Alltså bör man kunna ha spacern under fjädrarna och dra ut puilen med ett grepp om nocken och dra spetsen genom spacern? Även om jag nu anser att man kanske borde kunna ha två spacers för transport?
En med lite tjockare hål för att dra igenom en bodkin, som du har under styrfjädrarna, och en över fjädrarna med lite mindre hål som du trär in nockarna i. Skapar en relativt tyst transport med låg nötning, och enkel att ta bort då man skall bruka pilarna.
Var gäller breda spetsar (broadheads) så kan man slitsa hålen i spacern och göra så att det går att dra ut en sådan med om man så känner för det! =) Kanske inte smidigast, men kan vara värt att pröva.
Statistik: Postat av hraufnir — 27 maj 2007, 21:53
]]>
Hum.. det känns som om vi talar om varandra ...
Statistik: Postat av Johan Käll — 23 januari 2007, 00:12
]]>
***********************************
bowyer tom
Posted - 14 Jan 2007 : 09:30:16
Det finns få fynd av medeltida koger, men för krigsbruk bars kogret vid höften med spetsarna uppåt, så man kunde välja den för just det skottet lämpligaste spetsen. Alldeles innan ett slag stacks pilarna ned framför skytten så att han kunde komma åt dem i ett huj. VAd man ser på sagan om ringen etc har nog ganska lite att skaffa med medeltidens bågskyttekompanier...
T
*****
Matti
Posted - 14 Jan 2007 : 22:01:22
Ja, Tom har nog täckt in det mesta här.
Notera att tekniken med att sticka ned pilarna framför sig när man var i stridsställning också användes av nordamerikanska indianstammar. Ett smart drag eftersom man då kan se "amläget" som vi säger i kronans tjänst!
Jägare verkar helst ha burit kogret på ryggen, av bilder från samer och indianer att döma. Kanhända kan det bero på att man bara hade en typ av spetsar så det var inte så noga vilken pil man plockade.
Att ha kogret på ryggen har också den fördelen att man det inte hakar fast i något om man går genom ett risigt buskage till exempel.
Emellertid så har jag alltid retat mig på att jag fastnar i låga dörrkarmar och dylikt med pilkoger på ryggen!
En viss fördel med koger på ryggen om man vill vara snabb är att när man släppt pilen så har i varje fall jag alltid handen på lämpligt ställe för att dra en ny pil.
Men då många stridande bågskyttar genom tiderna helt klart föredrog ett vid sidan hängande koger, så skall jag nog också göra ett dylikt. Dessutom så krånglar det inte till det för mantel och packning på det viset.
Vad tror du Tom om att jägare ofta har koger på ryggen av smygskäl? Det är ju sällan man får iväg mer än en pil, eventuellt två, och vill man få ett snabbt andra skott, något som är viktigt för moderna jägare, så hinner man ändå inte fippla med att välj spetsar.
Men en krigare bar nog oftast pilarna vid höften.
*****
Johan Käll
Posted - 15 Jan 2007 : 00:51:44
Jag har inte sett några bilder på pilar på ryggen. Alla jag sett har haft dem i bältet direkt, med spetsen ner för att de skall kunna dra dem 'genom' bältet så inte fjädern blir rufsig, eller i ett koger i bältet. Koger syns för övrigt väldigt sällan, pilsäckar och pilar direkt i bältet verkar alra vanligast
Det verkar ochså varit vanligt att ha haft en pil i båghanden när man skjuter för att ha den till hands för ett andra skott.
Att smyga i skog med saker på ryggen... jag vet inte. Min erfarenhet är inte att det fastnar mindre.
*****
bowyer tom
Posted - 21 Jan 2007 : 10:19:12
Vad gäller jakt med koger på ryggen, så kan man föreställa sig vad den presumtiva middagen säger om jägaren börjar treva på ryggen efter en pil och med jätterörelser jämkar ur den ur ryggkogret.Hjkorten, grisen är nog innerligt tacksam för att jägaren bjöd på den pantomimen... De folk jag känner till har, vid jakt, alla haft kogret vid höften för att osynligt och tyst kunna jämka ut en pil med små rörelser. Pröva gärna själva! Vad gäller pilsäckarnas material så återger jag vad mr Ascham anser i "toxophilius". JAg känner inte till några fynd av ylle, men det betyder ingenting i sammanhanget...
