Strängar

av **Angus Maciomhair** » 13 mars 2004, 18:11

Det här kommer kanske se en smula konstigt ut, med inklippta inlägg från en annan tråd ovanpå allt annat men det är för att få dem i "rätt" ordning, då det ursprungliga startinlägget i tråden refererar till några av de flyttade inläggen.

***flyttade inlägg***
Lasse C
Posted - 04 Mar 2004 : 16:19:49
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Angus Maciomhair

Generellt för strängar gjorda enligt Flemish twist-tekniken gäller att man inte får ha för många kardeler i buntarna. *klipp* Likaledes så får man en lägre brottstyrka vid ett fåtal kardeler och det var för mig lite förbluffande.
Ha det...
/Angus
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Inte ett dugg konstigt!
Om vi ser strängen som det rep den i allt väsentligt är befinner jag mig på ett område jag begriper. Dock vill jag använda termer jag begriper: Det du kallar "buntar" är vad jag kallar kardeler, kardelerna är uppbyggda av "garn". OK?

Fenomenet är IOFS i stort sett samma om man ser relationen garn/kardeler kontra kardeler/rep. Hur som haver, fler kardeler ger faktiskt svagare rep vid samma dimensioner! En fyrslagen (= 4 kardeler) entumstross är svagare än en treslagen entumstross i samma material. Det handlar om påfrestningarna vid slagningen (=tvinningen) och hur det fördelas. Har inga siffror - sitter på jobbet och har inte mina böcker tillgängliga. T ex får en fyrslagen tross ofta ett litet tomrum i mitten som man brukar fylla ut med ett snöre, en s k "kalv". Treslaget utgör nåt slags optimum mellan styrka och dimension - det är alltså ingen slump att nästan allt slaget tågvirke är treslaget.

LC

PS: Ja, det går att göra ett bra "flemish eye" med tre kardeler, vilket jag antar kan vara användbart till strängar - intresserad[:D]

***

Angus Maciomhair
Posted - 04 Mar 2004 : 17:05:40
Strängar är rep.
Vad man sedan brukar för terminologi antar jag beror på vilket håll man kommer, om det är det marina, bågskytte etc.

Intressant att det tycks finnas två optima, tre resp. sju kardeler. Tomrum är ju något man vill undvika eftersom utfyllnaden/kalven inte uträttar något egentligt arbete utan bara är extra dödvikt, av särskild betydelse vid strängmakeri eftersom det är acceleration av både sträng och pil involverat i ett skott.

Om jag tittar i TBB vol. 2 sid. 194 så hittar jag följande:
"Using single-ply natural fiber thread of 5 lb test, twist up several cords. containing 40, 20, 10, 7 and 5 threads. Twist each tightly enough to create cordage-making friction. Test each cord for breaking strength.
Results will be approximately as follows:
thread count: 40 breaking strength: 150 lb. breaking strength/thread: 3.75 lb.
thread count: 20 breaking strength: 75 lb. breaking strength/thread: 3.75 lb.
thread count: 10 breaking strength: 40 lb. breaking strength/thread: 4 lb.
thread count: 7 breaking strength: 35 lb. breaking strength/thread: 5 lb.
thread count: 5 breaking strength: 23 lb. breaking strength/thread: 4.6 lb.

Författaren har m.a.o. inte kollat om det finns andra optima under 5 kardeler vilket tycks vara fallet. Detta skulle då betyda att t.ex. tretrådig/treslagen lintråd är starkare än sjutrådig om jag fattat allt rätt, kanske en god förklaring till varför den tidigare är långt vanligare än den senare.

Vad är en "flemish eye"? Är det månne vad vi bågskyttar kallar en strängögla? Jag är intresserad och ser fram emot det.
Ha det...
/Angus, som hittills jagat sjutrådig lintråd men nu inte är lika angelägen längre.

