Historiska världars forum

Hej,

Är det ngn som har koll på hur man gör tjärbloss? Vilka träslag och behandling? Stearin är ju ngt tråkigt.

/Anders

Testa med töreved (stavning? Fick hjärnsläpp...) Flisa upp en bit duktigt och stoppa i stickor så borde den brinna bra länge!

Med andra ord bör det vara tall. När jag skulle fixa sånna (de brinner vad jag kommer ihåg bäst många sammen i e' klunga...) så slaktade jag första bästa riktigt kådiga stubbe som fanns i skogen. Törved är ju tall med massa kåda på. Och så luktar det gorr också när det brinner... [:)] Alltså: tall med kåda, stubbe eller inte kvittar så länge det är rejält med kåda... (som dock finns i stubbar som inte hatt tid på sig å murkna...)

Enligt mitt ringa förmenande kommer de bästa törestickorna från tallstubbar som haft god tid på sig att brytas ner. Eftersom tall, till skillnad från gran, ruttnar utifrån och in så koncentreras kåda/hartser (=tjäran) i stubben. Det är mao samma "råämnen" man använder vid framställning av tjära.

/N B

Hm, jag har gjort egen tjära av törved och törved brinner ju riktigt bra. Frågan är bara om alla tjärbloss för var av törved?

Tanke på att man konsumerade otroligt många bloss måste man kunna göra egna. Det gick åt runt 5000 bloss om dagen bara i falu koppargruva. Alla kan inte vara av törved?

Man måste kunna göra själv av späntor eller?

Ta ett stycke tall. Barka från backen till så långt upp du bara kan med barkspade men lämna några (5 st) tunna rämsor med bark så att trädet kan få upp lite näring. Vänta 5 år, fäll sedan. Nu har du en stock som innehåller riklig mängd kåda och den behöver inte tryckimpregneras. Denna stock används med fördel till stockhus eller töre stickor.

Ludvig

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Arild Krake</i>

Ta ett stycke tall. Barka från backen till så långt upp du bara kan med barkspade men lämna några (5 st) tunna rämsor med bark så att trädet kan få upp lite näring. Vänta 5 år, fäll sedan. Nu har du en stock som innehåller riklig mängd kåda och den behöver inte tryckimpregneras. Denna stock används med fördel till stockhus eller töre stickor.

Ludvig
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Det går inte att låta trästickor ligga tjära och sedan torka pinnarna. Borde inte det fungera. Det är ju lite surt att vänta 5 år...annars ett bra tips!

5 år gäller för norra sverige (jag antar att du lärt dig det på Bäckedal), i Bohuslän säger man två år och i södra Sverige ett år.

Jupp jag lärde mig på Beteckedal. Trevligt att få reda på att det går fortare här nere. Just nu så mjölkar jag kåda ur en tall. Det är intressant.

Ludvig

Det går också att använda "törskatar", dvs toppar av tall som drabbats av svamp och torkat på trädet som sedan överlever och impregnerar den torra toppen med harts. Leta på hyggena är ett gott råd, topparna är betydligt lättare att få med hem än att stå och bryta upp stubbar. All törved är förresten perfekt att ha och tända tjuriga brasor med!
/Maude

Självklart är det perfekta att tända brasor med. Bara doften gör allt arbete värt mödan för att inte tala om de otroligt vackra mörk-oranga lågorna! Mysigt värre en höstkväll.

Hm, jag känner att vi glider ifrån ämnet lite nu. Hur framställer man tjärstickor i kvalitet och kvantitet?

Ta töreved och spänta. Det svåra är att hitta töre men du har här ovan fått många tipps på hur man framställer/hittar sådant. Att doppa stickor i tjära tycker jag låter tokigt då man ska ta kådrikt virke (töre) för att tillverka tjära, så att man sedan kan bestryka vanliga stikor med för att man har svårt att få tag på töre.

Ludvig

Jag bara inte tänka mig att man använde enbart törved när man behövde tusentals stickor om dagen.

Det beror la på. Vet inte hur andra träslag brinner men om de brinner fort lär det ju ha gått åt <i>ännu</i> mer sticker...? Och de hade dessutom inte varat länge... Fast jag vet inte. Men ettersom töret är precis som stearinet i ett ljus och stickan är som veken. Ett ljus utan stearin förkolnas mest...