av Ny Björn » 6 juni 2005, 00:36
-Löjligt med jämförelsen? Knappast. Du tar upp klöv-/storvilt som mål för bågjakt men det är en tämligen modern företeelse knuten till skärpta djurskyddsbestämmelser. Historiskt sett - och utanför jakt-som-sport-kretsar - så råder principen "mycket kött för lite arbete". Varför var annars passiva fångstmetoder, t.ex. fångstgropar, så populära i trakter där befolkningen årstidsvis var beroende av jakt för överlevnaden? -Maximalt med kött för minsta möjliga arbetsinsats helt enkelt. Att ge sig efter björn med pil och båge när sådana bekvämt kunde expedieras med giller eller i yrvaket tillstånd vid idet var knappast heller på tapeten. Den typ av jakt där pil och båge användes mot storvilt verkar främst ha varit efter vildren i fjällnära områden och där tyder spetsarnas form, storlek och tyngd på att man satsade på få skott på nära håll med avsikt att vålla så stor blödning som möjligt. Att då "slarvskjuta" istället för att vara säker på att träffa rätt medför ett rejält merarbete där ett välskjutet skott klart skulle ha besparat skytten detta. I annan jakt, t.ex efter fågel som inte kunde snaras krävs stor träffskicklighet liksom vid pälsjakt efter ekorre och andra små, snabba mål.
En annan detalj att beakta är dessutom att pilarna var, och är, de värdefulla och arbetskrävande jaktredskapen. Den som prövat att med, t.ex. flintegg, tillverka ett bra pilskaft inser snabbt att det inte hör till det lättaste man kan ta sig för. Om detta sen förs vidare i att man skall göra ett större antal med samma egenskaper så blir de snabbt slagna/tryckta/smidda/täljda spetsarna mindre viktiga - det är skaften som kräver mest arbete. Även detta motsäger "slarvskytte" - gott skytte sparar arbete dvs. tid.
/N B