***

Lasse C
Posted - 05 Mar 2004 : 09:25:00
Som sagt: Jag använder den terminologi jag begriper och är van vid, jag... [:D]

Garn tvinnas ihop i buntar till kardeler (även kallat dukter).
Dukter/kardeler slås ihop till tross.
Sedan kan man i sin tur använda trossar som kardeler och slå ihop dem, man får då kabelslaget tågvirke.
Så var det ju det där med antalet kardeler om en kardel blir skadad, förstås. Om du har fler kardeler förlorar du rent teoretiskt mindre av totalstyrkan om du har fler kardeler. Rent praktiskt har jag dock aldrig sett något tågvirke där en kardel brustit medan de andra är helt intakta och opåverkade.

Flemish eye kallas på svenska ibland för just flamsk ögla/flamskt öga, alternativt lagd ögla. Den är alltså att skilja från den splitsade öglan. På det flamska ögat läggs kardelerna upp och tvinnas in. I regel görs den flamska på 3-slaget tågvirke med endast 2 kardeler i själva ögat. Den har med andra ord lägre styrka än en splitsad ögla, men mindre ökning av tjockleken och mindre massa. Det finns också en teknik att göra en variant av flamskt öga med tre kardeler, som blir ganska smidig.

Överfört till strängmaterial blir det så här:
Dela upp antalet garn i tre jämna buntar. Lämna en sträcka på 10-15 cm i ena änden orörd. Trådändarna skall inte vara lika långa, utan slutet skall fördelas över ca 5 cm. Tvinna de ca 10 cm som ligger innanför den orörda delen fast och jämnt i riktning moturs. Gör likadant med alla tre buntarna. Lägg buntarna tillsammans och tvinna ihop dem fast och jämnt medurs. Nu har du en liten stump ”tross”. Vik den till en ögla.

Nu kommer ett lite krångligt, men viktigt moment! Den långa, löpande delen av varje dukt/kardel/bunt skall läggas ihop med den taperade änden av en annan. (Viktigt för hållfastheten!!) Alltså skall kardel A läggas ihop med ändbunten från kardel B, kardel B med bunten från kardel C och kardel C med bunten från kardel A.

Tvinna de nya buntarna fast och jämnt moturs, för att sedan tvinna ihop kardelerna medurs. Givetvis vaxar man under resans gång. På det här sättet får du en ögla med hög hållfasthet eftersom öglan integreras i själva tillverkningen av trossen/strängen, ”skarven” är taperad vilket ger minsta möjliga tvära övergångar för garnen och du har full godstjocklek i själva öglan.

Blev det något så när begripligt?
(Brasklapp: Har aldrig gjort strängar, men däremot pysslat en del med tågvirke de senaste 30+ åren!)

LC

***

Angus Maciomhair
Posted - 05 Mar 2004 : 12:51:56

Ja då, det var fullt begripligt. Du skulle kunna börja med strängtillverkning när som helst.
Börja tvinna en bit in på trossen/strängen till du har en längd motsvarande 2*öglans önskade höjd, vik ihop till en ögla, lägg ihop kardelerna och fortsätt tvinna, det är precis så som jag gör den 1:a av strängöglorna på mina strängar för att sedan splitsa den 2:a. Att kardel A inte ska ihop med ändbunt A vid hopläggningen för ökad hållfasthet var dock en nyhet för mig. Hittills har jag inte brytt mig om det utan bara lagt ihop dem utan att bry mig om vilken som är A, B och C.

För enkelhetens skull, och pga. att jag ofta har så få garn i mina kardeler, så håller jag mig till två kardeler snarare än tre.

Hade du några siffror på hållfasthet som funktion av antalet kardeler i någon bok? Det vore intressant att se andra siffror än de från TBB som jag hade.
Ha det...
/Angus

***

Lasse C
Posted - 05 Mar 2004 : 13:11:25
Det där med att kardelen inte skall möta sin egen bunt har faktiskt betydelse! Det man är ute efter är givetvis att belastningen på strängen/trossen skall fördelas så jämnt som möjligt i materialet.
Testa för skojs skull någon gång med tre kardeler! (Ok, det blir 2-3 garn i varje kardel, men som ett försök..) Apropå material till strängar undrar jag vad du tror om "seaminggarn"? Det är ett relativt tunt, men rent [}:)] starkt garn av långfibrig hampa. Används att sy i segel och annat grovt med.

