~~Johanna
Statistik: Postat av Rohirrim — 4 januari 2007, 10:03
]]>
]]>
]]>
]]>
]]>
Det har nu bevisats att en ELB i alm kan göras till styrkor på åtminstone 140#, och det är närsomhelst tungt nog för att användas som krigsbåge. Detta är utan att utforska almens gränser.
Lönn är även det ett bågträ som är underbart hårt, men kanske tappar lite i töjbarhet.
Statistik: Postat av hraufnir — 3 juli 2006, 12:14
]]>
http://www.wga.hu/art/m/memling/4ursula/36ursu06.jpg
Att det är idegran kan man se på den tvåfärgade veden och jag tycker det liknar en recurve. Men det är mycket möjligat att jag är ute o cycklar. Denna bild är iallafall tydligare.
/Kim
Statistik: Postat av Kimpa — 5 juni 2006, 10:30
]]>
]]>
http://www.wga.hu/art/m/memling/4ursula/36ursu05.jpg
http://www.wga.hu/art/m/memling/4ursula/36ursu06.jpg
EDIT
Hittade några bilder till (1450-1500)
http://www.wga.hu/art/g/gozzoli/5various/5martyrd.jpg
http://www.wga.hu/preview/g/gozzoli/3magi/3/39old.jpg
http://www.wga.hu/art/g/gozzoli/3magi/1/11young1.jpg
Bilderna är iof. från 1490 men det är ju fortfarande medeltid...
/Kim
Statistik: Postat av Kimpa — 4 juni 2006, 20:33
]]>
Bara för att fastna vid Bayeauxtapeten, även om vi bortser från färger, propotioner och allt så kvarstår ändå det faktum att tre av bågarna på bilden ser ut att vara recurvs.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Om du bortser från "färger, proportioner och allt", vad blir det då kvar att använda som källa[?]
Jag är nog böjd, no pun intended, att hålla med GreenMan i följande resonemang:
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by GreenMan</i>
Min tanke anngående de recurvede buene på bayeuxteppet (http://www.hastings1066.com/pics/tap28.jpg f.eks) er at dette er naturlig recurvet barlind
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
...även om ett naturligt recurverat ämne sällan ser ut som en avsiktligt framställd recurve så är det en trolig förklaring. Jag har även lurat på om inte hornnockarna kan ha ett finger med i spelet.
Ha det...
/Angus
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 19 april 2004, 22:47
]]>
***Flyttade inlägg***
Fundin
Posted - 16 Apr 2004 : 13:08:18
Nu har jag funderat
Vikingatidens/Medeltidens bågar som inte gjordes av Idegran, hur såg dessa ut? Det nämns någonstans i en text Ashams? Att för varje båge av Idegran skall bågmakaren tillverka 4 av Ask, Alm etc... Dessa bågar lär ju ha varit starka bågar.
Tidigare Europeiska fynd visar holmegaard bågar eller mere-heath bågar av flatbågetyp med styvt handtag.
Idegransbågen böjer ju genom hela bågen, finns det möjlighet att dessa bågar gjorde det? Ett smalare handtag som böjer aningen? Ishi bågarna är av denna konstruktion.
I Visby såg jag en långbåge (ELB) i Alm på 60# (inskjuten)i praktiken helt utan string-follow, själv har jag en på 40#, 170cm lång även den med mycket lite stringfollow. Kan det vara så att almbågar byggdes som ELB fullt ut? Hur starka kan man bygga dem?
Vidare har jag funderat över recurve. Nåstan alla bilder jag har sett på bågar från medeltiden påminner om en working recurve när man tittar noga på lemmarnas ändar i spännt läge, dessutom verkar inte bågarna vara fullt så långa som de på mary rose skeppet. Är detta en slump. Att bågarna görs kortare på bild förstår jag, men att man lägger in en svag recurve på bilden verkar konstigt. Någonstans mpste de ju fått uppfattningen om denna böj, jag ska jaga rätt på lite bilder så förstår ni vad jag menar.
