Hosor vs Byxor

av **Sara Lundström** » 28 april 2008, 20:48

> Jag vet inte om snyggt är vad jag skulle kalla landsknektskläder!

Personligen tolkar jag landsknektskläderna snarare som en subkultur än ett mode, och inom subkulturer är väl inte den estetiska skönheten lika viktigt som att man sticker ut men ändå är placerbar. Style over substance, men på ett annat sätt. Lixom.

av **Matti** » 29 april 2008, 08:38

Den där kolten vill vi se bilder på! Skorna med!

av **Olof den gladlynte** » 29 april 2008, 13:36

Fick till slut kontakt med en kvinna på muséet. Hon berättade att de hade rekonstruktion av kolt, kängor mm. från detta fynd (1000-talet / Norge) uppsatta på en docka i deras samling som går under benämningen "jägaren". Hon var osäker huruvida det gick att få bilder från dem, vilken policy de hade men hon lovade att undersöka och om möjligt visa upp denna "jägare".
Jag återkommer så snart jag vet mer.

av **Martin Wallgren** » 29 april 2008, 14:13

Kanon

Vi har en i vår grupp som är intresserad av att göra en Samisk "impression" a.la. järnålder mycket pga han är same.

Hoppas på mer info snart.

av **Matti** » 29 april 2008, 16:47

Ja, låt oss hoppas vi får bilder.

av **Vix Hq** » 29 april 2008, 19:03

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Olof den gladlynte

rekonstruktion av kolt, kängor mm. från detta fynd (1000-talet / Norge)
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Kan inte låta bli att tycka att det låter som det kära gamla Skjoldehamns-fyndet i någon form, med allt vad det innebär av kontroverser... Men man ska ju inte ta ut saker i förskott... [;)]

/Vix.

av **Runristaren** » 30 april 2008, 09:57

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Vix Hq

Kan inte låta bli att tycka att det låter som det kära gamla Skjoldehamns-fyndet i någon form, med allt vad det innebär av kontroverser... Men man ska ju inte ta ut saker i förskott... [;)]
/Vix.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Kontroverser...[:D]

www.runristare.ax

av **Heidi** » 30 april 2008, 11:12

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Olof den gladlynte

Fick till slut kontakt med en kvinna på muséet. Hon berättade att de hade rekonstruktion av kolt, kängor mm. från detta fynd (1000-talet / Norge) uppsatta på en docka i deras samling som går under benämningen "jägaren". Hon var osäker huruvida det gick att få bilder från dem, vilken policy de hade men hon lovade att undersöka och om möjligt visa upp denna "jägare".
Jag återkommer så snart jag vet mer.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Vi vil ha bilder! [}:)]
Men selv om de ikke kan gi fra seg bilder må de vel kunne si hvilket funn drakten skal være basert på?
Jeg vet ikke om noen annen drakt enn Skjoldehamn fra Norge på 1000-tallet, men der er det da ikke noen skinn-kolt? Og skoene var det vel heller ikke mye igjen av.

av **Olof den gladlynte** » 30 april 2008, 13:08

Inga foton ännu, men upprinnelsen till att jag fick nys om fyndet kom härifrån: http://www.ylm.se/fraga-kategori.aspx?i ... l%C3%A4der
Längst ned på sidan står det kortfattat om fyndet. Jag hoppas på svar från Sunna Kuoljok ang. bilder.

Olof

av **Halvor** » 8 maj 2008, 09:32

Hmm..merkelig, for Skjoldehamndrakten er ikke i skinn? Og kan ikke huske noe om noen näbbsko heller, for den saks skyld. andre 1000-talls funn fra norge har jeg ikke hørt om, men det er verd en undersøkelse.

