Det här kommer kanske se en smula konstigt ut, med inklippta inlägg från en annan tråd ovanpå allt annat men det är för att få dem i "rätt" ordning, då det ursprungliga startinlägget i tråden refererar till några av de flyttade inläggen.
***flyttade inlägg***
Lasse C
Posted - 04 Mar 2004 : 16:19:49
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Angus Maciomhair</i>
Generellt för strängar gjorda enligt Flemish twist-tekniken gäller att man inte får ha för många kardeler i buntarna. *klipp* Likaledes så får man en lägre brottstyrka vid ett fåtal kardeler och det var för mig lite förbluffande.
Ha det...
/Angus
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Inte ett dugg konstigt!
Om vi ser strängen som det rep den i allt väsentligt är befinner jag mig på ett område jag begriper. Dock vill jag använda termer jag begriper: Det du kallar "buntar" är vad jag kallar kardeler, kardelerna är uppbyggda av "garn". OK?
Fenomenet är IOFS i stort sett samma om man ser relationen garn/kardeler kontra kardeler/rep. Hur som haver, fler kardeler <i>ger</i> faktiskt svagare rep vid samma dimensioner! En fyrslagen (= 4 kardeler) entumstross <i>är</i> svagare än en treslagen entumstross i samma material. Det handlar om påfrestningarna vid slagningen (=tvinningen) och hur det fördelas. Har inga siffror - sitter på jobbet och har inte mina böcker tillgängliga. T ex får en fyrslagen tross ofta ett litet tomrum i mitten som man brukar fylla ut med ett snöre, en s k "kalv". Treslaget utgör nåt slags optimum mellan styrka och dimension - det är alltså ingen slump att nästan allt slaget tågvirke är treslaget.
LC
PS: Ja, det går att göra ett bra "flemish eye" med tre kardeler, vilket jag antar kan vara användbart till strängar - intresserad[:D]
***
Angus Maciomhair
Posted - 04 Mar 2004 : 17:05:40
Strängar <i>är</i> rep.
Vad man sedan brukar för terminologi antar jag beror på vilket håll man kommer, om det är det marina, bågskytte etc.
Intressant att det tycks finnas två optima, tre resp. sju kardeler. Tomrum är ju något man vill undvika eftersom utfyllnaden/kalven inte uträttar något egentligt arbete utan bara är extra dödvikt, av särskild betydelse vid strängmakeri eftersom det är acceleration av både sträng och pil involverat i ett skott.
Om jag tittar i TBB vol. 2 sid. 194 så hittar jag följande:
"Using single-ply natural fiber thread of 5 lb test, twist up several cords. containing 40, 20, 10, 7 and 5 threads. Twist each tightly enough to create cordage-making friction. Test each cord for breaking strength.
Results will be approximately as follows:
thread count: 40 breaking strength: 150 lb. breaking strength/thread: 3.75 lb.
thread count: 20 breaking strength: 75 lb. breaking strength/thread: 3.75 lb.
thread count: 10 breaking strength: 40 lb. breaking strength/thread: 4 lb.
thread count: 7 breaking strength: 35 lb. breaking strength/thread: 5 lb.
thread count: 5 breaking strength: 23 lb. breaking strength/thread: 4.6 lb.
Författaren har m.a.o. inte kollat om det finns andra optima under 5 kardeler vilket tycks vara fallet. Detta skulle då betyda att t.ex. tretrådig/treslagen lintråd är starkare än sjutrådig om jag fattat allt rätt, kanske en god förklaring till varför den tidigare är långt vanligare än den senare.
Vad är en "flemish eye"? Är det månne vad vi bågskyttar kallar en strängögla? Jag är intresserad och ser fram emot det.
Ha det...
/Angus, som hittills jagat sjutrådig lintråd men nu inte är lika angelägen längre.
***
Lasse C
Posted - 05 Mar 2004 : 09:25:00
Som sagt: Jag använder den terminologi jag begriper och är van vid, jag... [:D]
Garn tvinnas ihop i buntar till kardeler (även kallat dukter).
Dukter/kardeler slås ihop till <i>tross</i>.
Sedan kan man i sin tur använda trossar som kardeler och slå ihop dem, man får då <i>kabel</i>slaget tågvirke.
Så var det ju det där med antalet kardeler om en kardel blir skadad, förstås. Om du har fler kardeler förlorar du rent teoretiskt mindre av totalstyrkan om du har fler kardeler. Rent praktiskt har jag dock aldrig sett något tågvirke där en kardel brustit medan de andra är helt intakta och opåverkade.