Jag kan inte på rak arm påminna mig att jag sett en uppställning liknande den du har längre upp, men jag skall titta runt lite. Återkommer om jag får napp!

Hur splitsar du den andra öglan, förresten? "Vanlig" splits, skomakarsplits (tror jag inte, förstås), eller annat sätt? Det finns lite olika varianter och jag är fackidiot, så jag är nyfiken.

Ha en bra helg!
LC

***

Angus Maciomhair
Posted - 06 Mar 2004 : 12:50:00

Jag har aldrig ens sett "seaminggarn" men det du beskriver låter som ett bra material. Har du några data på det? Den lintråd jag hittills använt mig av har varit tretrådig, vikt ca. 50g/80m och haft en lägsta brottstyrka runt 18# vid test på bitar som varit runt 50cm långa, med några enstaka upp till 22#.

Vilken splits jag använder, det har jag inte en susning om, jag kan bara den typ du lärde ut på Hantverkshelgen, jag antar att det är den vanliga.

Ha det...
/Angus

***

Lasse C
Posted - 07 Mar 2004 : 14:11:31
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originaly posted by Angus MacIomhair

Har du några data på det?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Nix, men om du mailar mig din vanliga postadress kan jag skicka dig ett par meter som du kan rycka, slita & dra i och kolla själv! [:D]
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Angus Maciomhair

Vilken splits jag använder, det har jag inte en susning om, jag kan bara den typ du lärde ut på Hantverkshelgen, jag antar att det är den vanliga.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Jepp, det är den "vanliga". Det finns ett par andra varianter som fördelar belastning och dragning lite annorlunda. Tala om hur många kardeler du jobbar med (2, tror jag?) så skall jag försöka skicka med beskrivning på andra varianter.

LC

***

Angus Maciomhair
Posted - 07 Mar 2004 : 16:30:34

Tackar. Har just mailat min snigeladress.
Det stämmer bra att jag jobbar med två kardeler, eller har gjort det hittills, jag ska nog prova tre vid tillfälle. Sannolikheten är dock stor för att jag fortsätter med två kardeler.

***slut flyttade inlägg***

Häromdagen fick jag lite seaminggarn av Lasse och har nu testat brottstyrkan på den. Som jämförelse har jag den "vanliga" lintråden som jag tidigare gjort strängar i.

Testet utfördes såhär:
*Tråden som testas delas i lika stora delar. Ena änden virades kring en rundstav i metall så att den låser sig själv och andra änden fästes på samma sätt i bågvågen. Detta för att inte ha några försvagande knutar i någon ände.

*Längden på den faktiskt testade biten var i samtliga fall 20-25 cm.

*Vågen nollställdes och ett jämnt drag applicerades tills dess tråden brast varefter den registrerade belastningen avlästes.

För seaminggarnet (7/2) framkom följande:
Längd 229 cm
Vikt ca 0,8 gram
g/m: 0,35
Brottstyrka i #: 18 20 22

För lintråden (18/3) gäller:
g/m:0,62
Brottstyrka: 18-22#

Det var länge sedan jag testade lintråden, ca 5 år så jag minns inte de exakta värdena för brottstyrkan, bara intervallet. g/m är uträknat ifrån de data som fanns på etiketten. Längden är nog det minst exakta på lintråden men vikten var ganska svårmätt för seaminggarnet så låt oss hoppas att felmarginalerna i slutänden är ungefär lika stora i båda fallen. Sist men inte minst så är det på tok för litet underlag för att det ska ha något som helst statistiskt värde (lintråden är baserad på fem mätningar. Ganska skitig statistik m.a.o, men försöken ger ändå en klar fingervisning om seaminggarnet: samma brottstyrka men bara 56% av vikten.

