Hednisk jul

av **Annika B** » 1 december 2004, 12:12

Jag har roat mig med att googla lite, men det är svårt att få tag i information som är mer underbyggd än att folk "har hört någonstans att". Den här sidan innehåller dock en hel del bra information om julfirandets kopplingar till vintersolståndsfirande, de romerska Saturnalierna och bra länkar: http://www.candlegrove.com/home.html

I varje fall är det här en rasande intressant diskussion! Angående jul och nyår, så bör skillnaden bero på att nyår inte firades den 24 december i det gamla Rom. Anledningen till det är en helt egen fråga som jag inte har några teorier kring...i alla fall har det garanterat inget med medeltida kalendermissar eller beräkningar av tidpunkten för Kristi födelse att göra.
Vilken dag Jesus föddes har ingen någonsin vetat (utom hans närmaste familj, kanske [:)]) eller försökt räkna ut, det är årtalet som har felberäknats. Jag har fått intrycket att den 25 december valdes som festdag för att de kristna ville fira samtidigt som de romerska hedningarna eller något liknande. Däremot stämmer det att födelsen antagligen ägde rum år 7. Det sägs ju i Bibeln att Augustus var kejsare och att Quirinius var ståthållare i Syrien, något som stämmer endast för åren 4 till 7 e.Kr. Dessutom har man på senare år hittat uppgifter om en supernova, som uppträdde på himlen år 7 - den kan dock inte gärna ha stått rakt ovanför stallet med tanke på att den syntes från Kina [:)]

av **Karin** » 1 december 2004, 13:07

Att sätta ut gröt till hustomten borde väl vara en gammal sed, eftersom hustomtar/tomtgubbar har hört till folktron från medeltiden och framåt. Förutom gröten har inte hustomten någonting med jul att göra. Även om folktron fanns parallellt med kristendomen måste den väl räknas som hednisk?

Jag har hört två förklaringar till varför jultomten är röd och vit, och jag tror att båda är sanna.

1) Jultomten härstammar ifrån helonet och biskopen St Nikolaus, som en gång kastade in pengar genom fönstret till några fattiga flickor. Biskopsdräkten på den här tiden och i det här landet var röd med vita detaljer. Ända tills den moderna jultomten slog igenom kom St Nikolaus till många katolska länder och gav presenter till snälla barn under advent. Han hade ofta med sig en negerpojke som gav elaka barn stryk med riset.

2) Den moderna, tjocka, godmodiga tomten med stort vitt skägg och massa tomtenissar till hjälp uppfanns av Coca Cola för att kunna sälja mer läsk under julhelgen. Jag gissar att han blev röd och vit för att det är Coca Colas färger.

Peter Wrede skrev:
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
Vad jag har hört föddes Jesus den 7 januari (den dag som de tre kungarna "los Reyes" ger barn presenter i Spanien) men man bytte för att konkurrera ut romarnas fest.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Jag har läst i någon dagstidnings julbilaga att Jesus bör ha fötts på våren. Inte ens i Israel sover herdarna nämligen ute med sina får mitt i vintern. Det fanns andra argument som jag inte kommer ihåg för att det inte var sommar eller höst.

Anders Lindkvist skrev:
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
Det där med den kvistade granen är intressant. Jag härstammar från dalarna och i gagnef kommun finns en gammal sed att när det rör sig om bröllop så kvistar man två granar så bara en ruska finns kvar högtst upp. En gran från bruden en från brudgummens mark. Dessa granar sammanförs vid bröllopet och får stå på någon av familjernas gård. Kommer inte ihåg exakt hur det fungerar men det påminner starkt om det Ludvig säger. Det botde ju vara någon slags fallos-fruktbarhets symbolik. Frågan om denna sed är kopplad till samma grej.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
En liknande sed finns från södra Östergötland, men jag vet inte om alla detaljer är samma. När mina föräldrar gifte sig i mammas föräldrahem på gränsen mellan Småland och Östergötland sattes det upp två granar som var kvistade förutom den översta ruskan. Jag har för mig att mamma har sagt att det på något vis skulle symbolisera fruktbarhet.

Karin

av **olafR** » 1 december 2004, 14:58

Min tanke med denna fråga var om det kan tänkas finnas spår kvar från hedendommen av saker som vi pyntar eller tar fram vid jul. Kan en kärve vara ett sådant eller kanske kransen är en sak som levt kvar från den tiden.

Finns det öht någon forskning på detta?

av **Karin** » 1 december 2004, 15:13

Nu när du säger det har jag hört att kärven från början sattes fram för att Sleipner skulle ha någonting att äta medan Oden red över Midgård.

Karin

av **Månia** » 1 december 2004, 15:28

efter vad jag har hört så började julgrans-traditionen med att man hängde upp en mindre gran i takbjälken i storstugan. att det var just en gran (eller möjligen en eller tall) var för att de är gröna året runt, och skulle på så sätt påminna om varmare årstider. vet dock inte vilket århundrade...

av **Sara Lundström** » 1 december 2004, 21:00

För den som vill lära sig mer om diverse julseders ursprung, gamla såväl som nya (och man blir ofta överraskad av vilka som är vad!) rekommenderar jag varmt "Folktron år" av Ebbe Schön. Han har också skrivit en bok vid namn "Julen förr i tiden". Därutöver är som vanligt "Årets festseder" av Nils-Arvid Bringeus en källa till vishet.

