Historiska världars forum

Olika sakers och skeendens betydelse i historien har kommit på tapeten här, och bitvis skapat heta känslor.
Betydelsen är givetvis större eller mindre, men jag tror att man skall akta sig noga för att avfärda saker för lättvindigt! Låt mig ta ett konkret exempel (ursäkta om jag blir omständlig):

Norge på 1700-talet var inte någon rik jordbruksbygd, men däremot en viktig producent av virke till skeppsbyggnad för det dåtida Danmark. 1718 hade Danmark en större flotta en den svenska, och för att svenskarna skulle kunna besegra Danmark, måste den starka danska flottan försvagas genom att strypa virkesleveranserna till Danmark. Även Danmarks allierade och därmed Sveriges fiende, England, var mycket beroende av det norska timret till sin flotta och gruvindustri. Fälttåget mot Norge var alltså strategiskt viktigt.

Det nya och hemliga vapnet i fälttåget var att den svenska armén skulle ha med sig egna matförråd. 64000 man och 53000 hästar skulle försörjas, maten för mänskligt bruk handlade inte minst om en typ av surdegsskorpor. Före och under det norska fälttåget transporterades livsmedelsförråden av bönderna genom kommenderingar. Den tidens svenska vägar var dåliga och ofta smala, så när bönderna började frakta skorporna och fodret på vägarna uppstod ofta trafikstockningar. Kungen insåg att han måste införa trafikregler för att mattransporterna skulle komma fram planenligt, så 1718 kom Sveriges första Vägtrafikförordning. Den sa (bland annat) att möte ska ske på höger sida, dvs högertrafik. Efter att Karl XII hade blivit skjuten vädrade många svenska adelsmän morgonluft och fjärmade sig mot allt som hade Karl XII:s förtecken. Detta gällde både bra och dåliga saker. Högertrafiksregeln, vilken av de flesta ansågs som en bra regel, ändrades enbart av detta ganska småaktiga skäl till vänstertrafikregel 1719. Detta kom att gälla fram till och med 1967, som bekant.

Vart vill jag komma med det här, då?
Tja, ställer man frågan om vilken betydelse den danska flottans storlek 1718 har haft för svenska trafikregler under 1900-talet kan den verka långsökt, rent av löjlig vid ett första påseende – men som synes finns sambandet där, låt vara indirekt! Vad jag också tycker syns bra är att det oftast är flera faktorer som samverkar, allt från stora skeenden till enskilda människors ibland ganska småaktiga och/eller egensinniga påhitt.

Därmed vill jag, knappast oväntat, också ha sagt att jag anser ett undanviftande av de föregående 300 årens betydelse för Sveriges uppkomst som trams.

Lasse C

Om vi ska försköka hitta något som tillnärmelsevis liknar en historisk startpunkt så får du rentav lägga till en nolla (indoeuropéerna ca 2000 f Kr).

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Hans

Om vi ska försköka hitta något som tillnärmelsevis liknar en historisk startpunkt så får du rentav lägga till en nolla (indoeuropéerna ca 2000 f Kr).
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Ja, om ens det räcker! *garv*
Historien är, som sagt, en process.

Jag måste bara fråga: Var har du lyckats nosa upp detta guldkorn om höger- vs. vänstertrafik?
/Angus, nyfiken.

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Angus Maciomhair

Jag måste bara fråga: Var har du lyckats nosa upp detta guldkorn om höger- vs. vänstertrafik?
/Angus, nyfiken.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

[url="http://www2.hivolda.no/jpv/skorpor.htm"]Här[/url]
Letade egentligen efter annan info, men blev helt fascinerad av det här. Visst är det underbart? [:D]

Och, som sagt, IMHO visar det vådan av att alltför snabbt avfärda samband.

LC

Kul det här med historiska samband, är det inte det som barn i skolan borde få lära sig, att inse att "historien har skapat nuet". istället för att bara lära sig årtal om en massa gamla kungar...
iof så har gammal kungakunskap kanske medfört en viss skeptisk attityd mot ärtsoppa, men om det har nått samband med torsdagar vet jag inte*förvirrad*.
Hur som hällst så är inte grundskolan förtjänta av mitt historieintresse.

Förlåt, men när faan lärde sig ungarna årtal och kungalängder senast?

Läroplan 1969, någon?

Jag gick ut gymnasiet 2000 och jag fick lära mig kungalängder och årtal kombinerat med att lära mig se sambanden i historien.

Vad lärare väljer att ta upp i sin undervisning beror mycket på läraren och skolan som läraren jobbar på.

I skolverkets kursplan (kursplanen är ett av de viktigaste styrdokumenten för en lärare) för historia på gymnasiet står dessa citat: "Syftet är även att fördjupa förståelsen av skeenden och företeelser över tiden och i rummet, vare sig det gäller vardagsliv eller storpolitik." anser jag som lärare att detta innefattar upprabblande av årtal och kungalängder så är det just detta som eleverna skall lära sig vidare står det "Centrala och för bildningen oundgängliga skeenden, företeelser och personer skall ingå."

