Nordiska långbågar??

av **Micke D** » 13 maj 2003, 21:15

Tjena Angus!

Bågarna (36st) från Nydam båten hittades eller ritades av redan 1865.
De fanns med self-nocks, horn nockar och järnnockar.

Lite om detta och mycket annat finns att läsa i boken "Longbow A social and military history" av Robert Hardy. Den är tryckt första gången 1976 och sen 1986, 1990, 1992, 1995, 1996, så den borde gå att hitta.

ISBN 1 85260 412 3

Förlaget heter Patrick Stephens Limited

/Micke D

av **Angus Maciomhair** » 13 maj 2003, 21:24

Hmm... då borde jag ju läst det eftersom jag har ett ex. av Hardys bok i bokhyllan. Måste gräva fram den vid tillfälle. 1865 låter ju inte som i förrgår så fler författare än Hardy borde ha tagit upp dem (kan man tycka).

Lena:
Har du mer info om bågarna från Tybrind Vig? Är de i samma utförande som Holmegaardsbågen ? Tipsa gärna om bra litteratur.

Ha det...
/Angus, som saknar sina böcker.

av **Micke D** » 13 maj 2003, 21:46

Hej igen Angus!

Jag har nånstans i röran ett ex av en C-uppsats om pilbågar där en av Tybrind Vig bågarna finns avbildad. Frågan är bara var?

OM jag hittar den så kan jag eventuellt scanna av den.

Personligen så måste jag nog säga att Tybrind Vig ser snyggare ut än Holmegård, även om de är ganska lika. Den stora skillnaden är att Tybrind Vig bågen smalnar av närmare nocken än Holmegård, om jag minns rätt.

/Micke D

av **Angus Maciomhair** » 13 maj 2003, 22:47

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Micke D

Hej igen Angus!

Jag har nånstans i röran ett ex av en C-uppsats om pilbågar där en av Tybrind Vig bågarna finns avbildad. Frågan är bara var?

OM jag hittar den så kan jag eventuellt scanna av den.

Personligen så måste jag nog säga att Tybrind Vig ser snyggare ut än Holmegård, även om de är ganska lika. Den stora skillnaden är att Tybrind Vig bågen smalnar av närmare nocken än Holmegård, om jag minns rätt.

/Micke D
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Hej Micke.
Hoppas du hittar uppsatsen, det vore kul att läsa den.
Jag håller med dig om Holmgaardsbågens utseende, den är lite i tväraste laget men det är ju en lysande kompromiss vad gäller hållbarhet vs. lemvikt och då i synnerhet nockvikt.

Ha det...
/Angus

av **Lena** » 14 maj 2003, 07:55

Hej Angus!

Det blir lite väl mycket att skriva och scanna, med tanke på att jag inte vet direkt vad du vill ha. Men du ska få en litteraturlista på det jag har.

Mina källor är följande C-uppsatser:

- M. Söderblom. 1990. Pilbågens användning som jaktvapen under äldre stenålder. Arkeologiska inst., Uppsala Universitet.

- P. Zetterlund. 1985. En studie av mesolitiska bågar och pilar. Med en experimentell undersökning av tvärpilar. Arkeologiska inst., Uppsala Universitet.

De tar upp pilbågar från:
- Stellmoor (8750 f. Kr.) (Rust 1943:192)
- Holmegaard (6500 f. Kr.) (Becker 1945:65ff)
- Ageröd V (4900-4600 f. Kr.) (Larsson & Bartholin 1977:21ff)
- Tybrind Vig (5200-4000 f. Kr.) (Andersen 1980:16f)
- Ringkloster (4800-4000 f. Kr.) (Andersen 1975:76ff)
- Maglemose gård (stenålder) (Vang Petersen 1979:72ff)
- Muldbjerg (2800 f. Kr.) (Troel-Smith 1959:92ff)
- Förstermoor (stenålder) (Schwabedissen 1958:7, Rausing 1967:43)
- Ochsenmoor (stenålder) (Rausing 1967:42, Clark 1963:91)
- Rugholm (stenålder) (Thomsen & Jessen 1906:43)

