/R
Statistik: Postat av Raymund — 11 januari 2006, 16:31
]]>
Tack för alla levande beskrivningar och råd. Själv tillhör jag definitivt kategorin som bara har "tänkt till" snarare än prövat. Inte ens lumpen har jag gjort. [:)]
Läste förresten nyligen i Ulf Sundbergs "Medeltidens svenska krig" att gambesonen - här förstått som flerlagrad yllerustning under brynjan - var något som bara infördes efterhand. Intryck gavs av att sådana specialskyddsplagg inte användes på exempelvis 1000-talet. På sätt och vis låter det konstigt såväl ur skydds- som värmesynpunkt. Kan någon verifiera eller negera detta?
Statistik: Postat av Spjutyxa — 11 januari 2006, 14:36
]]>
Har man en normalt vadderad rustning och kanske en fordrad vapenrock är det som sagt inga problem med 10-15 minusgrader (slicka inte på hjälmen!!), åtminstone inte så länge man är torr! De verkliga bekymren uppstår när man först rör på sig och blir svettig och sedan stannar och blir kall. Moderna vintersoldater har alltså skalkläder, så att man kan ta av sig när man ska marchera och ta på sig när man ska stå stilla.
Själv bär jag mantel till rustningen när det är vinter - ett plagg som är synnerligen lätt att ta av eller på sig.
Statistik: Postat av Micke aka Bengan — 11 januari 2006, 13:27
]]>
]]>
Mina mjukt klädda kamrater låg och skakade, medan
jag var varm och go i min plåtrustning. Jag vek ner
filten så att den bara täckte benen och, ah, nedre
delen av magen, för att det skulle bli lagom varmt.
Idéer om att man inte kan ha rustning på sig om det
är kallt, eller att det inte går att sova i rustning,
brukar komma från folk som "tänkt till", snarare än
från folk som provat.
Stämmer det att unga män ofta gick på kalas och
dansade i plåt? Det har jag läst på Ett Bra Ställe(tm).
De ska ha gjort det både för att visa hur extremt
tuffa de var och som övning.
Statistik: Postat av griskroppen — 11 januari 2006, 08:41
]]>
Vilket i så fall säger något om folkens relativa hårdhet och stridsduglighet (ja, kanske inte nutidens släkte förstås).
Faktum är att i Sverige hävdade man att "sunnanvindar" var osunda "och gör oss mycket ont". Slåss föredrog man att göra under andra väderlekar.<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">"En riddare var ute och red i skogen" betyder att det är runt 3-5 personer och kanske 10 hästar som är på väg. Om det inte är en svensk riddare, för då pratar vi om en av de rikaste i hela landet (och 1400-tal), så multiplicera med 10.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jag vet. Det var därför jag skrev riddare <i>och</i> svenner. Inte heller det är helt träffsäkert eftersom en sven lätt kunde tillhöra rådskretsens elit och t.o.m vara riksföreståndare utan att någonsin ta emot riddarslaget. Men det torde samtidigt säga sig självt att samtliga inom adelskavalleriets handfull hundraden knappast allihop kunde tillhöra de rikaste i riket med gods och gårdar överallt. I så fall hade de ju ständigt varit de som reste arméerna och agerade befälhavare i dem istället för att utgöra härarnas tunga kavalleri.
För övrigt bör riddarkavalleri (om vi ser till funktionen, inte socialkategorin) ha existerat i Sverige åtminstone sedan 1100-talet.
Statistik: Postat av Spjutyxa — 10 januari 2006, 12:03
]]>
// Arnaud, svarar från höften
Statistik: Postat av Arnaud Guillaume — 10 januari 2006, 10:00
]]>
Hmm... en plåtrustning som man inte har på sig... blir inte den väldigt skrymmande? Får man som sven eller riddare plats med den på hästen?
Statistik: Postat av Spjutyxa — 9 januari 2006, 20:03
]]>
I modern strid har man endast skjorta å vapenrock när man strider i Norrland, allt annat blir för varmt. Det gäller dock pälsa på sig när man står stilla.
Vi har varit ute i snö å det är inga problem.. vi sov ifs innomhus.
Johan
Albrechts bössor
www.dalath.com/ab
Statistik: Postat av Johan Käll — 9 januari 2006, 19:56
]]>
En sak jag undrat över. Europeiska vintrar är kalla. Ändå utkämpas många medeltida slag mitt i vintern. Det räcker väl att påminna om slaget vid Åsunden 1520 där Sten Sture den yngre får banesåret för att ta ett exempel (i och för sig senmedeltida eller tidigmodernt, men ändå).
Hur klarade man att uthärda minusgrader i platemail eller full ringbrynja? Var man supervadderad som en Michelingubbe, eller var det överhuvudtaget realistiskt med metallrustningar i 10 graders kyla?
Det handlar ju inte bara om slagfältet som sådant, utan inte minst om strapatserna under själva kampanjen.
Planerar lite lätt på rollspel och virtuella världar, så jag måste liksom få detta klart för mig. [:)]
Statistik: Postat av Spjutyxa — 9 januari 2006, 19:30
]]>