisningar, och med rätt skydd och sunt förnuft kan man konstant få publiken att dra efter andan. Historisk strid är snabb, och effektiv, och som vanligt överträffar verkligheten dikten.
För att avsluta: jag menar inte (och har aldrig gjort) något illa, och jag har aldrig varit otrevlig med flit. Jag står gärna till tjänst på alla sätt och vis, och jag har ingenting emot att tjäna pengar på det jag gör. Allt jag säger är att det ni sysslar med garanterat inte är de tekniker som finns beskrivna i manuskripten, och att de principer ni presentar går emot principerna i manuskripten. Med andra ord sysslar ni inte med historisk strid. Huruvida vi gör det eller inte är en tolkningsfråga, som vi aldrig kommer att få svar på.
Slåss gärna enligt ert system i medeltidsbyn, det stör inte mig det minsta, men jag skulle inte kalla det historiskt, för det vore att förleda folk, och som jag skrev: jag tror att ni skulle kunna få mer utav det (och publiken) genom att gå till källorna.
Anders Linnard, tränare GHFS
Statistik: Postat av Taffy — 18 december 2004, 12:58
]]>
Annika: Vi gillar att ni heter Malmös Historiska Fäktskola, och hoppas på mer samarbete framöver. Hoppas att vi ses snart igen!
/Anders
Statistik: Postat av Taffy — 31 oktober 2004, 22:25
]]>
Vi vill inte på något sätt påstå att våran fäktning är bättre. Det vore att kasta sten i glashus.
Snarare är det så att vi är så trötta på alla regler som finns i alla föreningar och klubbar så jag kan känna att Schola Gladiatoria har växt fram ur det.
Vi tränar mycket lite fri sparring. Då vi gör det så är det vapenlöst för att minska fighterstress som bekant.
Enkla straffsystem gör att vi undviker skador.
Traffar man någon oavsiktligt så är det bara att köra tio armhävningar etc.
Om man ska beskriva vårat system enkelt så bygger det på några få enkla tankar.
1. Svärdet ska ta den kortaste vägen möjligt.
2. Gå aldrig bakåt. Om du går bakåt så betyder det att du har gjort fel i en tidigare teknik. Alltså kommer du att dö.
3. Varje hugg och parering måste kunna skada.
4. Slå först!
När man läser detta så kan man ju tro att vi är adrenalinstinna bestar som bygger upp en armé av blodtörstande primater.
Så är ju inte fallet som tur är!
De tankar som finns i Shola Gladiatoria bygger på två människors idéer om strid. Psykologiska likväl som fysiska attribut när en människa utsätts för den abnorma stress som antagligen uppstod på ett slagfält eller i en duell.
Min kollega kommer från den filippinska träningsformen Escrima och jag själv är gammal karate-ka.
Ganska traditionella system som som inte fungerar i en verklig situation. (Med risk för påhopp!!! Ha ha ha!)
Jag använder även mycket av mina kunskaper som professionell stuntman i egenskap av kroppskontroll samt meditiva fokuseringstekniker i undervisningen.
Vad jag vill ha fram av allt detta dravel är att vissa tränar för den fysiska effekten det ger på kroppen. Andra för att försöka förstå och tolka det någon ägnat sitt liv åt att sätta i pränt.
Schola Gladiatoria utbildar framför allt eleverna i medvetenhet. Detta ger eleverna kunskaper som de har nytta av i många andra aspeketer i livet. Inte bara med svärdet i handen. Det är en sidoeffekt som uppstår av den stress som skapas mellan två kombatanter.
Detta tycker jag är det roligaste med fäktning i all form.
Jag läser vad du skriver om manualer Annika och kan bara medge att du har rätt.
När vi lär ut stagefighting så krävs det ett system!
Vårat är enkelt. Åtta olika träffområden som eleverna får lära sig att skydda och att träffa utan att avika mer än fem centimeter.
Med detta system kan vi skriva manus för koreograferad stagefighting!
Jag tror att jag får uppdatera våran hemsida då denna tråd har gett mig nya tankar om vad vi gör.
Jag tackar för det alla ni som skriver och funderar!
Ta gärna en sväng förbi våran sajt och kolla in filmerna som finns i portfolion.
Stor blandning men eleverna har kört en termin så ha överseende med deras tekniker!
Avslutar med att citera mig själv!
"Jaså!, du är en sån som blockerar ett hugg!"
Ha det gött, hoppas vi stöter ihop någon dag!
/Mojje
Statistik: Postat av Mojje — 11 oktober 2004, 13:44
]]>
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Som bekant gör svärd förbenat ont om man får dom på sig vilket gör att man får lära sig kontroll över sitt sinne snarare än sitt svärd.
(..........)