Halvor

av **Vix Hq** » 8 maj 2008, 14:35

Nope, Skjoldehamn är inte i skinn och har inga näbbskor heller, såvida inte de fragmentariska skorna som beskrivs som 'spetsiga' har växt till sig på senare tid. Jag har inte heller hört om något annat norskt fynd, men skinn är i och för sig inte textil, så nörden i mig kan ju ha missat det... Jag vill hellre ha en referns till fyndet än bilder på rekonstruktionen! (fast inte tillräckligt mycket för att kontakta museet själv den här gången [;)]...)

/Vix.

av **Olof den gladlynte** » 8 maj 2008, 16:13

Nu har jag fått svar och det finns inget fynd från 1000-talet som ligger till grund för denna rekonstruktion....jag väljer att lägga in svaret jag fått i sin helhet:

Hej Jan,
Nu har jag undersökt omständigheterna kring den dräkt som du undrar om. Jag jobbade inte på museet när den gjordes så det är därför det tagit en tag, eftersom jag har fått leta information om den.

Denna dräkt du frågar om finns docka i vår dräkt- och silverutställning. Dockan ska föreställa en jägare från 1000-talet ute på jakt i början av september i förfjällsområdet (t.ex. Sitojaure). Han är ute på smygjakt, dvs. smyger på bytet.

Det finns inga fynd av hela forntida skinnkläder, så hans kläder är en fri rekonstruktion, där inspiration hämtats dels från samisk tradition och dels från arkeologiska fynd.

Såhär ligger det till:

Vad har museet tänkt då när man rekonstruerade hans kläder.
Jo, människor som lever ett rörligt liv har ställt stora krav på kläderna. De skall vara rymliga och smidiga, varma på vintern och svala på sommaren. Det fettgarvade skinnet är mjukt och tyst vid smygjakt.

Det äldsta sättet att garva skinn är med fett. Skinnet blir mjukt och smidigt när det gnids in med hjärnfett eller tran av fisk och säl. Håret kan vara kvar, skäras av eller rötas bort i vatten. Röks sedan skinnet blir det vattenavstötande. När man skär till skinnet och syr en dräkt, skall det hänga på människan som det hängt på djuret. Då töjer sig skinnet rätt på kroppen. Skinn töjer sig mer bredden än på längden. Vintertid hade man minst två lager dräkt med pälshåren kvar. Sommartid hade man dräkter av avhårade skinn. Man kunde också ha bara en av vinterns pälsar, gärna en sliten där håret nöts bort.

Skinnkolten och skinnbyxorna i utställningen är sydd av avhårat renskinn, fettgarvat och rökt. Den är sydd med sentråd. Några samiska dräkter från 1000-talet finns inte bevarade. Skinnkolten, byxorna och även skorna är därför sydda enligt samisk dräkttradition, som är rådande i Karesundo-området (sömmerskan som skar till och sydde dräkten kommer därifrån). Skinnkolten är sydd enligt päls och kolt-snittet, förutom att ryggen ej är uppdelad i flera våder. I boken ”Karesuandolapparna” från 1922 av Ossian Elgström finns en teckning av en karesuando-samisk byxa. Den har en trekant infälld fram (med spetsen ner). Baktill har den en extra tygbit fastsydd mot linningen. Sömmarna är i yttersidorna. Byxmodellen har använts in på 1900-talet och materialet har varit både skinn och tyg (vadmal).

I nederkanten och ärmsluten på kolten är smala band av ullgarn fastsydda. Banden är vävda på bandgrind. Band i nederkanten av kolten används på samiska koltar från flera områden. Skobanden är lagda (flätade) av ullgarn enligt lule-/sydsamisk tradition.

Bältet är en kopia av ett bälte funnet i en grav i Vaikijaure, utan för Jokkmokk. På Storholmen i Vajkijaures västra del i Jokkmokk sn., ligger en grav, som hittades på 20-talet i samband med ett vägarbete. Graven kunde då ses som en fördjupning i marken, och i denna låg en vit kvartsstensten. Liknande stenar har påträffats på samiska offerplatser. Vid undersökningen av graven 1926 fann man delvis brända skellettrester under en stenpackning. I graven framkom en mängd föremål. Gravfynden består bland annat av en armring i silver, en järnyxa, en tenpärla, ett bälte med bronsbeslag och en harpun av järn. I graven låg även järnfragment, fyra små metallringar och textilrester i vadmal. Troligen är det en man som blivit begravd i Vajkijaure någon gång på 1000-talet/ början på 1100-talet.

