av Todd » 17 augusti 2005, 12:27
Håller med tidigare skribenter om vilken fascinerande fäktare Musashi Miyamoto måste ha varit, men jag undrar verkligen hur han var som person, med tanke på alla de stackare som han hade ihjäl, inte undra på att han blev konstnär på ålders höst, han hade väl en del samvetskval att bearbeta misstänker man.
Vidare så verkar det här med användandet av två vapen vara signifikant för fäktar kulturer där svärdens primära användnings område är för att huggas med. Inom den Japanska fäktningen i dag finns det endast ett stick Tsui el.Tsuki mot halsen.
Den europeiska fäktar kulturen har sedan slutet av 1500 början av 1600 talet fokuserat sig på sticket.
Detta kan ha att göra med utvecklingen av rustningar som i slutet på 1500 talet helt omslöt bäraren och därmed omöjlig gjorde risken för penetration från svärdshugg. Men sticket letade sin i intet ont anande glipor. På 1600 talet försvinner rustningen mer och mer men sticket är fortfarande den mest premierade tekniken, givetvis så fanns det undantag där stick tekniker inte favoriserades tex till sjöss. Vi får vänta enda tills 1700talets slut för att återse hugget som den primära tekniken, denna gång kommer inspirationen från östra Europa (Polen, Ungern). Sabel fäktningen (hugg tekniker) blir under 1800 talet helt dominerande samt under det tidiga 1900 talet och vid första världskrigets slut så har egg vapnen spelat ut sin roll på slagfältet. Ironiskt nog så anser många att det brittiska kavalleri svärdet Modell 1908 är det absolut bästa vapnet vad gäller både stött och hugg, och efter att ha prövat det under mina år i London så är jag böjd att hålla med.
Vad har då sticket och hugget att göra med två vapen tekniker? Hugget är som bekant snabbare sticket (mätt från spetsens utgångs punkt i grundläget) Men sticket är långt mer svårare att parera än hugget. Därtill är det svårare att parera en attack från ett huggvapen med ett stickvapen, där av ”två vapen” teknikerna under 1500-1600 talet. Main gauchen försvinner i början av 1600 talet, oppositionen förväntas inte längre anfalla med primärt hugga tekniker vilket var Main gauchens roll att deflektera/parera/fånga. Därtill bär man pistol i bältet så fäktkonsten som sådan undermineras, därav behöver man inte lära sig fäkta särskilt bra, det räcker med att kunna sticka, och under det sena 1600 talet så kommer värjan och den aristokratiska kulturen däromkring. Centrum för värj fäktning var frankrike, det är det än idag. Under 1700 talet så var det även en schism mellan England som premierade hugget och fransmännen som premierade sticket.
Men tes är sålunda att i kulturer som premierar hugget, så återfinns många tekniker med två vapen emedan i kulturer där sticket premieras så fokuserar man sig på ett vapen.
Detta är även värt att pröva i sparringen, en rapir (1600 tal, modell lättare) emot två katana (shinai) börjar alltid av min erfarenhet med ett bra stick i bålen.
Detta blev lite väl långt men jag har funderat en hel del själv på detta, och speciellt då sticket kontra hugget, själv föredrar jag sticket.
Nu sticker jag[;)]
Mvh
Todd