Vilken typ av band och när?

[Martina]

Ja absolut! Det syns ingen skillnad! Jag väntar på närmare info om bandgrinden från Pompeji (mycket säker källa!) men det spelar ju kanske ändå ingen roll här i Norden...

/Martina

[Brickband]

"Louise; din fråga om trådtjocklek och kostnad förstår jag inte riktigt. Tjockare garn innehåller ju mer material, alltså är det mer kostsamt att framställa! Var man riktigt fattig spann man väl så fint man bara kunde, sen vävde man sitt tyg och efsingarna som blev över kantade man tyget med. Ju grövre man spann, destå mindre tyg fick man. Kanske inte så kostnadseffektivt i dagens samhälle, men antagligen livsnödvändigt då. Eller förstod jag dig fel?"

Nej, det var inte så jag jag tänkte.

Alla spann nog så tunt och jämnt de kunde men beroende på material och skicklighet blev det olika resultat.
Tunnt garn förr i tiden var för de rika, grova tyger för de fattiga. I nutid vi tycker att grova ojämna garner är fint men det verkar inte varit så förr i tiden.
Högklassigt råmaterial och specialiserade hantverkare -> tunnt garn -> fina tyger -> dyra kläder
Sämre råmaterial, överblivet och återanvända fibrer, husbehovshantverkare -> grovt garn -> grova tyger -> kläder för arbete och fattigt folk.
Att att få fram ett högklassigt spånadsämne kostar pengar. Det blir en hel del spill. T.ex. vid linodlig får man ut ytterst lite förstklasig fiber men en väldigt stor mängd sämre fibrer av olika kvaliteter. Finaste linnet är värdefullt och används till damast, broderi och spetsar, det sämsta blir t.ex. grova ladugårdshandukar då det blir alltför stickigt för att användas till kläder, däremellan ett antal olika kvalliteter till mer eller mindre rivigt tyg.

Att kunna spinna ett tunnt jämnt garn är en konst som var högt värderad. Att vara en skicklig vävare var också högt värderat.
Var du fattig och lyckade framstalla råmaterial, tråd eller tyg av tunn kvalitet sålde du det på markanden. Man hade inte råd att behålla den fina tunna tråden för eget behov då man fick bra betalt för den och hade större behov av ett får till, mer utsäde o.dyl..

Tror jag skall exprimentera lite mer med halvsolv, det låter ju som om det inte är helt orimligt. Halvsolv i mitten och brickor på sidorna måste jag prova, borde kunna fungera.

/Louise

[Charlotta73]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Vix Hq</i>

600-1300: Metallbroscherade sidenbrickband av olika sort (Birka, Anglo-Saxiska fynd fr. Storbritannien, diverse kyrkliga textilier från runt om i Europa); lite "3/1 broken twill"-brickning.

1300-1500: Broscherade band, enfärgade band med snoddmönster.<hr height="1" noshade id="quote"></font id="quote"></blockquote id="quote">

Är helt novis på detta. Vad är broschera?

[Vix Hq]

Broschera är när man förutom botteninslaget (som håller ihop väven) använder ett (eller flera) mönsterinslag som bildar mönstret genom att flottera över varptrådarna, [url="http://gina-b.blogspot.com/2007/12/tablet-weaving-gold-brocade.html"]så här[/url] t.ex eller [url="http://bp0.blogger.com/_AoAW0BLqzs4/Ri56-g4ifVI/AAAAAAAAAA4/jsKIz175AvU/s1600-h/EPB_test_2.jpg"]så här[/url]. Mönsterinslaget kan antingen gå från kant till kant (då kallas det egentligen för "lancering" om man ska vara vävterminologiskt hyperkorrekt, vilket ingen är [;)]), eller bara mönstra delar av väven. Ofta används olika typer av metalltråd till broschering, men även andra trådar.

/Vix.

[Charlotta73]

Tack Vix Hq för en tydlig förklaring! Nu känner jag mig lite klokare.