Vad betyder då detta om strängen sitter på en pilbåge [?]
Om jag räknar lite på den senaste strängen till min ryttarbåge. 10 kardeler/garn i 2 buntar/kardeler, längd 2.2m per kardel/garn.
Totallängden material blir då 22 meter.
Linsträngen skulle enl. siffrorna ovan väga 22*0,62=13,6 gram. Samma sträng i seaminggarn skulle väga 22*0,35=7,7 gram. Skillnad: 5,9 gram. Omräknat till grains, där 1 grain ungefär motsvarar 0,065g, ger det en viktskillnad på ca. 90 grains.

Detta gäller givetvis för de ovaxade strängarna men jag tror inte att skillnaden i vaxmängd är särskilt stor, lintråd kräver även det en hel del vax.

I TBB vol 2, kapitlet om strängar, anges det att en viktskillnad på 20 grains motsvarar 1 fps och att 1 fps motsvarar ungefär 1# i dragvikt.
Således skulle en båge vinna lite mer än 4 fps på att byta till en seaminggarnsträng.
Detta är definitivt intressant i mina ögon *planerar in ett besök till Pille Repmakare* speciellt eftersom Lasse nämnde något om tjockare (och starkare?) varianter.

Tack Lasse.
/Angus

av **Sternschild** » 13 mars 2004, 19:10

Låter ju helt klart som trevliga egenskaper på garnet. Vad är det eg. för fibrer det består av?

/E.S.

av **Angus Maciomhair** » 14 mars 2004, 01:13

Enligt [url="http://www.claessons.com/"]Claessons Trätjära AB[/url] är det opolerad hampa.
/Angus

av **Lasse C** » 14 mars 2004, 08:44

*Ler med hela mitt skäggiga anlete*

Kul att det visade sig intressant! Om jag jämför med andra tåtar av hampa jag jobbat med verkar seaminggarnet vara gjort av längre hampfibrer, också. Det är starkt som attan.
Att det för motsvarande styrka skilde så pass mycket i vikt jämfört med lin hade jag ingen aning om! Seaminggarn finns i flera grovlekar upp till 7/5 - i alla fall där jag handlar.

En fråga bara: En ökning på 4+ fps låter förstås bra i mina ovetande öron, men vad är utgångsläget? Bara för att öka min egen kunskap lite. [:I]

Hälsa Pille när du är där, förresten, vi är självfallet med i [url="http://www.igkt.net"]IGKT[/url] båda två! ("Alla" som har ett seriöst intresse av knoperier och vad därtill hör är med där...)

LC

av **Angus Maciomhair** » 14 mars 2004, 12:51

Grovt uppskattat bör en bra träbåge skjuta med dragstyrkan + 100 fps, eller 150 fps för ett 50#-båge. Ingen himlastormande ökning således, ca 2.5% och de som kan tänkas jaga det mest är nog flightskyttar. Vad jag är mest nyfiken på är dock tretrådigt seaminggarn och vad det går för, speciellt om det även visar sig vara lättare än den tretrådiga lintråden.

Ha det...
/Angus

av **Lasse C** » 14 mars 2004, 13:18

Ok, det kan alltså bli lite jakt på små marginaler här.
Å andra sidan, samlar man ihop några procent åt rätt håll på flera olika faktorer så gör det kanske en viss skillnad? Många bäckar och allt det där, du vet... [;)]

Kollade upp lite bättre i min Ashley häromkvällen och den andra splitsvarianten jag skickade dig skiss på finns givetvis med (på treslaget kallar han den "Maiden´s eye" - vackert namn [:)]) och han påpekar mycket riktigt att kardelerna ligger bättre, vilket gör den smidigare, fastare - och därmed också starkare. Enligt Ashley skall en splits av rätt sort, korrekt utförd och taperad, som sedan lindas på korrekt sätt, innebära att du har så gott som hela den ursprungliga styrkan kvar! Enligt honom blir förlusten i hållfasthet mycket marginell.

LC

av **Angus Maciomhair** » 14 mars 2004, 19:07

Jag är inte flightskytt i nuläget men har sneglat lite på det. Om man då betänker att den sträng jag räknat på har en beräknad brottstyrka på fem ggr bågens dragstyrka och tullar lite/ganska mycket i den änden, ja då börjar det röra på sig, åtminstone upp mot 4,5-5%. För tavelskytte eller andra mer normala aktiviteter med pil och båge är det inte lika intressant.

