Historiska världars forum

De perioder som Sarah Thursfield har med i "The Medieval Tailor's Assisistant" (sid. 14) antar jag speglar användningen i England och Frankrike. Hur relevant är hennes schema om man tittar på den nordiska scenen och främst då det som var Sverige under den period hon skriver om (1200-1500)?

/Lilla vargen

Är inte den för det första lite luddig när det gäller perioder?

Nej, inte alls. Snarare tvärsom! Det är en sorts schema utifrån en tidsaxel där det extremt klart framgår mellan vilka årtal olika typer av klädesplagg används. Naturligtvis var inte verkligheten så exakt, men jag förstår poängen med schemat.

Däremot undrar jag om det direkt kan appliceras på Norden/Sverige, eller om vi har en släpning på modet och i så fall hur långt efter vi kan ha varit!

/Wolfie

Låter konstigt att vi skulle ha haft en speciellt lång "eftersläpning" i modet. Dessutom skapas ju inte allt mode någon annanstans. Jag är övertygad om att det fanns moden i norden som antingen uppstod här, eller som helt enkelt blev populära här men inte någon annanstans.

Allt som händer norr om alperna behöver inte uppstå som en influens av det söder om, vilket ofta verkar vara tankesättet bland arkeologer och historiker

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Martin A</i>

Låter konstigt att vi skulle ha haft en speciellt lång "eftersläpning" i modet. Dessutom skapas ju inte allt mode någon annanstans. Jag är övertygad om att det fanns moden i norden som antingen uppstod här, eller som helt enkelt blev populära här men inte någon annanstans.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Jag är lite tveksam till att det fanns en större grogrund för att exprementera fram nya klädmoden i medeltidens Sverige. Gotland och Stockholm borde få influenser från Tyskland. Naturligtvis kan det ha varit så att man gjorde egna tolkningar av det tyska modet. I småstäderna och byarna ute på landsbyggden så tror jag man ägnade sig åt annat än att utveckla klädmodet. De kvinnor som satt hemma och sydde lärde sig nog i stort sett samma teknik och sydde samma kläder som sin mor. Kjortel för att ta ett exempel förändrades väl inte så mycket från vikingatid fram till slutet av 1300-talet då den slutade användas (till förmån för en doublet).

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Martin A</i>

Allt som händer norr om alperna behöver inte uppstå som en influens av det söder om, vilket ofta verkar vara tankesättet bland arkeologer och historiker
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Inte allt, men bra mycket! [}:)]

/UlfR

Jag föreställer mig att det övre samhällsskiktet liksom de med långväga kontakter, exempelvis köpmän och annat borgerskap, hängde med i det allmäneuropeiska modet utan någon eftersläpning (Eva Andersson antyder dock i sin avhandling att det kan ha funnits ett lokalt mode vid det norska hovet i början av 1300-talet, med extra långa kjortlar för män). Annars uppstod nog lokala moden hos allmogen snarare än bland överklassen med sina täta internationella kontakter. Se på våra folkdräkter, som är mer eller mindre lokalt anpassade tolkningar av modeplagg från olika tider.

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Djingis Khan</i>

Se på våra folkdräkter, som är mer eller mindre lokalt anpassade tolkningar av modeplagg från olika tider.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Är kanske ute på hal is här, men är inte folkdräkterna någon slags 1900-tals konstruktion, eller möjligtvis från det sena 1800-talet? de är väl ett resultat av någon form av nationalism?

/Uffe

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">

Är kanske ute på hal is här, men är inte folkdräkterna någon slags 1900-tals konstruktion, eller möjligtvis från det sena 1800-talet? de är väl ett resultat av någon form av nationalism?

/Uffe
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Nu blir det kanske OT, men som folkdräktsfantast tycker jag att du ställer en berättigad fråga här. När man talar om folkdräkter brukar dräktforskarna dela in dem i tre kategorier:

<b>Dokumenterade </b>- Lokalt särpräglade och mer eller mindre ålderdomliga dräkter som historiskt sett använts av allmogen och som finns väl dokumenterade. Historiskt sett var dessa dräkter ganska varierade och såg olika ut beroende på årstid, civilstånd etc. Idag bärs oftast mer eller mindre standardiserade varianter av dessa.

