av Matti » 28 maj 2008, 11:30
Edgepal, det är trevligt att se att du har intresse för den gamle greven. Jag är lite osäker på hur jag exakt skall tolka dig vad gäller portarnas placering, men jag kan nog bidra med en inblick.
Som du sa, så hade Jacob byggt Varberg, men han byggde ytterliggare ett fäste, lika starkt som Varberg, och kanske starkare.
Det var Hunehals borg i Kungsbackafjorden. Jag blev lite förvånad över att du inte nämnde Hunehals eftersom du i övrigt är påläst på gamle Jacob.
Problemet med Varberg är att platsen har byggts om gång efter gång sedan borgen byggdes. Men Hunehals borg verkar ha förstörts under något oklara omständigheter mellan 1323 och 1328, men år 1328 tar svenska riksrådet beslutet att Hunehals borg skall återuppbyggas, något som inte sker.
Efter det är platsen mer eller mindre övergiven, brukad som främst betesmark.
Detta gör emellertid att Hunehals borg ger oss en unik bild över hur Jakobs borg såg ut!
Vad som är intressant är att förborgen, vars port nås via en lång vägbank eller från hamnen, verkar stå i 90 graders vinkel mot porten in mot den egentliga borgen.
För att ta sig till nästa port, måste du förflytta dig igenom hela förborgens längd, och från inre borgen domineras förborgen av tre nivåer. Två vallar placerade i etager som gör att om ena stormas är man fångad i en killing ground under den högre vallen osv...
Förborgen ligger dock så att den bör ha kunnat bestrykas med eld från både kärnan OCH bägge vallarna, vilket maximerar den eldkraft som kan bekämpa en fiende i förborgen.
Att fienden sedan inte kan rusa rakt på nästa port utan måste göra en kursändring, gör det svårare att få svängrum för bärbara murbräckor.
Om jag förstått dig rätt, så har Greve Jacob av Nordhalland mycket väl förstått sig på hur man kan djävlas kapitalt med en angripare genom snilrik fortifikation.
Dylika system för portars placering tycker jag mig dessutom känna igen från Mellersta östern och korsfararborgar. Krak de Chevaliers väg mellan portarna går i vinklar, inte för att man fruktade krutvapen, men för att det försvårar ett tjurrusning och ger försvararna möjlighet att skapa killing grounds och hålla styrkor redo för motstötar som fienden inte kan se och veta vad som de döljer.
Så eftersom lösningen med portar ställda i vinklar till varandra är gammal så tror jag inte kanonerna i sig är det enda svaret på deras uppkomst i Norden. En delförklaring, javisst, men lika mycket har nog att göra med att erfarenheter från striderna i det heliga landet kom norrut. Här har vi dessutom tyska orderns uppdykande i regionen som nog kan vara en nog så viktig faktor och motor i lanserandet av nya taktiska lösningar, och teknik.
Hertig Erik övertog Jacobs borgar Hunehals och Varberg i samband med sitt gifte med Ingeborg. Så han kan mycket väl ha kommit på iden med att bygga om Nycklaborg efter att ha studerat Jacobs konstruktioner.
Eller, det kan vara Jacob som ligger bakom Nycklaborgs ombyggnad. Jacob var ju en av de fredlösa som tvangs fly Danmark efter att ha dömts skyldiga till mordet på Erik Klipping (rätt eller orätt). Jacob hade sitt eget län Norra Halland att nyttja som bas för ett uppror, men många andra fick söka asyl i Norge och fick så småningom Nycklaborg att sitta på. Kan det vara så att deras kontakter med Jacob kan vara orsaken till ombyggnad, och inte Erik eller kanoner?
Vad gäller Bohus, så får vi inte glömma att blidor och trebucheter, vapen som hade blivit vanliga nu och som Jacob, som kommande från dagens nordtyskland, knappast var främmande för. Vad jag minns så har de en imponerande räckvidd, vilket nog var tillräckligt för att placera Bohus där det hamnande.
Kombinera detta med de hårdvunna kunskaperna från Outremer, vars borgar drevs till sin spets i alla avseended för att en så liten besättning som möjligt skulle kunna försvara borgen mot så många fiender som möjligt. Jacob var tvungen att utgå från ojämna odds, så han torde ha tagit alla knep som han kände till för att göra sina fästen starka. Och Hunehals motstod åtminstone två stora danska belägringar.
Så ombyggnaden av porten vid Nycklaborg kan förklaras med inflytande från de senaste kunskaperna om fortifikation samt det faktum att de rådande krigen gjorde att man som idag strävar efter att finna minsta lilla övertag.
Att bygga om Nycklaborgs port kan mycket väl ha gjorts innan belägringen 1308, i ett försök att stärka och modernisera borgen i förebyggande syfte, snarare än som svar på något.
Och även en lyckat försvar kan mycket väl ha visat på potentiella svagheter i borgens försvar som kunde göras bättre.
Det var en orolig tid och i sådana tider tenderar utvecklingen inom krigskonst att rulla på snabbare. Och jag tror nog att många medeltida krigsherrar grubblade på vad de kunde göra för att hela tiden förstärka sin borg, speciellt som läget var så instabilt, och försökte jobba efter maximen att "Det är bättre att förekomma än att förekommas!"
I korthet så får du stora fördelar av att inte placera portarna i linje redan utan artilleri, så artilleri så att man konstruerar portar på detta vis och bygger om borgar efter nya idéer inte kan ses som ett bevis på att krutartilleri införts.
Emellertid...
Så fastän jag tror att det snarare är Greve Jacob och andra professionella yrkesoldater med kunskap om det senaste idéerna om fortifikation som ligger bakom införandet av portar ställda i vinkel mot varandra (jag undrar hur det ser ut med borgarna på Hjälm föresten?)så kan själva orostiderna och drivkraften av att söka nå fördelar mot sina motståndare, av vad slag de vara må, ligga bakom införandet av krutvapen tidigt i Skandinavien. Nöden är uppfinningarnas moder, och en ny typ av vapen som sa KABOOM!! och var allmänt otäck kan mycket väl ha vunnit ett snabbt insteg i en region där "rätten satt i spjutstång ände" för tillfället.
Jacob hade goda kontakter med kontinenten han med, så jag tror inte att han behövt gå via danskarna för att få in eldvapen om han ansåg att behovet fanns. Jacob var helt klart en man med kunskap om hur man bygger borg efter de senaste mode och teori, och på något vis så tror jag inte att han skulle bangat att skaffa tidiga kanoner om han fick möjlighet. Och han visste säkert om dem.
När började Tyska orden bruka kanoner och handkanoner?
Ja, i denna långa och virriga plädering så blir nog kontentan att jag inte tror att portarnas placering är bevis för kanoner, då liknande konstruktioner funnits tidigare utan att kanoner varit en del i ekvationen, men däremot så tror jag att det vore mycket konstigt om inte Greve Jacob och senare Erik skulle försökt skaffa kanoner för egen del, oavsett deras verkan på borgar. De hade dessutom, särskilt Jacob, ett behov av att göra sina fästen så starka som möjligt för att kunna avslå en övermakt.
Allt som kunde bistå i detta var nog sådant som Jacob försökte utnyttja.
Sedan så vill jag ändå ge ett erkännande till det gamle hyrsvärdet Jacob, som en av de mer begåvade och framsynta borgbyggarna i Norden. Bohus har som bekant aldrig intagits.