Statistik: Postat av Mary-Lou — 10 maj 2011, 07:34
]]>
fiaLi, Bondeuppbådet i Östergötland
Statistik: Postat av fiaLi — 9 maj 2011, 18:49
]]>
/Henrik
Statistik: Postat av Admin — 25 maj 2004, 16:51
]]>
Vill man ha annat tyg styvt är det bättre att använda äldre (jag menar 1800 och 1700 tal) motsvarigheter till vliselin, eller vlieselin. Slaglärft (ett specialpreparerat linnetyg som så vitt jag vet inte tål vattentvätt) måste nämligen pikeras(sys fast för hand) mot det tyg som ska styvas. Både att behöva sy fast för hand över hela ytan och att inte kunna tvätta är bökigt tycker jag. Gissa varför påpressbara mellanlägg har blivit så populära? Slaglärft är för de kraftigaste tygerna det finns också i lite olika tjocklekar, tillsammans med de tunnaste tygerna användes silkesorgansa och där emellan olika appreterade tyger (inga av dessa alternativ tål tvätt alla måste sys fast). I någon av Gustav II Adolfs jackkragar har jag för mig att man hittat björknäver som styvnad. Pluderhosororna från Sture kläderna som beskrivs i "Modelejon" (utställningskatalog) vill jag minnas var stoppade inte stärkta.
Statistik: Postat av Andersson Gunilla — 25 maj 2004, 16:08
]]>
]]>
Den sortens spray bör inte reagera alls på regn. Jag har tvättat huvuddukar stärkta med Verdastärkelse, iofs tubvarianten men det är samma grej bara mer koncentrerat, och en del av effekten är kvar efter 60 graders tvätt.
har du redan gjort byxorna?
Jag har gjort två par byxor bestående av remsor, efter det första mönstret i Patterns of Fashion och de har bara bestått av ett lager satäng, ett lager grovt linne och bomullssammet och de har hållit formen bra. De står ju inte direkt ut som bollar, men ser OK ut för . Om man vill ha såna där extrema som står ut som fotbollar från höfterna får man stoppa upp byxorna. De hela byxorna på s 74 i PoF hade stora fickor inuti som man kunde stoppa med lite av varje, kuddar, dukar, lakan etc.
Det var någon sånggrupp jag träffade i Visby ett år som hade stoppat sina med dun och därför även kunde använda dem som kuddar.
Eva
Statistik: Postat av Eva Andersson — 6 juli 2003, 10:18
]]>
/Roger
Statistik: Postat av Roger — 6 juli 2003, 09:00
]]>
Eva
Statistik: Postat av Eva Andersson — 6 juli 2003, 08:34
]]>
Och vad det gäller papper så finns det bevarade hattar från 1500-talet som har just papper/kartong som styvnad.
Eva
Statistik: Postat av Eva Andersson — 6 juli 2003, 07:13
]]>
/Roger
Statistik: Postat av Roger — 6 juli 2003, 02:16
]]>
]]>
OK, jag är en dålig människa och använder vlieseline. Fast vlieseline är jut tyg med klister, vilket troligen var en vanlig lösning, det var det i alla fall senare, under 1500-talet, när man vill eat tnågot skulle vara styvt.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jag har för mig att Grekerna använde linnerustningar. En massa lager linnetyg ihopplimmat med hästlim. Så att limma tyg är ju en gammal företeelse.
Jag har även hört att tapetklister används till stärkning av tyg, tänk bara på att det inte är vatten fast.
Ludvig
Statistik: Postat av Arild Krake — 5 juli 2003, 13:32
]]>
]]>
Problemet är att allt färre affärer för stärkelse på tub. Sist jag skulle stärka krås tunnade jag ut vanligt trälim i varmt vatten och använde det.
Det är nog en listig idé för fillets, det blev lite rivitgt runt halsen när jag använde det till kråsen, men det problemet uppstår ju inte med en huvudbonad.
Mna rör alltås ut lite lim (tycke och smak? Jag har ingen aning om dosering, jag bara gissade)i varmt vatten och dränker tyget i det. Man låter det bli riktigt genomdränkt, kramar ur det och hänger det sedan för att torka. Om man inte vill ha hängveck får man ta ner det innan det är torrt och stryka det torrt. Det är också enda tillfället när man kan forma det, som när man formar kråset till "åttor".
Eva
Statistik: Postat av Eva Andersson — 5 juli 2003, 11:22
]]>
Ett annat sätt är att ha styvt läder eller varför inte pergament i stället för "kartong och silvertejp".
Ludvig
Statistik: Postat av Arild Krake — 5 juli 2003, 10:56
]]>