Som blivande gymnasielärare i just historia som ett av mina ämnen håller jag med om att sambanden är av större vikt än att kunna rapa årtal och kungalängder _MEN_ det ena är intet utan det andra. Jag vill att man ska kombinera detta, årtal och kungalängder samt historiskt sambandsseende, med varandra för alla delar är viktiga.
Men som sagt det är upp till den induvuduelle lärare så visst finns det de som lär sig kungalängder och årtal än i dag. [:)]

Tengel Gant<-- Ärtsoppa har diskuterats tidigare på forumet och just varför man äter det på torsdagar får man svar på i Karin Hs inlägg: <blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Karin H skrev

osted - 09 Oct 2003 : 08:35:00

Jag hittade följande info på Livsmedelssveriges webbplats:

"Jag undrar varför vi äter ärtsoppa på torsdagar och på vilka andra dagar åt man något speciellt?
Svar:
Ärtsoppa på torsdagen är exempel på hur konservativa många av våra matvanor är (ärtor var dessutom "medeltidens potatis"). Ärtsoppa åts under vår katolska medeltid på torsdagar som motvikt till ons- och fredagen som fastedagar, då endast fisk var tillåten. Detta med fisk på gamla fastedagar finns fortfarande kvar när det gäller långfredagen då många idag äter lax eller annan fisk. Detta med den gamla motsatsen fasta-fest finns även kvar när det t.ex. gäller fettisdagen (med t.ex. bruna bönor o fläsk, palt, kroppkakor och fastlagsbullar) - dagen efter inledde vi under medeltiden fastetiden.

Kurt Genrup"

Inte direkt ett konkret omnämnande eller matrest som efterfrågats, men ändock nånting!
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Tänkte att det kunde vara lite kul att kolla på här också.[:)]

/Ingiz

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Tengel Gant

Kul det här med historiska samband, är det inte det som barn i skolan borde få lära sig, att inse att "historien har skapat nuet". <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Det var som sagt det min gymnasielärare i historia, salig Dannert, försökte inpränta i oss! Noga. Hans prov såg alltid ut på samma sätt: Ett blankt papper.

Sedan skrev han på tavlan: "Redogör för..." och efter det kom det alltid något sammanhang eller skeende. Det var aldrig ett rapande av årtal, kungalängder och namn. Det är först åratal efteråt (jag gick ur gymnasiet `76) som jag insett hur mycket han faktiskt lyckades få in i våra skallar, både av kunskap och - inte minst - intresse!

LC

Svarar för Tengel
Tackar för svaret om ärtsoppa och barns Historieundervisning, det var nog mer menat som skoj än allvar, men det känns skönt att skolan utväklats sen -69 *fniss*

Thorild och Tengel<-- Delen av mitt inlägg ang barns historieundervisning var nog mest till Hans tror jag. Men ärtsoppan var till Tengel. Kul att kunna göra någon glad...ang ärtsoppan.

/Ingiz

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Ingiz

Thorild och Tengel<-- Delen av mitt inlägg ang barns historieundervisning var nog mest till Hans tror jag. Men ärtsoppan var till Tengel. Kul att kunna göra någon glad...ang ärtsoppan.

/Ingiz
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Å, jag tackar, men faktum kvarstår att de flesta yngre svenskar inte
kan placera Karl XII i rätt århundrade, än mindre bilda sig en uppfattning om "skeenden och företeelser" i hans tid.

Hans<-- Man kan ändå inte last skolan, lärarna och kursplaner för något som i största delen handlar om sänkta krav för att eleverna ska klara av kurser och utbildningar. När man sänker kraven för att få ett godkänt, för att alla ska gå ut gymnasiet oavsett vad, och skär ner undervisningstimmar, kurserna är fortfarande på sina ursprungliga timmar men lärarna ska inte undervisa mer än 3/4.

Det jag kan lova dig är att om du vill att ungar ska lära sig årtal, kungalängder och historiskt samband kan du alltid placera dem i min klass om något år.[:)] Jag tycker det är viktigt att man åtminstone kan placera in saker under rätt århundrade, faktikst. Jag kan hålla er uppdaterade om vilken skola jag ska jobba på sedan så kan alla skicka sina små frön dit. För jag tänker ju bli en hejdundrandes bra lärare [:D].

Jag måste hålla med dig, Hans, om att jag tycker det är lite skrämmande att skolan har barkat åt det hållet den har. Nu ligger fokuset på att _alla_ ska klara skolan och detta ske på bekostnad av kvalitéen i undervisnigen och i elevernas kunnande för man kan inte vänta sig att man kan göra samma jobb på 3/4 av tiden som man gjorde på 100% av den. Nog om detta.

Sedan får man inte heller glömma bort att de flesta idag inte läser historia på gymnasiet, de flesta som gör det bara läser A-kursen om hundra poäng (i praktiken ofta cirka 80 nettotimmar) och SO-eländet på grundskolan kan innebär i de värsta av världar att de inte läser en timme ren historia ("invävt", "tas upp i samband med...", "omnämns vid behov" etc).

Tänkte försöka hålla mig tyst, men kunde inte hålla mig i längden. Fast det finns faktiskt ljuspunkter i okunskapens mörker, både bland elever, lärare och blivande lärare...

/Verksam gymnasiehistorielärare

Vi får ju ta emot dem i andra änden, de gymansiestuderande och jag inser att vi naturligtvis får de som är intresserade av historia, annars skulle de ju rimligen inte söka till oss, men det behöver ju inte betyda att de haft mer eller bättre historieundervisning än andra gymnasister. Och jag måste säga att jag är förvånad och imponerad över mycket de faktiskt kan. Även om alla kanske inte vet "vilket århundrade Karl XII levde" (lurig fråga eftersom han levde under två århundraden) så har de t ex oftast en grundläggande förståelse för orsakerna bakom den agrara och industriella revolutionen. Och ärligt talat tycker jag det är viktigare.
Heder åt våra gymnasie- och grundskolelärare alltså, som lyckas såpass bra trots att förutsättningarna för historieämnet just nu inte är de bästa.

Eva

Historiska världars forum

Om historiska samband.

Om historiska samband.