Nordiska långbågar??

[Heinrich H]

Jo det finns ju alltid avarter ;o)
Fast det gäller ju även för krutvapen, var det inte ett makabert inslag där ett stackars rådjur sköts med ett otal kulor för att dom ditresta jägarna inte kunde hejda sig ?

Annars så är bågjakt inte mindre humant än annan jakt och har ju genom historien hållt många vid liv.

Eftersom bågjakt här i sverige, är en lyxhobby är jag absolut ingen lobbyist för det.

[Skelöga]

Jag lägger mig i diskutionen om bågjakt och fånarna på fagerhult eftersom jag har lite kunskap om hur det gick till , bågjägaren i fråga var inbjuden för att diskutera bågjakt och inget annat, men Guillou hadde varit på bågar o pilar och köpt en nybörjarbåge och krävde att han skulle visa träffsäkerheten med en båge han inte hadde skjutit med ,tyvär så gick han i fällan.Ifall han vetat att han skulle visa skjutprov så skulle han tagit med sin compundbåge då hadde resultatet blivit något helt annat.Guillou är inte objektiv när det gäller sina utalanden om bågjakt.För dom minnes värda så gick det en serie om jakt för ett par år sen som Guillou var pappa till,då han visade i ett program en dansk bågjägare som sköt ett vildsvin med båge och pilar med flintaspets djuret dog på mindre en 1 minut,och hans kommentar var att det var en djurplågare och idiot som lekte med djur.Några program senare skjuter dom en bock med kula när dom kommer fram till bocken är den inte död än men kommentaren är att det är ett perfekt skott för den dör på någon minut.

[Sternschild]

Guillou har väl aldrig varit objektiv vad han än skrivit eller gjort program om. Däremot en enögd propagandamakare för vilken åsikt han nu företräder i olika samanhang. Sen kan man väl lugnt säga att han bevisat sin totala partiskhet och ämnesinkompetens på bågskytte o historia.

Den som fö. tvivlar på effektivitet i bågjakten bör sätta sig och studera en jaktpil i verkligheten o samköra studien med kunskaperna från grundskolebiologin om hur kroppen fungerar.....

[Ny Björn]

Att Riddar Jan är en mästare i att dupera massorna är väl allom bekant - men icke desto mindre: han lyckas nästan alltid i sina kampanjer...

Effektiviteten i bågjakt beror helt på vem som håller i bågen och vilken båge som används - precis som för dito jakt med gevär. Variablerna som kan orsaka fel vid bågjakt är markant större, vilket kanske inte behöver betyda så mycket om storheter som vindpåverkan och avstånd minimeras men har någon tagit sig för att jämföra jaktsittuationer med båge respektive gevär där betingelserna är likvärdiga? Väl i djuret tvivlar jag inte på att en modern jaktspets fyller sitt syfte men vägen dit är betydligt knepigare än för en kula (och ja - jag har använt båda i jaktliknande sittuationer även om jag aldrig skulle jaga annat än pappdjur med båge - till mer mobila frysboxspekulanter använder jag 30-06). Att det dessutom skiljer mycket mellan bågar av compound-typ och traditionella långbågar torde inte behöva några vidare förklaringar. Att vara beväpnad med den förra utrustad med dioptersikte, släpp och supertrimmade pilar i kolfiber ger VISSA fördelar gentemot den senare i trä med dito pilar och traditionella spetsar. Att det sedan fungerar att jaga med traditionell båge är det inte tu tal om - diverse kulturer har bevisat det genom att överleva, men då rör det sig om jägare som tränat sedan barnsben i alla upptänkliga sittuationer. Om den björn som nämndes ovan avverkades med traditionell båge och dito spetsar så är det bara att gratulera amerikanen till att vara väl tränad och samkörd med sin utrustning, men om det handlade om moderna hjälpmedel som rakbladsspetsar och glasfiberlaminerad båge etc så har jag en smula svårt att förstå vad exemplet gör här på HV under en tråd om nordiska långbågar.