Nåt sånt här torde vara adekvat i sammanhanget...
*****
Johan Käll
Posted - 21 Jan 2007 : 23:59:15
Jag har funderat över 'saltströaren', dvs, hålplattan för att separera pilarna.
Mig veterligen har man bara hittat en sådan (på Mary Rose) och dess placering i säcken är endast hypotetisk. Vad jag funderar över är att denna variant fungerar väl till talvelspetsar och bodkins, men när man vill bära med sig något mer hulligförsedda spetsar..... då funkar den sådär. Problemet är såklart att en bredbladig spets inte går genom hålet.
Så, jag såg en polsk kille som tänkt på ett annat sätt. Han hade satt separeraren över nockänden, ovanför fjädrarna. På detta sätt gör den samma tjänst men fungerar även med breda spetsar eftersom de aldrig går genom hålen. Det har även den extra fördelen att det fungerar som ett lock samt håller borta tyget från fjädrarna. Då man drar pilar ur en pilsäck 'i fjäderriktningen' dvs med spetsen först, ur botten, slipper man massa problem på detta sätt.
*****
Fredrik H.
Posted - 22 Jan 2007 : 10:06:53
Det där var verkliegen en intressant tanke. Så mycket som jag läst om det här så har jag aldrig hört den teorin förut och den verkar ju riktigt lysande. Ska genast prova.
*****
bowyer tom
Posted - 22 Jan 2007 : 10:46:36
Quelle blamache! Jag ser att jag använt fel bild! Givetvis ska styrfjädrana vara nedåt. Spacern ska vara fäst straxt under spetsarna och fjädrarna tar då ingen skada av att dras genom spacern.[:I]
*****
Johan Käll
Posted - 22 Jan 2007 : 11:47:10
Förvisso Tom, men det löser inte problemet med bredbladiga pilar.
*****
Micke D
Posted - 22 Jan 2007 : 12:24:06
Kan det inte vara så som jag länge har misstänkt, att läderskivan skall sitta över nockarna, bakom fjädrarna?
Då får man fjädrarna att inte klumpas ihop och missformas. Och det borde väl vara huvudsyftet misstänker jag, eller vad tror ni?
Då behöver man aldrig dra fjädrarna igenom läderskivan vilket jag tycker verkar vanskligt.
*****
bowyer tom
Posted - 22 Jan 2007 : 14:34:07
Käll-Hur menar du att det inte löser problemet med bredbladiga spetsar? Meckigt att sätta dem på plats? MickeD-Om spacern sitter under fjädrarna är den väl inte till någon nytta? Om jag kommer ihåg rätt från fyndet av spacern från MaryRose så var den uppsplitsad i en radie från centrum av varje hål så jag tror inte att fjädrarna bör ta nån skada av att dras igenom...
*****
Micke D
Posted - 22 Jan 2007 : 16:37:49
Jag tycker nog i alla fall att "spacern" borde göra mest nytta om man trycker fast nockarna i den. Att den befinner sig längst in i linne-tuben, längst ifrån spetsarna.
Om "spacern" skall sitta framför fjädrarna så bör ju hålen vara något större än vad skaften är tjocka, för att inte skada fjädrarna, men då borde det bli lite rackligt med pilar som inte sitter fast.
Tänk även på att skaften ju många gånger inte var jämntjocka heller. Skaften från Mary Rose var väl tjockast vid spetsen och avsmalnande mot nocken, om jag minns rätt.
Med "spacern" över nockarna så slipper man problem med fjädrar, spetsar med hullingar och skaft med ojämn tjocklek.
*****slut på flyttade inlägg*****
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 22 januari 2007, 16:47
]]>
Vad gäller foder så finns det väl i båda bilderna såvitt jag kan se. Personligen gissar jag dock att detta är en artistisk utsvävning då ett dylikt foder troligen inte fyller någon som helst funktion.
Robert Hardy kastar i boken 'Longbow: A Social and Military History' fram teorin att den typ av läderskivor som hittades på Mary Rose kan ha använts som de var dvs. utan påse och pilarna hålls på plats av fjädrarna. Det hela fästs i bältet med en rem och för att få loss en pil drar man bara fjäderänden genom skivan.
Ha det...
/Angus
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 17 september 2003, 15:14
]]>
Lägg märke till det olikfärgade fodret.
