Historiska världars forum

Eftersom Riksarkivet lagt upp massa (1000-tals) medeltida brev och testamenten så tänkte jag delge ett som jag snubblade över, ett litet guldkorn.

"Brynolf från Fiskaby, Haroks son, upprättar sitt testamente; till munkarna i Nydala, hos vilka han väljer sin gravplats, skänker han sin bästa häst och sitt bröstpansar med hjälm, axelskydd, bröstharnesk, ländgördel och ´stickade´ benkläder samt vidare sin egendom i "Hellaculla", som han köpt av Nils Skirö, med förbehållet att hans arvingar skall kunna återköpa denna inom ett år för 10 mark penningar. Till priorn Bo i Nydala skänker han 2/3 av sina bikupor i Kohult, till sin bror Peter det bröstpansar hans far bar, till prästen Bene 1 oxe och sina bin i Lundby, till sin brorson Brudde sitt svärd, till kyrkan i Svenarum 1/2 mark, till bröderna i Jönköping 1 oxe och till Birger Stert 1 dryckeshorn. Vidare friger han sin trälinnas son Johan och erkänner sig slutligen skyldig sin sockenkyrka 2 ören och 10 penningar, sin syster 1 ko, Ingel i Jönköping 3 ören och 1/2 örtug samt Sigge Sadelmakarmästare på samma ort 1/2 mark, för vilket han dock har utfärdarens silverspänne som säkerhet."

Detta testamente ger många roliga kuriositeter ur många synvinklar. Ta bara hans bröstharnesk som hans bror ska ha som är begagnat efter fadern. I samma veva ska munkarna ha en massa stridsutrustning, vad de nu ska ha dem till. JAg har inte originaltexten men "stickade" benkläder kanske syftar på ringbrynjehosor, inte vet jag. Brorsonen får ialla fall svärdet. Sen ett antal polare eller småsläktningar som får lite alltmöjligt. Det lilla dryckeshornet som Birger får vore intressant att se hur det såg ut...

Någon mer som har något intressant att delge när de läst denna text. Jag känner att det går att diskutera massor om dess innehåll...

/Anders

Bröstpansar år 1307? Låter konstigt... syftar det kanske på gambeson ("panzar"), på brynja eller kanske en "coat-of-plates"? Har du någon länk till testamentet?

I texten står: "loricam meam cum galea, spaldenær, plato, lendenær, stikchatha husu".
Lorica var det latinska ordet för bröstharnesk, men det är möjligt att skrivaren bara använde det latinska ord han kunde som låg närmast det han skulle beskriva.

Eva

Jag visste att någon skulle ta upp detta eftersom bröstpansar inte är helt vanligt. Jag kan tänka mig att att det handlar om en ringbrynja att det är så enkelt. Att tala om ett bröstpansar som dessutom är från generationen över är givetvis svårare. De första Wisbyharneskliknande sakerna dyker ju upp i början av 1300-talet så det är ju givetvis inte helt omöjligt att det handlar om en "plata/coat-o-plates". Det är ju lite blandat med latin o fornsvenska, stikchatha husu liksom...

Som kuriosa kan nämnas att prior Bo får gå 3,2 km till sina ny bikupor, inte så långt på medeltiden men endå. Fast han kan ju rida jättefort nu med den nya bästa hästen....

Anders Lindkvist: "Jag har inte originaltexten men "stickade" benkläder kanske syftar på ringbrynjehosor, inte vet jag."

Intressant text.
En tanke är att det nämnda harnesket är en med lameller. Man har ju hittat sådana påde på det vikingatida Björkö samt i Korsbetningen 1361.
Bin var tydligen viktiga med tanke på hur ofta det nämns i landskapslagarna. Nog värt en liten promenad.

Kul att äntligen hitta dokumentation för att man hade stickade brynjor på medeltiden!

Så nui finns det alltså belägg för de silversprayade stickade tröjorna som 95% av tornerspelssverige använder. Fantastiskt vilken textkritisk kontroll de har. Snart hittar de väl belägg för polyester tabarder med

Jag tror ändock att det är ringbrynja som menas med bröstpansar och att "loricam" var just det enda ord som skrivaren (troligen en lågutbildad klerk) kunde på latin. Han blandar ju friskt annars med språken.

Nu vill jag inte förstöra feststämningen, men för formens skull bör det nämnas (och som herrarna säkerligen vet) att det snarare har varit fråga om hosor utstyrda med brodyr, dvs bestickade - Eva kan säkert redogöra närmare för termen om det skulle behövas...