***
Fundin
Posted - 16 Apr 2004 : 13:37:08
Här kommer lite bilder
http://gallery.euroweb.hu/art/d/durer/2 ... sebast.jpg
http://gallery.euroweb.hu/art/b/baldung/2/01altar.jpg
http://gallery.euroweb.hu/art/f/foppa/sebastia.jpg
Religiösa motiv från 1500 talet, kolla tråden om hur man skjöt med nordiska långbågar för att å källorna. Här är alla båar defenitivt korta och med recurve.
http://rubens.anu.edu.au/htdocs/laserdi ... /21502.JPG
http://www.bayeuxtapestry.org.uk/bayeux30.htm
De två sista är från Baeaux tapeten. På den första baeaux bilden ser det ut som om bågarna uppe till vänster och nere till höger är av Idegran (ytved-kärnvedsfärgerna) Medans de andra två bågarna är enfärgade, alla bågar utom den uppe till vänster verkar ha en recurve.
Är detta underligt, hur tillförlitliga är källorna, varifrån fick de iden om recurve på bilder av bågar om det inte fanns på vanliga bågar. Användes kortare recurvs till jakt? Fråorna är många, har ni några intressanta svar?
***
Angus Maciomhair
Posted - 16 Apr 2004 : 17:39:33
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">[i]Originally posted by Fundin[i]
Vikingatidens/Medeltidens bågar som inte gjordes av Idegran, hur såg dessa ut? Det nämns någonstans i en text Ashams? Att för varje båge av Idegran skall bågmakaren tillverka 4 av Ask, Alm etc... Dessa bågar lär ju ha varit starka bågar.
Tidigare Europeiska fynd visar holmegaard bågar eller mere-heath bågar av flatbågetyp med styvt handtag.
Idegransbågen böjer ju genom hela bågen, finns det möjlighet att dessa bågar gjorde det? Ett smalare handtag som böjer aningen? Ishi bågarna är av denna konstruktion.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Intressanta funderingar.
Det här med att varje bågmakare måste framställa x bågar i andra material för varje idegransbåge kan mycket väl vara ett bevis på att ask och alm duger till väldigt starka bågar. Walesiska bågar sägs som bekant ha varit tillverkade i alm och, IIRC, av ELB-modell.
Min teori om varför just idegran blev så eftersökt att man blev tvungen att importera material är att dess egenskaper är idealiska för just pilbågar. Pga. detta kan lemmarna göras smalare, jämfört med en båge av samma styrka i ask eller alm, utan att bågens kvalitet påverkas. Därmed får man ur ett idegransämne av storlek y ut x antal bågar mer än man skulle fått ur samma mängd ask eller alm.
En möjlighet att ask- och almbågarna användes vid den obligatoriska bågskytteträningen då de rimligen, pga. tillgången på material, bör ha varit billigare än idegransbågarna. Detta bör i sin tur innebära att en hel del av ask- och almbågarna byggdes i lägre styrkor medan idegran sparades till de tyngsta träningsbågarna och slagfälten.
Visst finns det möjlighet att göra en flatbåge som böjer i greppet, det bevisade ju Ishi om inte annat.
Fördelar:
Bågen får mer arbetande material och påfrestningarna minskar.
En flatbåge är ju som smalast i greppet medan en ELB är som bredast i samma område. Detta ökar pilens angreppsvinkel och ställer högre krav på pilarnas spine vid skjutande med en ELB än med en flatbåge.
Nackdelar:
Bågen kan sparka i handen vilket tenderar att märkas rejält vid högre styrkor.
Tilleringen blir bökigare då det är en längre kurva att ta hänsyn till. Detta ställer endast krav på bågbyggaren och inte på materialet i sig som istället tjänar på det. (TINSTAAFL)
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">[i]Originally posted by Fundin[i]
Vidare har jag funderat över recurve. Nåstan alla bilder jag har sett på bågar från medeltiden påminner om en working recurve när man tittar noga på lemmarnas ändar i spännt läge, dessutom verkar inte bågarna vara fullt så långa som de på mary rose skeppet. Är detta en slump. Att bågarna görs kortare på bild förstår jag, men att man lägger in en svag recurve på bilden verkar konstigt. Någonstans mpste de ju fått uppfattningen om denna böj, jag ska jaga rätt på lite bilder så förstår ni vad jag menar.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Då var det det därmed att dra slutsatser från samtida källor igen. Vanskligt som attan. Det ligger en hel del konstnärlig frihet i många bilder, titta bara på avbildningar av kastmaskiner, där finns det en hel del konstigheter.
Att recurvebågarna avbildas som kortare ser jag inget större problem med, även om de på många målningar är extremt korta, de är i regel kortare än ELB och flatbågar. Bågarna från Mary Rose hade såvitt jag vet undantagslöst ELB-profil och följdaktligen längre än recurvebågar. Inspirationen till recurvebågar finns österut.