Flemish eye kallas på svenska ibland för just flamsk ögla/flamskt öga, alternativt lagd ögla. Den är alltså att skilja från den splitsade öglan. På det flamska ögat läggs kardelerna upp och tvinnas in. I regel görs den flamska på 3-slaget tågvirke med endast 2 kardeler i själva ögat. Den har med andra ord lägre styrka än en splitsad ögla, men mindre ökning av tjockleken och mindre massa. Det finns också en teknik att göra en variant av flamskt öga med tre kardeler, som blir ganska smidig.
Överfört till strängmaterial blir det så här:
Dela upp antalet garn i tre jämna buntar. Lämna en sträcka på 10-15 cm i ena änden orörd. Trådändarna skall inte vara lika långa, utan slutet skall fördelas över ca 5 cm. Tvinna de ca 10 cm som ligger innanför den orörda delen fast och jämnt i riktning <i>moturs</i>. Gör likadant med alla tre buntarna. Lägg buntarna tillsammans och tvinna ihop dem fast och jämnt <i>medurs</i>. Nu har du en liten stump ”tross”. Vik den till en ögla.
Nu kommer ett lite krångligt, men viktigt moment! Den långa, löpande delen av varje dukt/kardel/bunt skall läggas ihop med den taperade änden av en <b><i>annan</i></b>. (Viktigt för hållfastheten!!) Alltså skall kardel A läggas ihop med ändbunten från kardel B, kardel B med bunten från kardel C och kardel C med bunten från kardel A.
Tvinna de nya buntarna fast och jämnt moturs, för att sedan tvinna ihop kardelerna medurs. Givetvis vaxar man under resans gång. På det här sättet får du en ögla med hög hållfasthet eftersom öglan integreras i själva tillverkningen av trossen/strängen, ”skarven” är taperad vilket ger minsta möjliga tvära övergångar för garnen och du har full godstjocklek i själva öglan.
Blev det något så när begripligt?
(Brasklapp: Har aldrig gjort strängar, men däremot pysslat en del med tågvirke de senaste 30+ åren!)
LC
***
Angus Maciomhair
Posted - 05 Mar 2004 : 12:51:56
Ja då, det var fullt begripligt. Du skulle kunna börja med strängtillverkning när som helst.
Börja tvinna en bit in på trossen/strängen till du har en längd motsvarande 2*öglans önskade höjd, vik ihop till en ögla, lägg ihop kardelerna och fortsätt tvinna, det är precis så som jag gör den 1:a av strängöglorna på mina strängar för att sedan splitsa den 2:a. Att kardel A inte ska ihop med ändbunt A vid hopläggningen för ökad hållfasthet var dock en nyhet för mig. Hittills har jag inte brytt mig om det utan bara lagt ihop dem utan att bry mig om vilken som är A, B och C.
För enkelhetens skull, och pga. att jag ofta har så få garn i mina kardeler, så håller jag mig till två kardeler snarare än tre.
Hade du några siffror på hållfasthet som funktion av antalet kardeler i någon bok? Det vore intressant att se andra siffror än de från TBB som jag hade.
Ha det...
/Angus
***
Lasse C
Posted - 05 Mar 2004 : 13:11:25
Det där med att kardelen inte skall möta sin egen bunt har faktiskt betydelse! Det man är ute efter är givetvis att belastningen på strängen/trossen skall fördelas så jämnt som möjligt i materialet.
Testa för skojs skull någon gång med tre kardeler! (Ok, det blir 2-3 garn i varje kardel, men som ett försök..) Apropå material till strängar undrar jag vad du tror om "seaminggarn"? Det är ett relativt tunt, men rent [}:)] starkt garn av långfibrig hampa. Används att sy i segel och annat grovt med.
Jag kan inte på rak arm påminna mig att jag sett en uppställning liknande den du har längre upp, men jag skall titta runt lite. Återkommer om jag får napp!
Hur splitsar du den andra öglan, förresten? "Vanlig" splits, skomakarsplits (tror jag inte, förstås), eller annat sätt? Det finns lite olika varianter och jag är fackidiot, så jag är nyfiken.
Ha en bra helg!
