Rundt år tusen sier Wulfstan den andre om vikingene at de er så sterke at i kamp så jager ofte en av dem ti motstandere.
(Ahem. Han sier videre at vikingene like ofte "fornærmer" tegnens kone, gjerne ti eller tolv etter hverandre, mens tegnen ikke kan gjøre annet enn å se på.)
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 2 januari 2008, 14:31
]]>
/R
Statistik: Postat av Raymund — 6 juli 2007, 14:21
]]>
La oss si at Vår Helt hugger ned ti-tolv stykker til hest, og resten til fots, da?
Det skulle vel plassere oss i Gunnar av Lidarende-kategori, i alle fall?
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 6 juli 2007, 13:13
]]>
]]>
Det går ann å stacke så mange kills vis du har andre folk som holder fi på plass for deg. Vis de faktisk har mulighet til å komme to eller tre på deg nogenludne samtidig er du toast.
Vis du er alleine, og fi har så mykje rustning eller er såpass god til å forsvare seg at du bruker litt tid på å ta knekken på dei, vil du bli sverma ned og drept.
I scenariet over typisk sett ved at ein eller annan kar med et rundkjold en meter i diameter smeller inn i deg frå sida mens du sloss med ein av kompisane hans, og du blir huggd i beina mens du er i uablanse (sidan rusting på beina er så godt som ukjent på 800-tallet)
Å drepe 17 pers på flatmark går rett og slett ikkje under normale forutsettningar. Han kan sikkert tankse seg gjennom rimelig store mengder folk, men då må han ha omstendigheiten på si side.
Men vis ein tar utgangspunkt i at vår helt kan sine saker, utnytter mulighetene og omgivelsane, og ikkje gjer alt for dumme ting (som å løpe fra kompisene sine) er det som sagt mulig.
Statistik: Postat av Elling Polden — 6 juli 2007, 11:36
]]>
Da må jeg få presisere:
- Motstanderne har noe beskyttelse.
- De har absolutt høy moral.
- De prøver definitivt å drepe Vår Helt.
- Som jeg spesifiserte har eventuelle kompiser falt litt bak.
Og ingen har rustning type plate.
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 5 juli 2007, 18:19
]]>
Du kan nemlig prøve om igjen vis det ikke går. Denne effekten blir forsterka av rustning, sidan folk faktisk må gjere ein innsats for å ta deg ned, mens du berre treng å treffe ein gong. Har du i tillegg kompisar som hindrer at du blir utnummerert og langt i bakken, kan du fint få til noko slikt.
Statistik: Postat av Elling Polden — 5 juli 2007, 16:32
]]>
Vel, nå har jeg altså for lenge siden forstått at det er helt håpløst å beregne hvor mange man drepte i strid, fordi det er så mange faktorer som spiller inn i bildet, men nå fikk jeg lyst til å prøve igjen. Det jeg er ute etter er troverdige tall, om ikke hundre prosent sannsynlige.
Vi er i Northumbria, England, sent på 800-tallet. Det er forsommer, og det regner ikke, ei heller er det blendende sol eller noe annet forstyrrende vær. En beleirende hær står foran en befestet borg (jeg kaller det borg fordi jeg ikke er helt vel bevandret i terminologien, men den ytre befestningen består av jordvoll + tømmer). Beleiringen har vart i rundt ei uke, og nå bryter angriperene gjennom den ytre befestningen.
Vår Helt er i midten/slutten av tjueårene, adelsmann og tidligere gesithe / thane i kongens fyrd. En riktig stridsmann, med andre ord, og antakelig blant de fremste i stridskunst. Han er nok godt utstyrt for sin samtid; brynje, hjelm, coif?, skjold, og er til hest, i alle fall til å begynne med. Våpenet er hovedsaklig sverd. Man kan nok gå ut i fra at utstyret er nytt og velholdt. Vår helt er en RIKTIG helt, og brøyter seg nok derfor gjerne framst i rekka og tar noen vågale sjanser.
(Og til Halvor: Vår Helt var måteholden med alkoholinntaket i går kveld, og det er et par dager nå siden han var på den der tøsen...)
Motstanderne er mennene til den lokale lorden. Kun et par av dem er profesjonelle (men litt rustne) krigere til hest, og Vår Helt sloss mot bare en av dem. Videre er kanskje rundt en fjerdedel medlemmer av "borgens" vaktstyrke, mens resten er utskremte bønder. De fleste av disse vaktstyrkene har endel beskyttelse; noen gamle brynjer kanskje (men nå har vi jo etablert at brynjer holder seg godt), sverd, spyd.
Angriperne er litt bedre utstyrt, men som sagt er Vår Helt litt ivrig og kommer litt for langt fram i forhold til dem, så han har ikke for mye hjelp der.
Vår Helt sloss mao først til hest, gir av en eller annen grunn opp hesten etterhvert (den blir kanskje rammet av en pil) og sloss videre til fots til han til slutt faller innenfor befestningen. Hvis jeg da hevder at Vår Helt i løpet av slaget hugger ned (dreper, dødelig sårer eller på annen måte uskadeliggjør) 17 motstandere, hva vil dere lærde menns reaksjon være da?
a) 17? Ja, særlig! Har han rød kappe og, eller?
b) 17? Oj, det var litt av en helt.
c) 17? Det høres rimelig ut.
d) 17? Har han en dårlig dag?
e) 17? Hah! Jeg ville ha banket dobbelt så mange!
(Hvis det skulle være tvil om det, så er det altså alternativ b) jeg vil fram til her...)
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 5 juli 2007, 13:19
]]>
Jag ter det mer logiskt att göra som följande.
Vi ter oss ett slagfält, 20 personer beväpnade med diverse svärd, yxor, spjut osv på vardera sida.
Sagda grupper börjar lunka mot varandra, för att sedan börja springa och sen som en våg slå ihop och handgemänget börjar.
Personligen skulle jag nog hacka på ben först och främst, och bara ta mig från ena sidan till den andra i princip med mina extremiteter i behåll.
Har för övrigt för mig att Korsbetingsslaget påsvisade att den teorin mer eller mindre verkar troligast, då många hittades med benskador, dvs inte direkt avhuggna huvuden eller spräckta skallar.
Dessutom så ter sig folk inte ha tänkt på att även skydda benen.
Så ja , vart hugger man, inte på den metaltäckta knoppen, eller den bepansrade magen utan jag svepen den uslingens ben istället.
Nu är det nog väldans förenklat, men hur många man dräpte är nog helt olika.
Det beror säkert på stridsmannens skicklighet, lika mycket som tur.
Sedan också vilka taktiker som användes, kavalleri, pilregn m.m.
Beror nog på stridens skala och storlek.
Statistik: Postat av Skalde-Tord — 1 maj 2007, 15:06
]]>
Siden vi har gode kilder på at brynjer ble behandlet med omhu (ihvertfall i middelalder - det finnes f.eks. bilder på Bayeux-teppet som viser folk som bærer dem rundt på stokker), og siden brynjer var såpass verdifulle, og siden vi har såpass mange bevarte fra kulturer som brukte dem helt opp til moderne tid, og siden de er såpass robuste (se over) tror jeg man trygt kan regne med at selv den tøffeste kampanje (så lenge man hadde brynja med seg) ikke gikk så voldsomt mye utover brynja.
Statistik: Postat av Endre Fodstad — 4 oktober 2006, 12:06
]]>
]]>
]]>
]]>
]]>
]]>