S.H. Andersen. 1975. Ringkloster, en jysk inlandsboplads med ertebøllekultur. i KUML 1973-74.
S.H. Andersen. 1980. Tybrind Vig. Foreløpig meddelese om en undersøisk stenalderboplads ved Lillebælt. Særtryck af antikvariske studier 4-1980.
C.J. Becker. 1945. En 8000-arig stenalderboplads i Holmegaards mose. i Nationalmuseets Arbejdsmark 1945.
J.G.D. Clark. 1963. Neolithic bows from Somerset, England, and the prehistory of archery in northwestern Europe. i Proceedings of the Prehistoric Society Vol. XXIX.
L. Larsson & T.S. Bartholin. 1978. A longbow found at the mesolithic bog site Ageröd V in central Scania. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum, 1977-78.
G. Rausing. 1967. The bow. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8(0) No. 6.
A. Rust. 1943. Die alt- und mittelsteinzeitlichen Funde von Stellmoor.
H. Schwabedissen. 1958. Die Ausgrabungen im Satruper Moor. i OFFA 16.
T. Thomsen & A. Jessen. 1906. Brabrandfundet fra den ældre stenalder. i Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie 1906.
J. Troel-Smith. 1959. En elmetræs-bue fra Aamosen og andre træsager fra tidlig-neolitisk tid. i Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie 1959.
P. Vang Petersen. 1979. Træ til Jægernes redskaber. Søllerødbogen.

Jag skulle rekommendera dig att gå in till närmsta arkeologiska institution. De bör ha, om inte C-uppsatserna, så i alla fall de ursprungliga källorna.

Lena

av **Micke D** » 14 maj 2003, 13:17

Tjena Angus!

De här C-uppsatserna är det jag också har. Den ena har en mer detaljerad avbildning av bågen, dvs man kan följa årsringarna på ett bra sett.

- M. Söderblom. 1990. Pilbågens användning som jaktvapen under äldre stenålder. Arkeologiska inst., Uppsala Universitet.

- P. Zetterlund. 1985. En studie av mesolitiska bågar och pilar. Med en experimentell undersökning av tvärpilar. Arkeologiska inst., Uppsala Universitet.

/Micke D

av **Halvor** » 14 maj 2003, 15:26

Funnene fra Oppdalsfjella.

Jakt på reinsdyr har tydeligvis foregått helt i brekanten, for pilene man fant i funnet var stort sett bortskutte piler som er blitt bevart i isbreeen fram til vår tid. Dypfryste piler med fjär og spisser perfekt bevart. Dateringen blir selvsagt vanskelig (pilspisstypologier er usikre greier...), men de regner med at det er snakk om jernalder til middelalder.

Vanligste trevirket i pilene var forresten bjerk, men det skyldes sikkert at de var laget oppe i höyfjellet der valgmulighetene er relativt små...

Buene fra Bryggen i Bergen er fra ca. 1200-1400 (litt usikker her, men jeg skal skjekke det opp).

Halvor

av **Angus Maciomhair** » 14 maj 2003, 19:44

Hoppla....
Så många publikationer, så lite tid. Det blir till att gräva ner sig vid tillfälle.
Nu ska jag först och främst erkänna att stenåldersbågar och liknande inte riktigt är min grej, det primära intresset ligger i medeltida bågar, 1200-1500-tal. Info om fjädringsprofiler är IMHO högintressant.

Tusen tack för alla tips.
/Angus, som starkt funderar på att börja hyvla på en båge.

av **Tor** » 14 maj 2003, 20:27

Påtal om hyvling av båge: Finns det några bra historiska beskrivningar av pilbågstillverkning?

Har hittat en, på pappret, bra beskrivning på en "lajv-båge", men om den funkar och om den får ett utseende som jag vill, vet jag inte.

http://www.larp.com/gripen/pil.htm
--
Vidare om bågar:

Hur utvecklas bågen under medeltiden, vad är skillnaden på en båge från år 1100 och en båge från år 1500?

av **Condrad** » 15 maj 2003, 18:10

Om jag kikar tillbaka lite och försöker mig på en kort sammanfattning:

> 5000 år före kr
Holmegaard ca 6500 f kr flatlemmad pyramidform ca 154 cm lång Alm
meare Heath ca 2500 f kr flatlemmad Paddelform ca 172 cm lång Idegran
Nydam Ca 400 e kr D-dorm Idegran
Hedeby ??
Oppdalfjella ??
Bryggen ca 1200-1500 e kr Flatbåge Furu/Ask
Mary Rose ca 1500 e kr D-form ca 187 cm lång

Vore kul att få veta lite mera om Bågarna från Bryggen, Hedeby och Oppdalsfjella!

Vem kan bidraga med information?