Om man paddar på sig massa skydd så lär sig inte kroppen att det är farligt med en träff.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Menar du att man måste lära sig tåla smärta, så håller jag helt med, det är en del av hobbyn. Problemet är att en duktig träff kan få svårare konsekvenser än blåmärken, svullnader och småsår och om jag får ett finger krossat under träningen, är det krossat även om jag har psyke som en jedi. I Malmö använder de flesta hockeyhandskar, armbågs- och knäskydd av inlinesmodell och eventuellt susp, då har man skyddat de mest ömtåliga delarna av sig och kan ändå vara ganska säker på att komma hem några rejäla blåmärken rikare. Självfallet gör avsaknaden av hjälm att man inte kan slåss helt realistiskt, men det är svårt att hitta tillräckligt bra hjälmar, så vi nöjer oss med att markera attacker mot huvudet. Min poäng är att smärta hör till, men riktiga skador bör undvikas, och skydd är bästa sättet.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Eftersom vi inte studerar efter medeltida manualer eller dylikt gör detta att våran träning med full kraft får eleverna att förstå svärdets dynamik.
(...........)
Vi vill att våra elever ska tänka och inte nöja sig med att bara rispa en arm eller liknande.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Att förstå svärdets dynamik är en grundläggande del i all fäktning, det spelar ingen roll om man tränar efter manualer eller ej. Det går inte att lära sig fäktas enbart genom att läsa texter och titta på bilder, fäktning är en fysisk aktivitet som alltid måste baseras på verkligheten, och det vet alla historiska fäktare lika väl som stagefightare.
Naturligtvis fungerar det inte heller att strida utan att tänka, det vill förhoppningsvis alla fäkttränare att deras elever ska göra. Historisk fäktning är inte nödvändigtvis stelare eller mer formaliserad än stagefighting; jag föreställer mig att ni i Schola Gladiatoria har kommit fram till en uppsättning hugg och tekniker som ni tycker fungerar och som ni lär ut till nybörjarna. Skriver ni en kortfattad text om dessa och kanske ritar några bilder, har ni en manual (om än inte medeltida)! Vi använder de tekniker, grundtankar och knep som förs fram i manualerna på samma sätt som era elever använder de tekniker, grundtankar och knep som ni visar dem. Skillnaden är att ni kan korrigera det eleverna gör, medan vi svårligen kan förvänta oss att Sigmund Ringeck ska komma klampande och ryta "Neyn! Nicht so!" om vi slarvar med fotarbetet.
Hur som helst låter er träning askul och välplanerad, vilket är två stora och viktiga egenskaper!
Statistik: Postat av Annika B — 11 oktober 2004, 12:44
]]>
Vi använder endast Ållebergsklingor och hickory när vi tränar.
En och annan polsk klinga kommer ibland men mycket sällan.
Ha det gött!
/Mojje
Statistik: Postat av Mojje — 10 oktober 2004, 23:55
]]>
Bra inlägg och sant det du skriver.
Inge bra med pikar. Sånt kan missförstås som sagt.
Det Håkan menar är enkelt förklarat att alla tekniker tränas i syfte att orsaka så mycket skada som möjligt.
Som bekant gör svärd förbenat ont om man får dom på sig vilket gör att man får lära sig kontroll över sitt sinne snarare än sitt svärd.
Vi använder endast handskar av modell Försvarets kraghandske!
Om man paddar på sig massa skydd så lär sig inte kroppen att det är farligt med en träff.
Om man fortsätter på Håkans linje och fullföljer svaret på din fråga så menar han nog även att vi aldrig håller tillbaka kraften. Även om vi kör i kvartsfart i tekniken.
Vi gör så för att eleverna ska känna att de har balans, tryck och kapacitet att slå igenom det försvar som kan tänkas finnas.
Eftersom vi inte studerar efter medeltida manualer eller dylikt gör detta att våran träning med full kraft får eleverna att förstå svärdets dynamik. Vart vill svärdet efter det att jag har gjort mitt hugg eller min parering.
Vi vill att våra elever ska tänka och inte nöja sig med att bara rispa en arm eller liknande.
Striden är slut när en av kombatanterna är död. Uppenbarligen! Ha ha ha!
Svärdet slutar röra sig när det inte har något mål.
Hoppas du förstår annars så får du fråga igen.
Ha det gott Thomas!
/Mojje
Statistik: Postat av Mojje — 10 oktober 2004, 23:51
]]>
Jag undrar också över det som Håkan skriver om att ni inte håller igen slagen. Vilka skydd och vapen använder ni då? själva går vi nämligen sönder om vi inte håller igen huggen.
Statistik: Postat av Thomas Hagaeus — 10 oktober 2004, 15:15
]]>
Det är liv och död det handlar om....
/Mojje
Statistik: Postat av Mojje — 30 september 2004, 02:34
]]>
Ordet "throw" används i översättningen, så ja...jag vill dock minnas att jag har hört att det italienska ordet också kan beteckna en rejäl stöt.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Även på egelska kan det betyda stöt.