Den arbetande recurven förbryllar mig lite, om det nu är så att det verkligen förekom arbetande recurver. Extremfall som t.ex. den turkiska hornbågen är ett praktexempel på vad en statisk recurve kan åstadkomma, även om det ligger en hel del skickligt hantverk och materialutnyttjande i dem vid sidan av detta.
Jag kontrollerade dock lånebågarna hos min lokala bågskytteklubb, samtliga i glasfiber med platta lemmar, dragstyrka 12-35#. Samtliga var arbetande recurver.
Nu kan detta iofs. vara ett utslag av aluminiumpilar och kolfibervirknålar inom skyttet som minskar behovet av det extra kastet från en statisk recurve. Å andra sidan ger bättre kast en flackare pilbana vilket många tävlingsskyttar jagar samtidigt som en arbetande recurve stackar mer än en statisk.
Förvirringen kvarstår.
/Angus
***
Angus Maciomhair
Posted - 16 Apr 2004 : 18:28:32
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">[i]Originally posted by Fundin[i]
Här kommer lite bilder
De två sista är från Baeaux tapeten. På den första baeaux bilden ser det ut som om bågarna uppe till vänster och nere till höger är av Idegran (ytved-kärnvedsfärgerna) Medans de andra två bågarna är enfärgade, alla bågar utom den uppe till vänster verkar ha en recurve.
Är detta underligt, hur tillförlitliga är källorna, varifrån fick de iden om recurve på bilder av bågar om det inte fanns på vanliga bågar. Användes kortare recurvs till jakt? Fråorna är många, har ni några intressanta svar?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Bayeuxtapeten är nog den sista källan jag skulle ta till gällande färger, proportioner och perspektiv. Det enda den skvallrar om är att bågar användes, om bågarna i sig skulle jag inte våga dra några som helst slutsatser.
Ang. kärnved och ytved i olika färger så hittar du det även hos ask och alm.
Jaktfrågan tycker jag vi tar i en ny tråd, jag lade den under stridskonstforumet eftersom det rör sig om bruket av vapen.
Ha det...
/Angus
***
Fundin
Posted - 19 Apr 2004 : 09:36:46
Bara för att fastna vid Bayeauxtapeten, även om vi bortser från färger, propotioner och allt så kvarstår ändå det faktum att tre av bågarna på bilden ser ut att vara recurvs.
Det finns som jag ser det två alternativa förklaringar till att bilderna ser ut att ha den här recurven, både bayeauxtapeten och de religiösa bilderna.
1 Bågen "Pilbåge" var allmännt uppfattade som en cupid-båge och förväntades se ut därefter av folk som inte såg mycket pilbågar, ungefär som idag. På något sätt fanns det en allmänn uppfattning om att pilbågar hade recurve.
2 Bågmakare gjorde recurve på sina bågar, uppenbarligen inte på de långbågar som man fann på Mary Rose eller för den delen Nydamm bågarna, men kanske var det så att de bågar som gjordes i Alm, Ask etc som Ascham nämner försågs med recurve? Jag har aldrig försökt recurva en ELB, men en flatbåge i ask är mycket enkel att basa och vinner en del fart på det. Detta förutsätter förståss att dessa bågar bygdes som flatbågar, men oddsen för det bör ju finnas eftersom dessa material lämpar sig bäst för flatbågar, och kunskaperna att bygga flatbågar fanns i allafall tidigare i Europa.
***Slut flyttade inlägg***
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 19 april 2004, 22:23
]]>
Det där är en typisk turkisk båge (eller passande asiatisk variant) eftersom den har siyahs och de karaktäristiska nockarna.
Halvor, jag ser fram emot bilderna.
/Angus, som borde studera Mac-bibeln mer vid tillfälle.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Inte ovanligt med vad vi kallar för asiatisk eller om man så vill Ungersk typ av bågar i konsten, jag har några till [url="http://www.obbit.se/nt/recurve/index.html"]här[/url]
Statistik: Postat av Sternschild — 5 februari 2004, 23:30
]]>
Halvor, jag ser fram emot bilderna.
/Angus, som borde studera Mac-bibeln mer vid tillfälle.
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 5 februari 2004, 19:48
]]>
Statistik: Postat av GreenMan — 5 februari 2004, 19:09
]]>
]]>