Jag ska prova den andra splitstekniken vid tillfälle, och även en treslagen sträng och se hur det känns.
/Angus

av **Fundin** » 15 mars 2004, 12:56

Ja det verkar ju inte direkt konstigt, man nämner ju att bågsträngen gjörs av "good hemp" i gamla skrifter. Jag har hört diskussioner om att det skulle vara nässlor man använde och inte den hampa vi odlar idag, någon som har mer information på området? Om man nu ska göra bågar historiska så kan det ju vara kul att gå all the way.

av **Lasse C** » 15 mars 2004, 13:26

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Fundin

...man nämner ju att bågsträngen görs av "good hemp" i gamla skrifter. <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Står det "good hemp" så var det med största säkerhet precis det man menade!

Kvaliteten på hampa kan variera en del! Jag har det inte tillgängligt, men det var mycket noga med klassificeringen, och marina repslagerier hade ofta färgade garn inslagna i repen för att visa vilken kvalitet det var. Den italienska Bolognahampan är sedan sekler känd som bland det yppersta man kan få tag på.

Det är också skillnad på hur hampan slås. Jag har just nu hemma två nystan hampgarn (vanligt, inte seaming), av likvärdig grovlek - ca 1 mm - där det ena är slaget av två inte alldeles jämna, lite "môsigt" spunna kardeler, och det andra är slaget av tre helt jämna, tätspunna kardeler, så jämna och fasta att jag skulle kunna splitsa detta ynkans tunna gods (om jag hade verktyg som var små nog [;)]). Behöver jag säga vilket garn som är starkast? [:D]

LC

av **Angus Maciomhair** » 5 september 2004, 20:44

Följande inlägg är flyttade från tråden [url="http://www.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=233"]Bågtillverkning[/url].

***flyttade inlägg***
Johan__
Posted - 23 Jan 2004 : 00:27:33

Sträng! Ett kungarike för en Sträng! Nåja inte så väl men jag skulle gärna vilja ha information om hur man flätar en sträng av hår. Hört att det skall vara bästa materialet.. (och en långhårig vän har lovat att om jag tar hans hår medans han sover så skall det gå bra om han inte hittar mig efter det)

***

Angus Maciomhair
Posted - 23 Jan 2004 : 07:00:45

Varför göra strängen i hår? Det sträcker sig som [}:)] när det blir fuktigt och det är minst sagt en hel del jobb att få fram en sträng ur hår. Enklare är att använda lintråd. TBB vol. 2 har information om strängtillverkning enligt flemish twist-metoden.
Vill du inte göra en själv kan jag göra en åt dig.

Ha det...
/Angus

***

Johan__
Posted - 23 Jan 2004 : 10:02:30

Tackar för informationen agnus [:)]

***

Angus Maciomhair
Posted - 30 Jan 2004 : 13:43:38
Först och främst: Bää! (tyvärr Erika, jag kan nog inte klassas som lantras[:(])

Sedan tänkte jag ta tillfället i akt att fylla på med lite info om hårsträngar och tillverkningen av dem. De kom inte med i mitt första inlägg pga. att browsern kraschade.

Generellt för strängar gjorda enligt Flemish twist-tekniken gäller att man inte får ha för många kardeler i buntarna. I TBB vol. 2 finns ett test där man tagit kardeler med en brottstyrka på 5# och tvinnat ihop olika många kardeler till en sträng och därefter mätt strängens brottstyrka. Ur detta test (jag har inte siffrorna framför mig) framkommer att sju kardeler är optimalt, fler än så sänker brottstyrkan, teststrängen med 40 kardeler hade en brottstyrka på 150# och inte 200# som man skulle kunna tro. Likaledes så får man en lägre brottstyrka vid ett fåtal kardeler och det var för mig lite förbluffande.

Nästa tumregel är att en sträng bör ha en brottstyrka som är fyra ggr bågens dragstyrka. Detta gäller för normalt tavelskytte. Flightskyttar tummar på denna regel för att hålla nere strängvikten men då kohandlar man även med bågens livslängd om man inte byter sträng oftare än underkläder.

