Det siden som man funnit i nordiska vikingagravar är till mycket stor del bundna i samitumbindning. Men även taqueté (samitum men med tuskaft i grundbindning)förekommer. I Birka materialet, och har jag för mig i några abndra fynd finns det även kinesiska (Han)damaster Mycket tunna/mönster (ej färg) dekorerade tyger i ljusa färger.
en (som du läst) dubbel väv med grundbindning i kypert (ofta 1/2) och flotterande inslagsgarn. Som du också fått dig till livs i Geijer så var den Byzantinska silkesindustrin uppbyggd kring mönstervävning i samitum, men tekniken "stals" från det sk sassanidiska väldet lite längre österut. Det förekommer även en del kopior av byzantinska mönstersamitum, men som är vävda i det centralaiatiska, sk Sogdiska området. Förutom att mönstergrovlek och sofistikering skilljer de två huvudkategorierna åt så kan man även upptäcka skillnaden i varpen. Byzantinska samitumbindningar har spunnen varp medan sogdiska har ospunnen otvättad varp (den naturliga stärkelsen finns kvar och ökar styrkan hos garnet.
Även en bit in på medeltiden förekom samitumbindningen. Oriflamme, de franska kungarnas rituella stridsstandar var enligt uppgift fortfarande på 1200-talet av samitum. Hur gammal den var vid det laget har jag ingen uppgift på
Vill man veta mer teoretiskt om den byzantinska samitumens historia så kan jag rekommendera den absolut ledande auktoriteten på området idag, Anna Muthesius. Den andra delen i hennes praktverk om det byzantinska sidenets historia har just kommit ut på Pindar Press. Jag har beställt, men tyvärr kostar den 150 pund - för detta får man dock 430 sidor, 95 illustrationer och kapitlet "XVII: Byzantine Silks in Viking Hoards". Jag återkommer med rescention. Se Pindar Press för utförlig info.
Den andra aktiva specialisten på området är ryska Ierusalimskaja. Hon har i samarbete med Erimitaget och Nationalmuseet i Bayern publicerat en omfattande dokumentation av en gravfyndplats i (Moscevaja Balka? - kanske felstavat - boken i ateljén) norra Kaukasus vid Svarta havskusten. Fynden, daterade 700-900 innehåller flera i sin helhet bevarade kaftaner, mantlat, mössor, kvinnokjortlar, skor, brickband med byzantinsk text mm mm. Här finns tillfälle att studera hur linnekaftaner kantas med samitumsidenremsor, och hur dessa östliga kaftaner är skurna. (Även om det är vådligt att göra jämförelser mellan detta fynd och t ex Birkafynden kan man som kuriositet observera att det inte finns en sidenkantad kaftan som har possamenter applicerade på sidenkantningen. Dock skall ju possamenten komma från mer bulgariska områden enligt Hägg, men vid denna tid var dessa områden i Krim och trakterna däromkring. Inte så långt bort från den aktuella fyndplatsen.)
Man kan i detta fynd också studera halsslitsens lösning och applicerade sidenbröstdelar.
Praktisk info om samitumvävnad? Tre av de som finns är:
Becker, Pattern and Loom
Rassmussen, Vevning med frimönster
Cyrus Zetterström, Handbok i vävning
John som som bäst jagar rätt silke för en uppsättning
PS Eva kan man få ta del av dina skrifter?
JohnStatistik: Postat av John-Kompani Bastard — 25 januari 2003, 23:18
]]>