LC
***
Angus Maciomhair
Posted - 06 Mar 2004 : 12:50:00
Jag har aldrig ens sett "seaminggarn" men det du beskriver <i>låter</i> som ett bra material. Har du några data på det? Den lintråd jag hittills använt mig av har varit tretrådig, vikt ca. 50g/80m och haft en lägsta brottstyrka runt 18# vid test på bitar som varit runt 50cm långa, med några enstaka upp till 22#.
Vilken splits jag använder, det har jag inte en susning om, jag kan bara den typ du lärde ut på Hantverkshelgen, jag antar att det är den vanliga.
Ha det...
/Angus
***
Lasse C
Posted - 07 Mar 2004 : 14:11:31
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originaly posted by Angus MacIomhair</i>
Har du några data på det?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nix, men om du mailar mig din vanliga postadress kan jag skicka dig ett par meter som du kan rycka, slita & dra i och kolla själv! [:D]
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Angus Maciomhair</i>
Vilken splits jag använder, det har jag inte en susning om, jag kan bara den typ du lärde ut på Hantverkshelgen, jag antar att det är den vanliga.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jepp, det är den "vanliga". Det finns ett par andra varianter som fördelar belastning och dragning lite annorlunda. Tala om hur många kardeler du jobbar med (2, tror jag?) så skall jag försöka skicka med beskrivning på andra varianter.
LC
***
Angus Maciomhair
Posted - 07 Mar 2004 : 16:30:34
Tackar. Har just mailat min snigeladress.
Det stämmer bra att jag jobbar med två kardeler, eller har gjort det hittills, jag ska nog prova tre vid tillfälle. Sannolikheten är dock stor för att jag fortsätter med två kardeler.
***slut flyttade inlägg***
Häromdagen fick jag lite seaminggarn av Lasse och har nu testat brottstyrkan på den. Som jämförelse har jag den "vanliga" lintråden som jag tidigare gjort strängar i.
Testet utfördes såhär:
*Tråden som testas delas i lika stora delar. Ena änden virades kring en rundstav i metall så att den låser sig själv och andra änden fästes på samma sätt i bågvågen. Detta för att inte ha några försvagande knutar i någon ände.
*Längden på den faktiskt testade biten var i samtliga fall 20-25 cm.
*Vågen nollställdes och ett jämnt drag applicerades tills dess tråden brast varefter den registrerade belastningen avlästes.
För <b>seaminggarnet</b> (7/2) framkom följande:
Längd 229 cm
Vikt ca 0,8 gram
g/m: 0,35
Brottstyrka i #: 18 20 22
För <b>lintråden</b> (18/3) gäller:
g/m:0,62
Brottstyrka: 18-22#
Det var länge sedan jag testade lintråden, ca 5 år så jag minns inte de exakta värdena för brottstyrkan, bara intervallet. g/m är uträknat ifrån de data som fanns på etiketten. Längden är nog det minst exakta på lintråden men vikten var ganska svårmätt för seaminggarnet så låt oss hoppas att felmarginalerna i slutänden är ungefär lika stora i båda fallen. Sist men inte minst så är det på tok för litet underlag för att det ska ha något som helst statistiskt värde (lintråden är baserad på fem mätningar. Ganska skitig statistik m.a.o, men försöken ger ändå en klar fingervisning om seaminggarnet: <b>samma brottstyrka men bara 56% av vikten.</b>
Vad betyder då detta om strängen sitter på en pilbåge [?]
Om jag räknar lite på den senaste strängen till min ryttarbåge. 10 kardeler/garn i 2 buntar/kardeler, längd 2.2m per kardel/garn.
Totallängden material blir då 22 meter.
Linsträngen skulle enl. siffrorna ovan väga 22*0,62=13,6 gram. Samma sträng i seaminggarn skulle väga 22*0,35=7,7 gram. Skillnad: 5,9 gram. Omräknat till grains, där 1 grain ungefär motsvarar 0,065g, ger det en viktskillnad på ca. 90 grains.
Detta gäller givetvis för de ovaxade strängarna men jag tror inte att skillnaden i vaxmängd är särskilt stor, lintråd kräver även det en hel del vax.
I TBB vol 2, kapitlet om strängar, anges det att en viktskillnad på 20 grains motsvarar 1 fps och att 1 fps motsvarar ungefär 1# i dragvikt.
Således skulle en båge vinna lite mer än 4 fps på att byta till en seaminggarnsträng.
Detta är definitivt intressant i mina ögon *planerar in ett besök till Pille Repmakare* speciellt eftersom Lasse nämnde något om tjockare (och starkare?) varianter.
Tack Lasse.
/Angus