Ämnet historia
Nyligen hade jag mitt första lektionstillfälle för uppsats- och metodkursen i Historia B.
När jag kom dit hade jag bara en ganska luddig bild av att jag ville skriva skriva om medeltida kläder. Jag visste inte riktigt vilken vinkling jag skulle ha och jag hade inte funderat så mycket på material. Jag var dock fullt beredd på att få svaret att det skulle bli för svårt för en B-uppsats att få fram material.
Jag var dock inte beredd på det svar jag faktiskt fick: kläder har inget med ämnet historia att göra.
Vår seminarieledare hade en lång utläggning om att historia som ämne handlar om människan som samhällsvarelse. Det handlar inte om byggnader eller föremål och det är mycket viktigt att upprätthålla en skarp gräns mot arkeologin...
Förutom att svaret gjorde mig både arg och ledsen fick det mig att fundera. Vad innehåller egentligen ämnet historia? Vem bestämmer det? Hur viktigt är det egentligen att upprätthålla klara gränser mot närliggande ämnen såsom arkeologi, kulturhistoria och etnologi?
Jag har väl själv planerat att byta till arkeologi så småningom eftersom jag hoppas att kunna jobba med dräkter på museum och då känner att jag hellre vill ha arkeologin som grund.
Men trots det upplever jag det som självklart att kläder är en del av historien. Vad är dräkten om inte ett uttryck just för människan som samhällsvarelse? Finns det något sätt vi lättare skickar signaler till vår omgivning än genom våra kläder?
Självklart begriper jag att om jag ska skriva en uppsats i historia får jag vända mig till det historiska källmaterialet, men ett sådant finns trots allt. Eva Andersson har ju i sin avhandling (som min seminareledare kände till men uppenbarligen inte betraktade som ett bevis på att kläder är en del av historien)visat på att testamenten är en bra källa om man vill forska om klädedräkten.
Andra källor som omdelbart slår mig, trots att jag är så pass oerfaren, är tavlor och målningar, brev, lagtexter....
Så vad tycker ni?
När jag kom dit hade jag bara en ganska luddig bild av att jag ville skriva skriva om medeltida kläder. Jag visste inte riktigt vilken vinkling jag skulle ha och jag hade inte funderat så mycket på material. Jag var dock fullt beredd på att få svaret att det skulle bli för svårt för en B-uppsats att få fram material.
Jag var dock inte beredd på det svar jag faktiskt fick: kläder har inget med ämnet historia att göra.
Vår seminarieledare hade en lång utläggning om att historia som ämne handlar om människan som samhällsvarelse. Det handlar inte om byggnader eller föremål och det är mycket viktigt att upprätthålla en skarp gräns mot arkeologin...
Förutom att svaret gjorde mig både arg och ledsen fick det mig att fundera. Vad innehåller egentligen ämnet historia? Vem bestämmer det? Hur viktigt är det egentligen att upprätthålla klara gränser mot närliggande ämnen såsom arkeologi, kulturhistoria och etnologi?
Jag har väl själv planerat att byta till arkeologi så småningom eftersom jag hoppas att kunna jobba med dräkter på museum och då känner att jag hellre vill ha arkeologin som grund.
Men trots det upplever jag det som självklart att kläder är en del av historien. Vad är dräkten om inte ett uttryck just för människan som samhällsvarelse? Finns det något sätt vi lättare skickar signaler till vår omgivning än genom våra kläder?
Självklart begriper jag att om jag ska skriva en uppsats i historia får jag vända mig till det historiska källmaterialet, men ett sådant finns trots allt. Eva Andersson har ju i sin avhandling (som min seminareledare kände till men uppenbarligen inte betraktade som ett bevis på att kläder är en del av historien)visat på att testamenten är en bra källa om man vill forska om klädedräkten.
Andra källor som omdelbart slår mig, trots att jag är så pass oerfaren, är tavlor och målningar, brev, lagtexter....
Så vad tycker ni?