På bältet har beslag, söljor och remfördelare i brons varit fästade. Dessa sk orientaliska beslag förekommer över hela Eurasien och Orienten. På den eurasiska stäppen hörde bältet till den beridna krigarens utrustning och bältet var i detta område ett rangtecken. Bälten med beslag är ganska vanliga i samiska fornlämningar i norra Sverige. Bältet i Vajkijaur består av remfördelare, söljor och flera olika beslag. Dessa utgörs av fyrsidiga rosettornerade beslag med öglor vid kanten, eller femsidiga sådana utan ögla, samt djurformiga och fiskformiga beslag.

Skorna är sydda i traditionell karesuando-samisk modell, av fettgarvat älgskinn. I skorna finns skohö, lång starr som torkats och sedan kardats mjuk. Den värmer gott i den kallaste kyla. Traditionella samiska barmarksskor sys av avhårat skinn. Skon sys av tre delar, botten, överdel och skaft, i en modell som finns både i Nordamerika och norra Asien. Skomodellen saknar både påsatt sula och klack. Bottendelen formas och dras ihop mot överdelen, så att sömmen hamnar på skons ovansida. Sömmen är utåt. Botten är så skuren att hälsömmen liknar ett upp och nedvänt T. Skon har en markerat bakåtböjd spets; en näbb.

Mössan är sydd av ett helt storlomskinn. Mössor av fågelskinn är beskrivna redan på 1500-talet av Olaus Magnus (Historia om de nordiska folken: ”Till hufvudbetäckning använda de merendels fågelskinn, t.ex. af gäss eller vildänder och hönsfåglar, hvilka i likhet med andra fågelslag där förekomma i oräkneliga skaror.”). I boken ”Kristoffer Sjulssons minnen : om Vapstenlapparna i början af 1800-talet / upptecknade af O. P. Pettersson” berättar Kristoffer Sjulsson (1828-1908) att en gammal kvinna, Ejnar-Anna, samlat speglar av lomskinn och gjort sig en mössa. Inga mössor av fågelskinn finns bevarade och i illustrationer till Olaus Magnus och Johannes Schefferus är tecknat hela fåglar som sitter på huvudet. Rekonstruktionen på Ájtte är också gjord så hela fågeln är placerad på huvudet.

Eftersom hela dräkten är en fri rekonstruktion av hur en jägare kunde te sig på 1000-talet är den väl inte så intressant för dig. Jag beklagar att Länsmuseet Västernorrland anger att dräkten är rekonstruerad efter ett norskt arkeologiskt fynd, och jag ska kontakta dem och be dem korrigera detta.(I samband med att utställningen gjordes hölls ett seminarium om samisk dräkt och då vet jag att Dikka Storm från Tromsö museum höll ett föredrag om Skjoldehamn-dräkten, som ju är ett fynd från Norge av en dräkt från ca 1200-tal, men den är inte av skinn utan ull.)

Med vänliga hälsningar/Varrudagáj
Sunna Kuoljok
intendent/etnolog

------
Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum / Duottar- ja Sámemusea
Box 116
962 23 Jokkmokk / Jåhkåmåhkke

Tel: 0971-170 13
Fax: 0971-120 57
e-post: [ mailto:sunna.kuoljok@ajtte.com ]sunna.kuoljok@ajtte.com
hemsida: [ http://www.ajtte.com ]http://www.ajtte.com

av **Edvin** » 8 maj 2008, 20:54

Det var inget dåligt svar, en stor eloge till Sunna Kuoljok som tar sig tid att besvara och informera!

Hosor vs Byxor

Vilka är online