Som exempel kan jag ta den mongoliska båge jag skjuter med. Den har en dragvikt på 40# @ 28” men eftersom jag drar närmare 30” kryper dragstyrkan upp mot 45#. En sträng ska då ha en brottstyrka på 180# enligt konstens alla regler.
Strängen gör jag i tretrådig lintråd vars brottstyrka jag efter en del testande har satt till 18#, det var då de klenaste trådarna i testet brast, de starkaste gav upp först runt 22#. För att komma upp i 180# behöver jag med andra ord tio kardeler och dessa fördelar jag i två buntar om fem när jag tvinnar strängen.

Johans båge drog 50# @ 28” så strängen ska då ha en brottstyrka på 200# (jag antar att du drar 28”) och skulle då behövt använda tolv kardeler av lintråden ovan och landat på en brottstyrka runt 216# för strängen.

Att vi har fem respektive sex kardeler kommer att påverka brottstyrkan en del men inte så att det är fara å färde för bågens välmående, fyra gånger bågvikten är satt med just detta fenomen i åtanke.

Om vi då tittar lite på en sträng av hår:
Samma tumregler gäller som för alla andra strängar.
1. Max sju kardeler per bunt
2. Strängens brottstyrka => 4 * dragstyrkan

Nu vet jag inte vad brottstyrkan för hårstrån ligger men jag vill minnas att 80 gram är nära vad de bästa av hårstrån klarar att utsättas för. Om vi utgår från att hårstråna har samma spridning på brottstyrkan som lintråden ovan skulle brottstyrkan bli 18/22*80= 65 gram ungefär.
De 200# vi vill uppnå motsvarar 90800 gram. 90800/65= 1397 hårstrån/kardeler.
Vi uppnår detta genom 7*7*6*5=1470 kardeler.

Detta innebär att vi först ska tvinna ihop sju enkla hårstrån till en sträng. (steg 1) Vaxa mellan samtliga steg nedan.
Detta upprepar vi sju gånger, därefter ser vi dessa sju strängar som kardeler och tvinnar ihop dem till en sträng. (steg 2)
Upprepa steg 1 & 2 tills du har sex strängar av typen steg 2. Dessa betraktas ånyo som kardeler och tvinnas ihop (steg 3).
Upprepa steg 1, 2 & 3 tills du har fem strängar av typen steg 3. Tvinna ihop dessa till en sträng och du är klar….

…med en liten bit [}:)]

Jag gissar att längden på din båge i uppsträngat skick är runt 160 cm så strängen ska matcha den längden. Till detta kommer två strängöglor (alt. en ögla och extra material för en knut) á 40 cm. Det behövs med andra ord i runda slängar 240 cm strängmaterial efter steg 3.
Dessutom kommer materialet att kortas av när det tvinnas, hur mycket beror på hur hårt du tvinnar, och detta kommer att ske genom varje steg av processen. Slutligen kommer du förmodligen behöva skarva ihop buntar, såvida din kompis inte har väldigt långt hår och skarvarna kortar givetvis av buntarna en bit ytterligare.

Om vi räknar med att skarvning och tvinning kommer korta längden med 10% per steg får vi att längden på steg 3 egentligen ska vara 160/0,9+80=258 cm eftersom den kommer krympa i sista steget, materialet till strängöglorna ska dock inte räknas in i detta, 40 cm är med ”krympmån”.
Så om strängarna efter steg 3 ska vara 258 cm långa får vi att längden från början ska vara 258/0.9^3=354cm.
Om din kompis har 60 cm långt hår behövs med andra ord sex gånger totalantalet kardeler, eller i vårt fall 6*1470= 8820 hårstrån.

Ett litet caveat för att beräkningarna kan vara galna, jag har varken ätit frukost eller lunch idag så blodsockret ligger och skvalpar i höjd med fotknölarna.

Johan, jag rekommenderar att du epoxylimmar boxhandskar på händerna på din kompis när han sover, utifall han skulle få tag på dig inom den närmsta veckan efter skörd.

