av falsobordone » 30 mars 2006, 22:52
Trehålsflöjten (eller som det egentligen heter, enhandsflöjt) är en trevlig flöjttyp som inte alls är så svårspelad som man kan tro och egentligen borde vara vanligare. Det svåra är vad man ska göra med andra handen... traditionellt har man hängt en liten trumma från handleden som håller flöjten och spelat på den samtidigt (med en stock) men det går förstås bra att kompa sig med strängaspel också. I Provence brukar den traditionella enhandsflöjten ('galoubet') spelas med 'tambour de Bearn', en sorts strängtrumma stämt i ett öppet ackord.
På en enhandsflöjt får man ut upp till en och en halv oktav, mer eller mindre kromatiskt beroende på hur man skicklig man är. Skalan är (oftast) en ren durskala som spelas precis som Per beskriver; efter de första fyra tonerna man får genom att lyfta fingrarna tar man samma grepp igen från början men blåser lite starkare så skalan förflyttar sig en kvint uppåt. Sen gör man samma sak men blåser ännu lite starkare så förflyttar sig skalan en oktav. Och så vidare... mollskalan får man genom att helt enkelt börja på tonen över den lägsta - har du en flöjt i C-dur får du då lätt fram d-moll. Eller rättare sagt D-dorisk eftersom det blir D-moll med H istället för Bb, som man får ta med halvtäckning. Det är f.ö. så (halvtäckning) man får kromatiken.
Bra byggare är Ralph Sweet i USA eller (framför allt) Mark Binns i Australien. Susatos plastflöjter (också USA) är ett billigt och välstämt alternativ, om man nu står ut med materialet. Lycka till!
/Erik A-U