]]>
]]>
Endre, den där bilden visar med största sannolikhet ett svärd, vi diskuterade frågan på skalmans forum och en medlem gav ett par övertygande svar på att det verkligen är ett svärd med kringelfäste:
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=23762
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Finner egentlig ikke den argumentasjonen særlig overbevisende i det at Dolnstein ikke avbilder særlig mange sverd heller - og ihvertfall ikke på soldatene med "stavsverd", at knappen mildest talt er en spekulativ tolkning (deler av den kan likeså godt være en del av "stavsverdet", og det er en masse sølt blekk i en bue rundt området), og at det folk kaller kringelfeste ser mer ut som soldatens venstre hånd for meg...samt at, dersom buen er pakket inn i en pose (vanlig for transport av buer uansett tidsperiode) er både streken midt på og den litt klumpete konstruksjonen helt rimelig.
Men bevares, det kan godt være.
Statistik: Postat av Endre Fodstad — 4 januari 2007, 10:31
]]>
]]>
Så båda folken var finnar, och i Norge är fortfarande det norska ordet för samer "finnar2. Jämför med "Finnmarken" i Nordnorge, som motsvarar Lappland i Sverige och Finland.
Eftersom svenskarna kom att dominera Finland födes under medeltiden ett behov av att skilja på de mer bofasta och jordbrukande "finnarna" och de mer nomadiska "lapparna".
Både finne och lapp är utomfolkliga benämningar. Svenskarna lånade finskan ord "Lapi" och så var problemet ur världen ur svenskarnas synvinkel och man kunde glatt börja svära över de underlydande folken som "lappjävlar" och "finnjävlar".
Nä, det verkar, precis som Tom säger, att bågskyttet var på tillbakagång i Sverige under senmedeltiden. det levde kvar i norr, men även hos vissa samer trängde armborstet in och delvis undan bågen. Detsamma i Finland.
På tal om Finland. Jag tror att nordborna, i den mån de bekymrade sig om att hålla isär finnar och samer, använde mer lokala namn. Tavaster, karelare och kväner är några namn.
Det är intressant hut lika samiskans "saami" och finskans "suomi" är för övrigt.
Statistik: Postat av Matti — 26 december 2006, 17:43
]]>
]]>
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=23762
Statistik: Postat av Djingis Khan — 15 december 2006, 16:10
]]>
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Er ikke den lange greia fyren her:
har på ryggen blitt tolket som en bue i futteral? Bjørn kaller det et sverd, men parerstang m.m glimrer med sitt fravær. Jeg vet ikke helt.
Pilspisser finnes ihvertfall i både dansk og norsk arkeologisk materiale, gjerne sammen med bolthoder, langt opp på 1400-tall...
Statistik: Postat av Endre Fodstad — 15 december 2006, 16:03
]]>
Varför alltid detta märkliga vurm för att just engelsmännen skulle varit bäst? Det verkar snarast vara en så ofta upprepad uppfattning att uppfattningen blivit sedd som en sanning.
Sedan så måste man ju ta hänsyn till, att som Tom säger, att precisionen är av underordnad betydelse på slagfältet, då det är massan som räknas.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Det var i vart fall vad man sa under senmedeltiden ute i Europa, att engelsmännen (inkl. walesarna) var "kristenhetens bästa bågskyttar". Det var inte för inte som engelska långbågsskyttar faktiskt var eftertraktade och värvades som legoknektar i bl.a. Burgund, Italien och Spanien. Visst är det massan som räknas på slagfältet, men det betyder inte att man inte lade ner tid och kraft på att öva precisionsskytte, på den punkten är källorna ganska klara.
Naturligtvis är det så som du säger att vikingatidens nordbor var mycket skickliga bågskyttar, men jag gissar att det skandinaviska bågskyttet kraftigt gick tillbaka under högmedeltiden då armborstet blev vanligt - inte i fråga om skicklighet kanske men i omfattning.
Statistik: Postat av Djingis Khan — 15 december 2006, 15:45
]]>
Bara en tanke för att fylla tiden mellan vikingatid och Linné...
Statistik: Postat av Katt — 15 december 2006, 15:10
]]>
Dessutom finns fynd från birka som tyder på att vissa använde sammansatta bågar av stäppnomadtyp. Men det kan vara ett lokalt fenomen.
Varför alltid detta märkliga vurm för att just engelsmännen skulle varit bäst? Det verkar snarast vara en så ofta upprepad uppfattning att uppfattningen blivit sedd som en sanning.
Sedan så måste man ju ta hänsyn till, att som Tom säger, att precisionen är av underordnad betydelse på slagfältet, då det är massan som räknas.
Men ser man i sagorna från vikingatiden så verkar det som om man både hade masskytte ala Bråvallaslaget, men ofta agerade bågskyttarna som prickskyttar. Samerna skall även då ha varit kända som mycket goda skyttar, som de fortsatte att vara på Linnés tid.
En möjlig samisk bågskytt nämns dessutom i samband med slaget vid Svoldern. På Ormen långe står den unge men starke Einar Tambaskjälver och drar iväg stenhård pil efter stenhård pil mot Eirik Jarls skepp.
Efter ett tag försöker Einar (tämligen logiskt) att försöka pricka Eirik Jarl. Men det verkar som om han kanske är bäst just på att skjuta hårt, för hans två första pilar går nära men missar. Eirik Jarl inser dock att det bara är en tidsfråga och vänder sig till sin bästa skytt. Denne skall enligt Snorre antingen ha hetat Finn eller varit finne (same) eller bäggedera.
Finn säger att han av någon anledning in vill skjuta Einar, men han lovar att förstöra Einars båge.
Precis som Einar skall till och lossa en tredje pil mot jarlen träffar Finns pil mitt i Einars båge och ett kraftigt brak hörs...
"Vad var det som brast så ljudligt?"
"Norge ur din hand, oh konung!"
Ett mästerskott så gott som något. Finn kanske inte var den starkaste bågskytten, men hans pilar visste var de tog.
Statistik: Postat av Matti — 15 december 2006, 14:07
]]>
Ordet "pil" användes under medeltid.
Statistik: Postat av Micke D — 15 december 2006, 07:09
]]>
Endre, vart på Dolnsteins teckningar ser du en båge? Jag ser bara en massa armbortsskyttar bland svenskarna
Statistik: Postat av Djingis Khan — 14 december 2006, 16:45
]]>
Nå, dette er litt på siden; mitt originale spørsmål var mer om hvem som først kom med denne ideen som man ser i populærlitteraturen.
Statistik: Postat av Endre Fodstad — 14 december 2006, 11:22
]]>
När det gäller de engelska bågskyttarnas skicklighet är det nog rätt svårt att driva frågan längre, eftersom vi helt enkelt inte kan åka tillbaka i tiden och se med egna ögon hur de artade sig. Men jag står fast vid min gissning att de måste varit duktiga på att träffa i prick - skjuter man sedan barnsben har jag svårt att tänka mig att man inte "får in det där" naturligt. Dessutom vet vi att man tränade prickskytte, såsom den berömda Luttrell-scenen visar.
Jag håller inte heller med om att träffsäkerhet inte skulle vara betydelsefull under en strid; vi har ju beskrivningar från Agincourt som talar om hur bågskyttarna siktade på de franska riddarnas visir och glipor i rustningen.
Statistik: Postat av Djingis Khan — 14 december 2006, 10:42
]]>