/N B

[Skelöga]

Den danske jägaren jag nämde använde en helträbåge som han gjort själv med träpilar och flintaspets ( eggen på en välknackad flintaspets lär var ca hundra gånger skarpare än det som går att slipa upp på en modern stålspets).Att jämföra dagens bågjägare med dagens krav på träff i "killing zon" mot gårdagens jägare då det viktigaste var att få in en träff som skadade djuret tillräckligt för att det inte skulle komma undan är löjligt.Jag vill påstå att dagens bågskytt som har kunskaper i statiskspine och dynamiskspine kan trimma in båge o pilar och kommer upp till samma träffsäkerhet som gårdagens skyttar med lite träning.Har själv träffat ett antal skyttar som med träpilar har en träffbild på en radie av 30cm på 20 meter och dom tränar ett pargånger i månan.Det jag vill komma fram till är att med "lite" träning kan de flesta träffa tillräckligt bra med LB för att jaga om psyket håller

[Ny Björn]

-Löjligt med jämförelsen? Knappast. Du tar upp klöv-/storvilt som mål för bågjakt men det är en tämligen modern företeelse knuten till skärpta djurskyddsbestämmelser. Historiskt sett - och utanför jakt-som-sport-kretsar - så råder principen "mycket kött för lite arbete". Varför var annars passiva fångstmetoder, t.ex. fångstgropar, så populära i trakter där befolkningen årstidsvis var beroende av jakt för överlevnaden? -Maximalt med kött för minsta möjliga arbetsinsats helt enkelt. Att ge sig efter björn med pil och båge när sådana bekvämt kunde expedieras med giller eller i yrvaket tillstånd vid idet var knappast heller på tapeten. Den typ av jakt där pil och båge användes mot storvilt verkar främst ha varit efter vildren i fjällnära områden och där tyder spetsarnas form, storlek och tyngd på att man satsade på få skott på nära håll med avsikt att vålla så stor blödning som möjligt. Att då "slarvskjuta" istället för att vara säker på att träffa rätt medför ett rejält merarbete där ett välskjutet skott klart skulle ha besparat skytten detta. I annan jakt, t.ex efter fågel som inte kunde snaras krävs stor träffskicklighet liksom vid pälsjakt efter ekorre och andra små, snabba mål.
En annan detalj att beakta är dessutom att pilarna var, och är, de värdefulla och arbetskrävande jaktredskapen. Den som prövat att med, t.ex. flintegg, tillverka ett bra pilskaft inser snabbt att det inte hör till det lättaste man kan ta sig för. Om detta sen förs vidare i att man skall göra ett större antal med samma egenskaper så blir de snabbt slagna/tryckta/smidda/täljda spetsarna mindre viktiga - det är skaften som kräver mest arbete. Även detta motsäger "slarvskytte" - gott skytte sparar arbete dvs. tid.

/N B

[Skelöga]

Det jag menade är att då man räknar med ca 100 timmar i skogen på varje större vilt som fälls med båge så skjöt man nog lite mer changsartat då än idag, för det går snabbare att göra en pil än den tid det tar att få ett bra skott tillfälle.Mitt antagande baseras även på de filmer med s.k naturfolk som fortfarande använder båge som jaktvapen då dom även skjuter på flyende vilt ihopp om att få in en träff.Att man tidigare jagade med fångstgroppar och giller tänkte jag inte på, vet du när man slutade använda sig av fångsgroppar?