<b>Rekonstruerade </b>- Dräkter som används inom en bygd som bygger på bevarade, autentiska plagg som burits av allmogepersoner. Historiskt sett behöver dessa inte ha varit lokalt särpräglade, men är ju ändå knutna till bygden.

<b>Komponerade </b>- Nykonstruerade (oftast under 1920- eller 1950-talet då hembygdsintresset var stort) dräkter utan historisk föränkring, men som är utformade efter idealbilden av hur allmogens dräktskick såg ut.

Egentligen är det bara dokumenterade dräkter som bör kallas folkdräkt, och kanske vissa rekonstruerade. Komponerade dräkter brukar lämpligen benämnas "bygdedräkt". Sedan har vi ju den s.k. nationaldräkten eller Sverigedräkten som designades i början av 1900-talet av Märta Jörgensson då intresset för nationella symoler var stort. Vi har också en del "landskapsdräkter" som mestadels är komponerade/nydesignade (med undantag för Blekingedräkten och Upplandsdräkten som går tillbaka på gamla plagg)
De flesta dräkter som används idag i Sverige är annars rekonstruerade. Vid sidan av dessa finns det ganska många dokumenterade dräkter (främst från områden där allmogen levde på ett ålderdomligt sätt långt fram i tiden som i Dalarna, Hälsingland och Skåne) samt ett antal komponerade.

När nationalismen var stor kring förra sekelskiftet var man också mycket intresserade av inhemska folkdräkter, som ofta benämndes "nationaldräkter". Men man intresserade sig alltså för genuina allmogedräkter, inte nykonstruktioner. När Artur Hazelius började samla in dräkter till sin samling i Nordiska muséet och senare till skansen var det alltså autentiska dräkter som han skaffade, sydda och använda av allmogen. Eftersom det i början av 1900-talet endast var på vissa håll i Dalarna som det folkliga dräktskicket ännu var levande blev Dalarna ganska överrepresenterat i samlingarna. Men den stora vågen av rekonstruerade och komponerade folkdräkter skedde först ett par decennier in på 1900-talet och hembygdsföreningarna och folkdanslag skapade intresse för lokala symboler. Det handlade då alltså mer om lokalpatriotism och hembygdskänsla än egentlig nationalism.

Men man ska vara medveten om att vi i Sverige faktiskt har ett intressant och värdefullt kulturarv i våra bevarade dräkter. Såvitt jag vet har vi i Sverige faktiskt fler dokumenterade (alltså genuint historiska) dräkter än Norge, där ju dräktintresset är omåttligt stort. Det är mycket tråkigt att intresset för våra dräkttraditioner är så litet som det är idag. Begreppet "knätoffs" är ju sedan länge ett etablerat nedsättande skällsord som anspelar på att dräkt skulle vara något töntigt, och tyvärr stöter man ofta på den felaktiga uppfattningen att våra dräkter enbart skulle vara nationalromantiska konstruktioner utan historisk förankring (inget illa menat Vargman). Den uppfattningen är sprungen ur den okunskap som är resultatet av det låga intresset och det låga anséendet för dräkter i vårt land.

Tillbaka till huvudämnet:
Poängen är att i olika tider, på olika platser, har man tolkat modeströmmarna annorlunda. Därför har lokala moden ibland uppstått, såsom allmogens folkdräkter eller i ett fåtal fall lokala hovmoden. Medan den jämförelsevis isolerade landsbygdsbefolkningen gärna bevarat gamla särpräglade drag i sina kläder under längre perioder, har den mer internationellt beresta överklassen och borgarklassen snabbare antagit nya modedrag.

Vi börjar OT!

