Andra namn för Blå bresilja är:
Äldre svenska = brun bresilja, kampeschträ, blåträ, blåholtz.
Engelska = logwood, campechewood
Äldre italienska = legno tauro, campeggio
Röd bresilja heter på latin = Caesalpinia echinata, Caesalpinia sappan eller Caesalpinia brasiliensis beroende på vilken sort det är.
Äldre (men inte medeltida) svenska namn är = färnbock, fernambok, fernambuco, pernumbuck, rödträ, martiusträ, rödholts
Engelska = brazilwood, sappanwood eller en äldre variant = brasile
Äldre italienska = verzino (använt under 1400 talet)
Tyska = rotholtz
Fustic eller gul bresilja har jag inte läst på så mycket om än annat än att det finns två sorter en äldre och en yngre. Båda användes i Europa senare än 1600. Den äldre heter Morus tinctoria på latin och den yngre heter Rhus cotinus på latin.
Appropå blå bresilja så säljs enligt vissa en helt förträfflig variant från http://www.aurorasilk.com/shop/dye_logwood.shtml
Har inte prövat själv men skall beställa extraktet nån gång när jag känner mig rikare än jag är nu.
Gudruns ullbod säljer även dom Blå bresilja. Känner inte direkt till återförsäljare i UK men det går nog att luska fram via tex http://www.renaissancedyeing.com/ som säljer redan färgade garner.
Statistik: Postat av Malin Berglund — 15 augusti 2006, 21:17
]]>
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
För mig låter det där inte alls som tuschlav utan färglav. Färglav ger en jättefin brunröd färg men tuschlav ska (har inte proat själv så jag har bara min lärares ord på det) ge en mörklila färg.
Dessa två lavar är hyfsat lika men medan färglav är en ganska vanlig lav som förekommer i större delen av landet så är tuschlav väldigt ovanligt, framför allt för att tuschlav är en av dessa oerhört långsamt växande lavar och den har blivit nästan utrotad för att den använts just till färgning.
Färglav däremot återhämtar sig mycket snabbare.
Sen kan det ju tilläggas att man faktiskt ska vara mycket försiktig med att plocka lavar för att de som sagt tar lång tid att växa tillbaka och att många av dem, t.ex. tuschlav, är fridlyst.
Statistik: Postat av Rin — 15 augusti 2006, 19:05
]]>
Måste erkänna att jag har lite svårt att förstå varför svenskar så ofta tycks undvika lägga till latinska namn (som du gjorde) när Linne' var den som ursprungnligen sorterade alla dessa namn och familjer! Ett arv att vara stolt över! Tillsammans med lokalnamn som förstås också är roliga!
Statistik: Postat av Aquinnah — 15 augusti 2006, 16:59
]]>
]]>
/Martina
Statistik: Postat av Martina — 14 juni 2006, 09:22
]]>
En fråga jag ställer mig är varför man använde kourin. Islandslav fungerar som orseifärgämne vid jäsning i urin så att det användes förstår jag. Varför då kourin? Varför inte urin från människa? Har det att göra med att kons urinledare ansluter till ändtarmen en bit in så att urinet får med sig en del av bakterierna från avföringen och därmed kan starta jäsingen bättre, har det helt enkelt med tillgång att göra, eller är det något fel på människourin som gör det olämpligt? För övrigt frågar jag mig hur man på ett effektivt sätt samlar in kourin utan att det blandar sig med en massa jödsel, eller är det jusst det man är ute efter?
Statistik: Postat av Ekorre — 14 juni 2006, 00:56
]]>
]]>
Blå bresilja (Haematoxylum campechianum) ger även den färger som varierar beroende på pH-värdet. Som färgerna har beskrivits av Nenne så tycker jag ett det låter som om blå bresilja är den som har använts. Har själv fått både rostbrun-svarta färger och blålila med den.
Som jag har förstått det fann spanjorerna den blå bresiljan vid det som skulle bli staden Campeche i Yucatan 1517 (en av de första expeditionerna till Mexico för övrigt), men eftersom man till en början inte visste hur man skulle färga så man fick bra resultat var färgämnet förbjudet i England mellan 1581 och 1662. Dock från 1600-talet och frammåt började även britterna exportera det från Belize ända tills anilinfärgerna började komma. Denna handel med blå bresilja var så viktig för Belize att på landets moderna flagga finns ett bresilje träd och två skogshuggare.
Som en parantes kan nämnas att koschenillen började inte exporteras förens 1526 efter det att Aztekernas imperium hade fallit 1521.
Det är iaf den information som jag har lyckats luska fram om blå bresilja från diverse uppslagsverk, växtfärgningsböcker och internetsidor.
Statistik: Postat av Malin Berglund — 14 mars 2006, 08:07
]]>
/Martina
Statistik: Postat av Martina — 5 mars 2006, 20:49
]]>
Jag har funderingar på att klippa loss ett stycke linnetyg ur en gammal handduk och gräva ned på gödselstacken. Hurlänge ska jag låta eländet ligga däri?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Det kommer an på hvilken effekt du er ute etter. Om du bare vil ha spredt jordslag holder det nok med et par dager. Om du vil ha total nedbrytning må det nok ligge i et par måneder eller så. Det kommer litt an på hvilken bakterieflora du har i gødselhaugen din, samt hvor mye oksygen som kommer til.
Lykke til med brun/grå/gul/usjegusje-fargen.
Og rydd bak dataskjermen! NÅ!
Halvor
Statistik: Postat av Halvor — 5 mars 2006, 11:23
]]>
Statistik: Postat av Fågelblå — 5 mars 2006, 09:26
]]>
Jag har funderingar på att klippa loss ett stycke linnetyg ur en gammal handduk och gräva ned på gödselstacken. Hurlänge ska jag låta eländet ligga däri?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Hva tror du at du skal få ut av det annet enn et nedbrutt illeluktende stykke stoff?
Statistik: Postat av ragnhild dalheim — 5 mars 2006, 00:15
]]>
]]>
tror att tuschlaven iallafall kom upp till ljushärdihet 2 på indigo-blåskalan, vilket inte är lysande men iallafall kunde ha varit mkt värre.
/m
ps. innan man plockar lavar bör man ha i tanken att det kan ta 100-tals år för dem att ens börja återhämta sig! så plocka varsamt och var snäll mot lavarna
Statistik: Postat av myra — 27 februari 2006, 19:10
]]>
/maggie
Statistik: Postat av my_mmy — 14 februari 2006, 19:52
]]>