av **eskimonika** » 2 december 2004, 08:54

Det här med att vi firar julafton i Sverige har jag aldrig uppfattat som förkristet - det är en intressant tanke. Vi firar ju överhuvudtaget "afta" istället för själva dagen (nyårsafton, valborgsmässoafton, påskafton, midsommarafton) och från början var det väl så att man faktiskt inte började fira förrän på kvällen. På själva dagen firas på morgonen istället - till exempel påskgudstjänsten och julottan. Sin födelsedag firar man ju också redan på morgonen, medans man i andra länder får vänta på presenterna till kvällen. Är vi svenskar i själva verket ett hiskeligt otåligt folk? Inte konstigt att mellandagsrean börjar på julafton nuförtiden...

av **Månia** » 2 december 2004, 09:30

det här med att kristna högtidsdagar infaller på forntida/hedniska/"gamla" högtidsdagar verkar väldigt logiskt, tycker jag. när folk blev kristnade så fortsatte de säkert att fira enligt en del gamla seder. kyrkan hotade säkert med djävulen och annat otäkt för att få dem att sluta, men när det inte hjälpte så fick väl kyrkan "anpassa" högtidsdagarna. att jag tror detta är för att påsk, alla helgona och jul infaller vid sommar-, vintersolstånd och vid årstidskiften vilket jag tror att man firade förr i tiden (för att få god skörd mm)
//A

av **Gorm** » 2 december 2004, 09:47

Märk att dessa hedniska/kristna högtider inte är unikt för Norden på något sätt, vilket vissa brukar få för sig. Man gjorde samma sak i Rom när man antog kristendommen. Här i norr skedde inget anpassande, högtiderna var redan fastställda, bekvämt och bra.

av **olafR** » 2 december 2004, 14:34

Läste här på Histvärld att "dricka jul" är ett gammalt utryck från hednisk tid, det och att vi använder ordet jul i stället för ett kristet ord som änvänds i många andra länder om jul (christmas) gör att julfirandet nog går rätt så långt tillbaka och då bör det finnas symboler som användes i samband med det firandet.

av **Sigfuss** » 2 december 2004, 17:17

Olafr, jag rekommenderar å det varmaste en bok som heter "Folktro från förr" om du vill läsa på mer om allt som har med julen i vår nordiska utpost att göra. Jag har den hemma så du kan få låna den att bläddra lite i om du är en snäll gubbe ;-)

Vad gäller julgran och träd så finner man i nämnda bok att det inte alls finns någon som helst koppling mellan den och hednisk tids "julfirande". Möjligtvis hade man granris på golven inomhus under hednisk tid - något som på vissa platser i Sverige fortfarande är sed.
I det generella nordiska julfirandet av idag så finns knappast något konkret som skulle härstamma från hednisk tid, att dricka jól som är vad man kan gräva fram i de äldsta källorna vi har är inte till hundra procent kopplat till just midvinterfirandet, jag har för mig att det nämns bara på en plats att man for till Harald Hårfagre och drack "jól".

Att man har en hel del olika saker att fira i december (lucia, jul och nyår) har att göra mycket med romarna och deras inflytande på den moderna kalendern. Datumet 13:e december var förr tiden för midvinterfirandet, men när man hade justerat klart så inföll den helt plötsligt den 21:a december istället, dock ville inte alla ge upp den gamla festen så man fortsatte som vanligt med "rätt" datum.

Om man vill ha en hednisk jul så är man nog utlämnad till sin egen fantasi, säkerligen hade man ju någon form av blot och kanske åt man också gott från det man hade i skafferiet för att fira att halva vintern var gången, men som Ebbe säger så var nog inte dessa datum så värst noggranna, var man stadd på resa så kunde man nog säkerligen resa runt och fira jul i en månads tid på olika gårdar runt i landet.

av **Sigfuss** » 2 december 2004, 17:33

Om man vill kan man ju ge sig in i julen enligt beskrivningen i bifogad länk:

http://www.multiart.nu/ratatosk/artikla ... jarke.html

Men som ju faktiskt har framgått här på forumet så är de allra flesta av dessa tolkningar direkt felanktiga eller saknar belägg.

av **Sara Lundström** » 2 december 2004, 19:04

Tack snälla Sigfuss. Jag visste inte hur jag skulle formulera mig. Det gjorde du.

Angående ratatosk-länken: Bodvar Bjarke är en man med MYCKET egensinnig humor. Men väldigt skön på många sätt.

av **solljuset** » 3 december 2004, 11:05

Anders Lindkvist Posted - 01 Dec 2004 : 11:51:45
--------------------------------------------------------------------------------
Det där med Jul och nyår är spännande. Det ligger alltså några dagar fel i räkningen.
----------------------------------------------------------------------

Sedan är det ju så att det kyrkliga nyåret nuförtiden firas den första advent. Varför har jag ingen aning om, men så är det i alla fall.

av **Sigfuss** » 3 december 2004, 11:29

Solljuset, jo det kan ju faktiskt ha att göra med vår tideräkning. Vi firar ju snart början på det 2005:e året efter jesu födelse, men vi firar inte att det börjar förrän en hel vecka EFTER att jesus antas ha blivit född?
Också här har man romarna att skylla på.....dom har under lång tid firat början av det nya året den första dagen i januari och så fortsatte man även när man bytt från att fira det antal år som gått sedan den sittande kejsarens tillträde till att fira åren som gått sedan jesus hade trillat av pinn.

Det jag menar med det här är att kyrkoåret faktiskt är det mer logiska (trots att jag är nitisk hedning ;-)

) Det börjar antagligen med jesu födelse eftersom en födelse nog är det allra första i livet ;-)

vad vore mer logiskt än att börja nyåret med att vänta in jesus tillkomst och fortsätta därifrån?

Obs, det här är inget jag VET utan bara som jag spånar...

Börjar man ge sig in och läsa en massa om tideräkningen från romartiden till modern tid så blir i alla fall jag väldans virrig och fundersam, det är inte helt lätt att hänga med i svängarna.

Hednisk jul

Vilka är online