"Be thrown against somebody" betyder "råka stöta ihop med (stöta till) någon" enligt WordFinder på min dator.
Håkan Larsson
Statistik: Postat av Håkan_Skara — 29 september 2004, 13:53
]]>
3. Du menar [url="http://www.thehaca.com/pdf/Dl15.jpg"]så här[/url](undre bilderna)?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Ja, till exempel.
Vad jag är ute efter med mitt förra inlägg är att varje bild kan tolkas på väldigt många olika sätt, beroende på de tidigare erfarenheter du har. Det sätt som FFX & Schola Gladiatoria tränar på är väl så avancerat som vilken historisk "riktig" manual-träning som helst.
Vi tränar tre dagar i veckan.
En dag tränar vi riktig strid, där slutmålet är att fullständigt nedgöra och oskadliggöra motståndaren. Döda, lemlästa och skada så snabbt och effektivt som det bara går[:D]!!!!
Andra dagen går åt till stuntträning (koordinerad strid). Skillnaden mot Schola Gladiatoria och övriga "historiska" fäktsällskap är att vi INTE håller ingen våra slag[B)]. I övrigt är det väldigt lika.
Tredje dagen vi tränar gör vi det med spefika uppdrag som mål.
Själv har jag erfarenhet från tävlingar med värja och florett, karate och lite andra budosporter samt fighter på vikinga-marknader. Där är det frågan om stora slag med upp till flera hundra deltagare. Skall du överleva där gäller det att kunna strida.
Den mest alround-träning jag över huvud taget har hittat som kan användas i alla dessa sammanhang är just FFX & Schola Gladiatorias träningar.
Kolla in filmerna på . Gå till <i>"portfolio"</i>
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Mojje</i>
Vår träning bygger precis som du och de resterande i tråden uppfattat; inte på historiska manualer.
Svärdsträning i Schola Gladiatoria bygger uteslutande på realistisk träning med svärd. Liv och död kort och gott.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nu är det väl inte helt sant att vi inte använder fäktmanualern. Vi är ju inte dumma. Däremot är vi väldigt nyfikna och kunskapsökande i vår utövning av svärdskamp, så vi läser precis allt vi kommer över. Även de gamla fäktmanualerna.
Vad vi inte gör, däremot, är att hålla oss till en enda manual och följa endast den. Vi hämtar iformation från alla upptänkliga ställen vi kan komma på och ger oss sen in i strid med svärd, mod och kämpaglöd.
Håkan Larsson
Statistik: Postat av Håkan_Skara — 29 september 2004, 13:46
]]>
Angående den första bilden så ger jag mig, det var inte så genomtänkt.[B)] Fast jag skulle fortfarande känna mig otrygg i en strid med svärdet så långt ner på ryggen, med tanke på sträckan man måste förflytta det för att hugga. Det man vinner i kraft förlorar man i snabbhet.
(Tack för fotot, Månia, jag ska svara på ditt mail sedan!)
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Vem är så jävla du att han kastar sitt svärd. För övrigt står han ansikte mot ansikte med motståndaren.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Ordet "throw" används i översättningen, så ja...jag vill dock minnas att jag har hört att det italienska ordet också kan beteckna en rejäl stöt.
Det är den andre killen, han till höger, som jag menar står bortvänd. Under honom står det "Against a throw I hide my hand / With this guard I'm well defended", vilket ju borde betyda att hans pose rekommenderas för att kontra kastet. Han tittar över axeln, borde det inte betyda att det är där han ser sin motståndare och alltså vänder sig bort från honom?
Mina tankar kring dina tolkningar, Håkan:
1. Han greppar avigt om spetsen i så fall och måste byta grepp innan han drämmer till. Fast jag tvivlar inte på effektiviteten.
2. Det här är bra, som ett mellanting mellan kast och stöt; bra styrsel kombinerat med rejäl kraft. Det var ungefär så vi övade den på seminariet jag var på, även om vi testade att verkligen kasta iväg svärden också (prova någon gång för nöjes skull [;)]). Om man vågar sig på att släppa iväg sitt vapen så ska man nog vara ganska säker på situationen och avståndet ska inte vara mer än några meter. Kan tänka mig att det är det mest imponerande sättet att avsluta en duell om man bara träffar...
3. Du menar [url="http://www.thehaca.com/pdf/Dl15.jpg"]så här[/url](undre bilderna)?
Statistik: Postat av Annika B — 29 september 2004, 11:22
]]>
Vem är så jävla du att han kastar sitt svärd.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Tja, tydligen den som fäktas enligt Fiore-stilen [:)]
Karin
Statistik: Postat av Karin — 29 september 2004, 10:25
]]>
--Ameli--
Statistik: Postat av Månia — 29 september 2004, 10:19
]]>