Jag vet inte riktigt när dessa tre olika färgämnen böjade kallas samma sak, men jag tror att det är ett realtivt sentida fenomen. Har läst 1800-tals böcker där man fortfarande pratar om färnbock, blåträ eller brun bresilja (ännu mer förvirrande!) och fustic.
Blå bresilja (Haematoxylum campechianum) ger även den färger som varierar beroende på pH-värdet. Som färgerna har beskrivits av Nenne så tycker jag ett det låter som om blå bresilja är den som har använts. Har själv fått både rostbrun-svarta färger och blålila med den.
Som jag har förstått det fann spanjorerna den blå bresiljan vid det som skulle bli staden Campeche i Yucatan 1517 (en av de första expeditionerna till Mexico för övrigt), men eftersom man till en början inte visste hur man skulle färga så man fick bra resultat var färgämnet förbjudet i England mellan 1581 och 1662. Dock från 1600-talet och frammåt började även britterna exportera det från Belize ända tills anilinfärgerna började komma. Denna handel med blå bresilja var så viktig för Belize att på landets moderna flagga finns ett bresilje träd och två skogshuggare.
Som en parantes kan nämnas att koschenillen började inte exporteras förens 1526 efter det att Aztekernas imperium hade fallit 1521.
Det är iaf den information som jag har lyckats luska fram om blå bresilja från diverse uppslagsverk, växtfärgningsböcker och internetsidor.Statistik: Postat av Malin Berglund — 14 mars 2006, 08:07
]]>