-men jag håller med att det hade varit rätt humoristiskt med stickning som i modern stickning och dessutom i järntråd... [:D]

/N B

Orginalets "loricam meam cum galea, spaldenær, plato" skulle jag vilja översätta med huvförsedd ringbrynja, axelskydd, plata (alltså en överdragsrustning). "lendenær" är dock intresant, ländgördel ska det vara ett bälte? Annars så finns ju det närliggande lentner som väl ibland syftar på en gambeson?

/R

Nybjörn har troligtvishelt rätt i det han säger, brodyr eller pärlstickning, frågan är dock varför dessa lyxhosor nämns bland stridsutrustningen?

Det låter ju onekligen som överdragsrustning, en tidig sådan. Den där ländprylen är nog sådan njurbälte som SCA:iter använder
Det kan ju vara gambeson som åsyftas...

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Anders Lindkvist</i>

frågan är dock varför dessa lyxhosor nämns bland stridsutrustningen?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Tja, jag gissar att hans gård i Hellaculla inte heller ingår i den traditionella stridsutrustningen, och den åker liksom med i samma svep... [;)] Tror inte att skrivaren var så kinkig på den punkten, kanske.

Möjligen var han inte så kinkig med detta. Undrar just vad munkarna i Nydala gjorde med rustningen sedan, sålde dem? lekte riddare eller vad? Sälja låter troligaste eller bytte bort den. Begagnatmarknaden var stor på medeltiden.

Här följer ett nästan lika intressant testamente från 1292:

Filip Karlsson upprättar sitt testamente; till munkarna i Nydala, där han väljer sin gravplats, skänker han sin egendom i Rud samt 3 mark för "stenarbetet", till klostren i Alvastra och Varnhem 3 mark penningar var, till varje kyrka, i vars socken han har en gård, och till varje präst där 1 mark penningar, till domkyrkan i Växjö 6 mark penningar, till prästen i Nässjö 1 mark penningar, till sin tjänare Styrger 1 bok (?, eller bock?; "booch"), och slutligen friger han alla sina trälar och trälinnor. Vidare skänker han 10 mark silver, vilka hans bror lagmannen Folke skall ta från hans fordringar, till lösande av korstågslöfte och ger den stridshäst han fått av Jakob Järnhuvud till Fader Haraldsson mot att denne gör en pilgrimsfärd till Riga för hans skull samt bestämmer att två av hans tjänare skall vallfärda till Sankt Olav på hans bekostnad. Han skänker även sin syster Katarina sin gård i Hylletofta, vilken hon får utöver den lagstadgade arvslotten, till Asgot sin fordran hos Gunnar samt till Ludvig i Roskilde 2 ridhästar och 1 dryckeshorn som betalning för sina skulder. Vidare räknar han upp de skulder och fordringar han har och anförtror åt sin bror Folke att indriva fordringarna och med dessa lösa hans skulder samt överlåter även på honom sin gård i "Hallastom", för att han med dess hjälp fullständigt skall kunna betala nämnda skulder.


Det mest intressanta här tycker jag är korstågslöftet som fader Haraldson ska avlägga mot att han får en stridshäst. Dessutom ska han till Riga, kan inte vara så mycket än till krigstjänst mer än en vanlig pilgrimsvandring eller? Finns det ngt spännande pilgrimsmål i Riga? Annars är det ju krig mot diverse hedningar där borta då med tyska ordern o liknande...

Tjänaren Styrger är spännande också, får han en bok eller en bock? Det är vid denna tid en oerhörd gåva att ge bort en bok till en tjänare. De är ju rätt värdefulla i jämförelse med en get. Ludvik i Roskilde får 2 hästar och ett dryckeshorn. Åter igen kommer dessa dryckeshorn...

Kan du inte ange vilket datum och nummer brevet har, om det är från svenskt diplomatarium? Eller för den delen från danskt diplomatarium.

Eva

PS. I originalet står inte booch utan "baech".

Ääumm, jag kommer inte ihåg datumet men det år taget från Svenskt diplomatarium så jag kan kolla upp det snart...

Översättaren skrev ju Booch, men är det baech är kanske det inte är vare sig bock eller bok...

Det kan faktist även vara bäck, man testamenterade ofta fiskeställen och kvarnställen.

Eva