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Djingis Khan</i>

[quote]

Det är mycket tråkigt att intresset för våra dräkttraditioner är så litet som det är idag. Begreppet "knätoffs" är ju sedan länge ett etablerat nedsättande skällsord som anspelar på att dräkt skulle vara något töntigt, och tyvärr stöter man ofta på den felaktiga uppfattningen att våra dräkter enbart skulle vara nationalromantiska konstruktioner utan historisk förankring (inget illa menat Vargman). Den uppfattningen är sprungen ur den okunskap som är resultatet av det låga intresset och det låga anséendet för dräkter i vårt land.

<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

None taken! Faktum är att jag alltid (nåja) velat ha en folkdräkt! Har många gånger kollat om det finns färdiga att köpa. Kanske inte för att dansa i ett folkdanslag, men som en del av vårt kulturarv och ja, för att väcka uppmärksamhet på bröllopp och dylikt [;)]

Tack för den intressanta läsningen om folkdräkternas historia!

Tillbaka till ämnet! Jag menar inte med min fråga små variationer i dräkt utan till exempel när Sarah T. skriver att doublen kom i mitten av 1300-t, gäller det då endast England/Frankrike, eller är det samma sak i Sverige?

Som jag har förstått av er så var det övre samhällskicket snabba på förändringarna. Men hur gjorde man? Säg att Herr Bödvar sett en doublet på en tysk adelsman, kunde han bara då gå till en skräddare och förklara hur han ville ha det? Kunde skräddare Måns i Uppsala bara sätta sig och sy en doublet? Han som var van att sy en kjortel...

/UlfR

Jag föreställer mig att ifall Herr Bödvar tillhörde den rikare delen av överklassen hade han nog tillgång till en personlig skräddare som säkert hade kontakt med andra skräddare i utlandet. Skräddaren var kanske själv utlänning, invandringen till Stockholm från Tyska riket var ju särskilt stor. Vår herr Bödvar mötte nog ett stort antal tyska och andra utländska herrar dagligen om han tillhörde den rörliga överklassen. Ville han ha kläder som liknade deras kanske han kunde gå till samma skräddare som de anlitat.
Oavsett i vilka sammanhang det skedde måste den svenska överklassen snabbt ha fått nys om de senaste modenyckerna och anlitat skräddare som kände till och kunde sy dessa. När det nya modet väl hade etablerats i de övre samhällsskikten - adeln och det rikare borgerskapet - var övriga människor i deras närmiljö nog inte sena med att haka på. Det nya modet förknippades med högt anséende och rikedom, och även om du bara var en enkel tunnbindare eller murargesäll kunde du ändå se lite tjusig ut i kläder som imiterade det som herrskapet bar.

På landsbygden fanns dock krafter som verkade för att äldre dräktskick skulle behållas. I de stora byarna rådde en stark bygemenskap men också en stark jantelag. Om en bonddräng började gå omkring i en ny kort doublet istället för den gamla kjorteln var det nog mer än en konservativ bonde som såg snett på honom och hans märkvärdighet. Om sådana konflikter uppstod ute i bygderna under medeltiden vet vi kanske inte säkert, men att sockenstämman reagerade starkt mot unga människor i bygden som tog till sig nya moden finns dokumenterat i många fall från och med 1600-talet.

OT:
Vargman, det är kul att du är intresserad av dräkt och att du har en öppen attityd till det. Vilken dräkt hade du tänkt skaffa? Ofta säljer personer sina folkdräkter på sajter såsom blocket. Har man tur hittar man en begagnad dräkt till bra pris. Å andra sidan bör en dräkt helst vara måttsydd för den som bär den, precis som alla kläder i regel var innan industriella konfektionskläder började bli vanliga

Problemet med svenska dräkter under medeltiden är att det finns så mycket mindre dokumenterat om dem än om tyska och engelska. Det finns ju testamenten, men de talar ju inte om exakt hur kläderna såg ut. Det finns också kyrkomålningar och altartavlor, men de är ofta gjorda av tyska mästare efter tyska förebilder. Man kan då tänka sig antingen att svenskarna som gick i kyrkan hade samma typ av kläder eller att de såg kläderna på kyrkomålningarna och gick hem och sydde likadana. Eller att de såg kläderna i kyrkan som något exotiskt och kyrkligt och inte alls samma saker som vanliga människor har på sig.

Karin