Om man syr med efterstygn så blir ju sömmen ganska lik en maskinsöm från "rätsidan". Dock finns det i mitt tycke ingen anledning att försöka efterapa maskinsömmen, eftersom den bygger på helt andra principer än traditionella handsömnadstekniker! När symaskinen kom in i bilden under 1800-talet förändrades dräkternas konstruktion radikalt. Och det är ju de *gamla* dräkterna vi vill efterlikna!
Dessutom används de olika sömmarna i olika syften. En efterstygnssöm (särskilt med förkortade efterstygn) blir fastare och jämnare än en söm med bara förstygn. Till fållar och fällning av sömmar med mera passar ju fållstygn bäst. Till långa raka sömmar som inte ska utsättas för någon större påfrestning kan man mycket väl blanda förstygn och efterstygn -- de tål inte lika mycket slitage, men går mycket fortare att sy!

Jag syr då två-tre förstygn, ett efterstygn, osv.
Information om handsömnad och handsömnadstekniker kan man ofta hitta i böcker om folkdräktssömnad, t ex <b>Folkdräkter förr och nu</b> av Centergran-Kirvall. Jag har också en trevlig bok som heter <b>Kvinnligt mode under två sekel</b> av Brita Hammar och Pernilla Rasmussen, som handlar om ett antal handsydda 1700-talsdräkter på Kulturen i Lund, med sömnadsanvisningar längst bak. Nu ska man komma ihåg att sömnadstekniker har skiftat under historiens gång, och att man inte kan applicera 17-1800-tal direkt på medeltid, men det finns ändå en hel del matnyttig information att hämta...