[Fundin]

Jakten jag nämnde på Grizzly finns i boken "Hunting with the bow and Arrow" av Saxton Pope, skottet i fråga togs ca 1930 (utan att kolla efter) med idegransbåge och träpilar med stålspetsar. Där finns även resultaten av Ishi's skytte så att man kan jämföra träffsäkerheten med en som tränat med båge för att överleva sedan barnsben. Intressant läsning även om jag inte håller med om lämpligheten i ovan nämnda långskott. Här finns i allafall en länk där man kan läsa ovan nämnda bok http://www.gutenberg.org/etext/8084

Som jag ser det har jag inget emot bågjakt, så länge skytten i fråga har koll på sina begränsningar och aldrig sjuter tveksamma skott. Säg att man med gevär kan skjuta på 100 meter, med compound på 25 och med trad båge på 15 med samma precision så är det helt enkelt så att man får köpa det maxavståndet som man klarar av. Det finns jägare med gevär som inte tar ansvar för sina skott på samma sätt som det finns bågjägare som inte tar ansvar, det handlar mer om den enskilde jägarens självkännedom och "trigger-happiness" huruvida vilt skadeskjuts än vilket vapen som används. Däremot så får man helt säkert fler möjligheter med gevär.

[Fundin]

Ja, i mitt förra meddelande menade jag alltså att jag inte tycker att man ska skjuta långskott med båge, dvs när det är tveksamt om skottet kommer att träffa så att det dödar snabbt.

[Halvor]

Altså, tullete britiske lorder fartet rundt omkring nede på serengeti på begynnelsen av 1900-tallet og nedla masser av storvilt (dvs. elefant, flodhest og (grøss) neshorn med langbuer. En av dem la merke til at bærerne gjorde buebevegelser og så satte pekefingeren mot tinningen. da han spurte tolken hva de mente så sa tolken at bærerne mente at han var 100% gal som gadd å skyte med bue når han hadde tilgang på prima jaktrifler i f.eks. kaliber .600. Men det var jo for "sportens" skyld, så...

[Fundin]

Nordiska långbågar var tråden. Kollade upp Nydamm Fynden låg kring 190 cm i snitt, Hedeby likaså. Detta behöver inte betyda att bågarna var onödigt långa, antagligen var det krigsbågar och drogs mao väldigt långt (till bröstet) kraften i pilen är ju kraft gånger väg, och med ett långt drag skjuter man mycket hårdare. Under vikingatiden blir nockarna trumpetformade vilket ger mycket handchock och sluggigt kast OM man inte skjuter en så stark båge som säg 100#, då är trumpetformen nödvändig för att nockarna ska hålla. Jfr engelska hornnockar.

Min gissning är att de vikingatida långbågar som återfunnits var långa för att man drog dem till bröstet, dvs använde dem i krig. De hade trumpetformade nockar för att nockarna skulle hålla när bågarna var så kraftiga. En båge från Nydamm var i Alm, den hade fyrkantigare tvärsnitt vilket är nödvändigt med ett trä som inte är lika tryckstarkt som idegran, dvs bågbyggaren kunde sina saker.

[Fundin]

Det är vanligt att benämna flatbågar i Ask som vikingabågar, men finns det verkligen några fynd av flatbågar i ask från vikingatid?

[Fundin]

INgen som har ngn koll på det här. Jag har hört många kalla flatbågar i tex ask för vikingabågar, men mig veterligen är alla fynd av bågar från vikingatid långbågar, normalt i idegran men även en almbåge finns från hedeby om jag inte minns fel.

[Halvor]

en morsom link som dukket opp her forleden. Jfr. "oppdalsfjella"

http://www.villreinen.no/pdf/Oppdal.pdf

halvor

[Fundin]

Såg att de hade funnit ett helt pilskaft 73,3 cm långt. dvs 28,5 tums draglängd. Ganska normalt med dagens skjutteknik. Rent gissningsvis användes inte de långa dragen mot bröstet vid jakt utan lät pilen gå närmare ögat för förbättrad precision, man ville antagligen inte skjuta bort några pilar.

För övrigt väntar jag fortfarande på ett fynd av en nordisk båge från vikingatid som inte var en långbåge (bredast i handtaget) Om man läser tidigare inlägg i debatten nämns nämligen flatbågar i ask som vikingatida bågar, men var det kommer ifrån vet jag inte.