Extra halskotor på tamboskap?

[Angus Maciomhair]

Följande kom upp i tråden [url="http://histvarld.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=1073"]Att återskapa...[/url] någonstans runt sid. 5:

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Todd</i>

"Angus - Kul, men det du skrev handlade ju om matlagning, jag kan med bestamdhet saga att nagra sjokor eller sengangare inte stod pa nagon medeltida meny [:)]"
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Bra, då är vi överrens om den saken.
Lyckligtvis har jag inte heller påstått någonting åt det hållet. Det var helt sonika menat som ett exempel på att alla däggdjur inte har 7 halskotor som kom upp tidigare i tråden, ja, jag vet att det finns ytterst få regler utan undantag [;)]

Faktum är dock att jag fortfarande står med ena foten i myternas rävsax i fallet med tamgrisens extra halskota [:(] Finns det någon som kan bekräfta eller förneka att någon tamboskap faktiskt fått en extra halskota som ett resultat av avel genom tiderna [?]

/Angus, som sitter i ett väldigt mulet, dock regnfritt, stockholm.

[Micke D]

Jag har hört det ryktas att det skall finnas personer på Gotland och i norrlands inland som av nån anledning har en nackkota mindre.
Men dessa kan väl svårligen kallas "tamboskap" förmodligen. [;)]

Om nu detta rykte skulle innehålla nån som helst sanning, så kan det väl kanske gå även åt andra hållet, vem vet.

[Joakim K]

Med tanke på hur mycket människan medvetet eller omedvetet har påverkat sina tamdjur i övrigt så skulle det inte förvåna mig.

Apropos en nackkota mindre... Det var en bekant från ett område lite norröver i sverige som hävdade att de hade en egen blodgrupp där...
Om regioner har varit åtskilda under längre tid utan inflöde av gener skulle ingenting åt det håller förvåna mig.
Nu är dock genetik långt utanför mitt kunskapsområde...

[Lena]

Det finns sk icke-metriska särdrag (genetiska "varianter", som inte är varken positiva eller negativa överlevnadsmässigt sätt) både hos människor och djur. Bland annat kan man ha en extra kota i ryggraden, eller ett/ett par extra revben. Vissa saker, såsom en ickesluten sutur i pannbenet har använts för att söka släktdrag bland skelett på begravningsplatser. Men att kotvariationen skulle ha avlats medvetet tror jag inte på. Det är ju inte något som syns utåt.

Mina 2 cents.

/Lena

[Angus Maciomhair]

Jag har aldrig påstått att den har varit medveten.
/Angus

[Lena]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Angus Maciomhair</i>

Jag har aldrig påstått att den har varit medveten.
/Angus
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Nej, men eftersom det inte har nagon betydelse för överlevnaden, så tror jag inte att man kan få en boskapsflock som _alla_ har särdraget, och där det i de flesta fall / alla fall kommer att föras vidare till nästa generation, utan att jobba intensivt för det. Nu ska det också sägas att dessa särdrag är rätt sällsynta (hos männniskor i alla fall, men jag tvivlar att det skulle vara annorlunda hos djur). Finns det några zoologer eller genetiker på listan?

Kanske är den extra nackkotan en myt, som uppkommit vid en liten genetisk uppsättning djur, där detta särdrag fanns? Eller så är det en grupp extra långhalsade djur som är upphovet. Det är som den klassiska frågan: Vem har flest nackkotor - giraffen eller hönan?

/Lena

[Angus Maciomhair]

Saxat från [url="http://members.tripod.com/hillmans2002/wc06.html"]All You Ever Wanted To Know About Pigs[/url]:
"<b>Breeds</b>
American Landrace - developed in Denmark. White although small black spots are common. Very long sides due to extra vertebrae and ribs (l5-17 ribs). Long head with large droopy ears."
Jag hörde talas om den extra kotan från en skåning, kanske kan förklaringen ligga i den danska rasen och (lokala) skånska svinfarmare? Att det sedan är en ospecad kota istället för nackkota är ett missförstånd från min sida.
Hur som helst så är "grunddesignen" uppenbarligen inte en speciellt hård regel.

Ha det...
/Angus

[Sarvi]

Lite gammalt ämne, men så är det när man är oregelbunden besökare... jag hoppas att jag inte gör mig skyldig till någon bumpning.

Om det nu skulle vara så att någon extra kota "bildats", så är den nog att söka i nedre delen av ryggraden. Hos människan består ryggraden av fem kotgrupper, nämligen (uppifrån och ner): sju cervikelkotor, tolv thoraxkotor, fem lumbarkotor, fem sakralkotor och fem caudalkotor. Sacralkotorna och caudalkotorna är intressanta i detta fallet, dessa kotgrupper är nämligen sammanväxta. Caudalkotorna bildar coccyx, vilket på svenska kallas svanskota. Sakralkotorna bildar sacrum, vilket på svenska blir korsbenet. För andra däggdjursarter gäller givetvis andra kotantal, man brukar säga sju cervikelkotor, 10-20 thoraxkotor, 3-7 lumbarkotor, 2-6 sakralkotor och 0- ca 50 svanskotor. Undantag finns givetvis bland obskyra djur i knepiga miljöer (exvis valar, tror jag). Så länge vi rör oss inom en art så är min kvalificerade gissning att det är mycker svårt att avla fram "extra" kotor, dvs öka totala antalet kotor. Sådana förändringar av den anatomiska grundplaner är inte helt lätta att få konsekventa (och funktionsdugliga!). Men det däremot kunde vara möjlighet att omvandla exempelvis översta sakralkotan till en lumbarkota genom att den inte växer ihop med resten av sacralkotorna, eller att omvandla lumbarkotor till thoraxkotor (extra revben). Detta lär ju som sagt vara fallet med vissa av dagens grisar, som har ett extra par revben. Extra revben förekommer dessutom inte helt sällsynt på nötkreatur och vissa hundraser.

Människor föds mycket sällsynt med ett extra (trettonde) revben, som är första lumbarkotans tvärutskott som har växt ut till ett komplett revben. Även halsrevben (på sjunde cervikelkotan) förekommer som medfödd defekt hos människor, vilket botas medelst kirurgi eftersom det annars kan skada nerv- och blodbanor till handen. Extra revben är endast till godo för kreationister dylikt folk, som då kan propagera för Guds skapande av kvinnan medelst kirugiskt surplusmaterial. Det finns en del andra genetiska skador (på kromosom åtta, tror jag det var) som kan ge upphov till extra revben och sammanvuxna/ej sammanvuxna kotor, men i så fall handlar det ofta om fatala åkommer, eller åtminstone svårt handikappande, eftersom hela ryggraden med därvid medhängande nervsystem råkat i olag.

[Tolkia]

Jag har för mig att det arabiska fullblodet skall ha en ryggkota mindre än övriga hästraser. Att endast drag av direkt betydelse för överlevnaden skulle kunna ärvas i sådan utsträckning att de skulle bli särdrag för en hel ras/grupp (i synnerhet om det är en tamdjursras där man bedriver riktad avel) tycker jag f.ö. inte låter så omöjligt när man ser på många "moderna" djurraser; i synnerhet bland sällskapsdjuren.