Condrad

av **GreenMan** » 19 juni 2003, 10:52

Litt generelt om buer så skiller man mellom flatbuer (Holmegård) og D-snitt langbuer (engelsk langbue). Hver buetype har sine fordeler. Flatbuen er enklere å lage, tåler mer juling og knekker ikke så lett i kaldt vær. D-snitt buene kan lages kraftigere, men knekker lett i kaldt vær. Grunnen til at man laminerte (og fortsatt gjør det) var for å slå sammen materialer som tåler strekk (rygg) og kompresjon (mage). Barlinden har dette naturlig og når Guillou skriver at de lager laminatbue av barlind sier jeg - Yeah right.

Buer på opptil 150 pund er ikke noe problem å lage i barlind, og Azincourt gutta brukte denne typen buer. (de av Mary Rose buene som forsatt kan spennes etter nesten 500 år på havets bunn, spenner fra 90-150 pund og man kan regne med at de var langt kraftigere da de var nye) Eneste slike buer kan brukes til er å skyte langt (artilleri). Det var ikke buetypen som gjorde de engelske (øh walisiske) bueskytterne så fryktede, men det at de kjempet på måten de gjorde som gjorde dem effektive og det at de kunne skyte 7-10 piler i minuttet, dvs for azincourt at franskmennen det første minuttet av slaget kan ha fått opptil 60 000 piler kastet over seg.

En svakere bue (-jaktbue typisk rundt 60 punds dravekt) er enklere og treffe blink med. En kraftigere bue (kampbue -90 pund pluss) egner seg kun til å skyte langt.

At man kan snakke om at en buetype er gjeldene i en spesiell periode tviler jeg på. Jeg vil tro at både flatbuen og d-snitt buen ble brukt om hverandre i forskjellige utforminger.

Testskyting av Mary Rose kopier kan beskues på: http://www.bickerstaffebows.co.uk/mary_rose.htm

av **Angus Maciomhair** » 21 augusti 2003, 02:02

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Halvor

Evt. en norsk, 1300-tallsbue, laminert furu/ask, ca. 5 fot lang og med innhøvla profiler på forsiden (bilder kan skaffes)
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Halvor...
Hur går det med bilderna på ovanstående båge, kommer de någon gång eller är det samma leveranstid som på bilder till Kongshirdens hemsida? [:D]

Ha det...
/Angus

av **Teacher** » 6 september 2003, 09:12

Det är kul att det att det finns så många kunnig människor här.

Jag har några små frågor...

Jag är ute efter en extremt billig långbåge till en 9 årig vikingkille, det gör inte så mycket om den är extremt klen (en viss fördel) men jag vill att den ska se riktig ut för den kommer delvis att användas i historiskt korrekta sammanhang. Finns det några färdiga bågar att köpa på t ex postorder????? Eller är man hänvisad till att bygga själv..

Sen är jag ute efter en långbåge för en vuxan som passar in historiskt i sen vikingatid (1030 ca) är den någon som har förslag på var man kan handla en sådan och vad det är för pris på en sådan... samma sak här.. det gör inte så mycket att skjutegenskaperna inte är de allra bästa bara den ser rätt ut

OBS Det är inget lajv som jag håller på med utan det är i en vikingaby där vi ska låta allmänheten skjuta lite bara......

Jag vore tacksam för svar direkt till min e-post som är teacher_magnus@hotmail.com

av **Angus Maciomhair** » 6 september 2003, 15:55

Hej...

F.n. sitter jag på en något skakig modemkoppling så det blir ett kort svar.
Enklast möjliga båge till en nioåring gör du själv. Skaffa ett kvastskaft från närmsta byggvaruhus/stormarknad och hyvla ner ytorna så att de blir plattare vid rygg & mage (för att sprida belastningen), låt greppsektionen vara som den är.
Kolla på skaftet innan du köper det, du vill ha ett där årsringarna löper längs med hela längden av skaftet vilket kan innebära en del letande men det är väl värt det.

För vikingatid antar jag att flatbåge blir lättast att göra och även lättast att få tag på, räkna med 2500:- +frakt och uppåt i pris.
Sist men inte minst, tänk på att bågarna absolut inte får vara för tunga, 20-25# räcker bra om man inte är van att skjuta.

Ha det...
/Angus

av **Fundin** » 10 december 2003, 09:26

Nu ska vi se. Jag är på väg att bygga en relativt Lång pilbåge, ca 170cm kalla den Nordisk/engelsk etc. Vad jag funderar på är om det finns några belägg för backning på Europeiska bågar från vikingatid/medeltid, min tanke är att den relativt mjuka ytveden skydas bättre med ett tunnt lager råhud så som det beskrivs i The bowyers bible vol 1.

Nordiska långbågar??

Vilka är online