Bilden är hämtad från http://www.bnf.fr./enluminures/manuscri ... uscrit.htm
Tita även in The book of the hunt för trevliga bilder på klädesdräkter med bla. den underbara kombinationen rosa och gröna kläder.
Ludvig
Statistik: Postat av Arild Krake — 11 september 2003, 17:38
]]>
Ha det...
/Angus
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 10 september 2003, 14:06
]]>
Ludvig
Statistik: Postat av Arild Krake — 10 september 2003, 13:34
]]>
På bilden däremot (jag kunde inte hitta en uppförstoringsbar bild på nätet och har inget bra bildredigeringsprogram i den här burken, men jag antar att det sitter en läderskiva i öppningen) är fjädrarna på andra sidan läderskivan (dvs. utanför påsen)
IMHO skulle jag föredra den typ som avbildas på målningen då jag misstänker att det kommer bli ett rent h*****e att fippla i nockändarna genom hålen i skivan på den moderna rekonstruktionen.
Ha det...
/Angus
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 10 september 2003, 10:28
]]>
Ludvig
Statistik: Postat av Arild Krake — 9 september 2003, 22:09
]]>
UNKNOWN MASTER, German
Biblia Pauperum (Poor Man's Bible)
c. 1470
Woodcut, 280 x 213 mm
National Gallery of Art, Washington
http://gallery.euroweb.hu/art/m/master/ ... ibliap.jpg
Och ytterligare ett koger där det dessutom ser ut som om spetsarna ligger uppåt.
UNKNOWN MASTER, German
Scenes from the 'Small Ursula Cycle'
1440s
Oil on pinewood, 54,5 x 162 and 55 x 150 cm, respectively
Wallraf-Richartz Museum, Cologne
http://gallery.euroweb.hu/art/m/master/ ... ursula.jpg
Observera sagoprinsärmen på kogerkillen på den sista bilden.
Ludvig
Statistik: Postat av Arild Krake — 17 augusti 2003, 10:27
]]>
Peter Lindbom har jag nog snackat i telefon med nån gång för ett tiotal år sen när jag försökte bygga mig en pilbåge (paddel).
Jag får åka in till Stadsbiblioteket (stockholmare som jag är) och se om jag hittar den artikeln.
Micke D
Statistik: Postat av Micke D — 4 juni 2003, 11:00
]]>
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 3 juni 2003, 21:12
]]>
Du råkar inte ha en bild på Nydamskogret?
Jag har sett bågarna och pilarna men inte något koger.
Det skulle vara intressant att se hur det är konstruerat.
Micke D
Statistik: Postat av Micke D — 3 juni 2003, 20:15
]]>
1. Ötzis kogger var av skinn med en hasselkjepp sydd inn i siden for å stive det av og hadde lokk.
2. Nydamkoggeret (Nydam, romertids våpenofferfunn, ca. 400 e.kr. eller noe) er laget av tre og ganske vakkert.
3. Madjarkogger. Madjarene hadde to koggere. Ett til buen og ett til pilene. De var gjerne beslått med usmakelige mengder gull og sölv.
Såvidt jeg husker hadde disse også et lokk og noenlunde samme åpning som jeg har sett på låsbuekoggere.
Ellers mistenker jeg at det var vanligst for jegere å bare putte noen piler i beltet...
Halvor
Statistik: Postat av Halvor — 3 juni 2003, 16:12
]]>
Varför verkar alla bilder som finns bevarade så elaka!! Visst är bågen ett vapen, men det är ju inte så mycket stidsbilder. Inte avrättningar heller knappt, snarare tortyr[}:)], gubbarna har ju en massa pilar i sig i olika kroppsdelar[:0].Om det var avrättning hade ju förmodligen räckt med ett välriktat skott[xx(].
Det hörde väl inte till ämnet, men ändå ..
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Som du ser pa bildernas overskrifter sa skildrar de St Sebastians martyrskap, vanligtvis sa innebar ett martyrskap blod och ond brad dad. St Sebastian var en officer i Rom (Praetorian) runt 280 ekr, han hjalpte manga kristna undan den forfoljelse som pagick under denna tid. Ar 286 sa blev han pakommen och lamnades over till de Praetorianska bagskyttarna som anvande honom som maltavla, han dog dock inte av dessa sar, utan laktes mirakulost av St:Irene. Han blev senare ihjal klubbad.
Mvh
Todd
Statistik: Postat av Todd — 2 juni 2003, 13:24
]]>