Ha det...
/Angus

***

Johan__
Posted - 12 Feb 2004 : 22:50:58

[:I]Me love you long time Agnus[:I]

Det verkar som håret får vara kvar på huvudet...

Strängar är ganska billiga att köpa....... Tror det får vara bra där ett tag.. Verkar ju besvärligare att göra strängar än bågar ju!

Bilder kommer så snart jag fått ordning på dator/kamera kontakten..

***slut på flyttade inlägg***

av **Angus Maciomhair** » 5 september 2004, 21:50

Fler flyttade inlägg om strängar:

Lasse, var det du som föreslog någon typ av fläta (fyrfläta?) till strängar pga. den låga sträckningen, jag kan inte riktigt komma på var jag hörde talas om det, jag tror det var under Hantverkshelgen. Minnet är inte vad det borde vara.

Ha det...
/Angus

***

Lasse C
Posted - 08 Mar 2004 : 07:55:33
Nja, föreslog och föreslog, men visst hade jag det uppe till diskussion! En fyr- eller sexfläta har inte samma ”fjädring” som en tvinnad tamp, även om den inte är helt stum. Åtminstone teoretiskt inbillar jag mig att det borde överföra mer av energin till pilen (det ju där man vill ha den...[:D]). Å andra sidan kan jag också föreställa mig att den minskade fjädringen ger ett kraftigare ryck i strängen, vilket ju precis i det ögonblicket ger en ganska hemsk belastning på strängen. För material som lin, hampa, etc är kanske rent av den tvinnade strängens fjädring en nödvändighet, vad vet jag?

Flätning är ju minst lika gammalt som tvinning, så tekniken har ju varit känd parallellt med att tvinna. Så här i eftertankens kranka blekhet undrar jag om inte flätade bågsträngar hade varit vanliga historiskt om de hade givit tillräckligt stor fördel.

Finns väl bara ett sätt att bli säker, antar jag...

LC

***

Sternschild
Posted - 08 Mar 2004 : 12:21:05

En sträng med material och konstruktion som är lite flexibel ger bågen ett mycket behagligare liv i skottets sista del. Retardationsfasen får en mjukare inbromsning istället för den tvärnit som blir med fastflite eller andra moderna material (som inte stjäl någon kraft men därför inte heller flexar).

***

Lasse C
Posted - 08 Mar 2004 : 12:28:25
Det ante mig att det var nå´t...[:I]
Som jag skrev hade jag efter hand fått en känsla av att vi borde ha sett många fler flätade strängar om de hade givit tillräckligt stora fördelar.

LC

***

Angus Maciomhair
Posted - 08 Mar 2004 : 15:35:34

OK, jag hade ingen aning om att den strängtypen var mycket stummare än tvinnade strängar. Det stämmer dock att en sträng överför mer energi om den sträcker sig mindre, alla andra faktorer konstanta, än en med mer sträckning. Detta eftersom det enbart är strängen som rör på sig om den sträcker sig och inte båglemmarna som flyttar sig vilket är det som lagrar kraft i bågen. Visst, det går att göra projektilvapen som är beroende av strängens elasticitet men då pratar vi om slangbellor och inte pilbågar.
Enligt TINSTAAFL-regeln byter man ett par fps mot bågens livslängd, ett ganska dåligt byte.
Ha det...
/Angus

***

Sternschild
Posted - 08 Mar 2004 : 23:44:43

Var sak på sin plats så att säga... En compundbåge med tvinnad och flexande sträng skulle säkert få väldigt intresanta egenskaper. Där bygger konstruktionen och funktionssättet på att det är ett så stummt material som möjligt i strängen.

***

Angus Maciomhair
Posted - 09 Mar 2004 : 00:05:42

Det har du rätt i, men det finns också de som hävdar att compoundbågar har med bågskytte att göra Compoundbågar är f.ö. ett ganska stort specialfall eftersom man såvitt jag vet aldrig strängar av dem, något om vore förödande för en träbåge. "Jo, gamla krokiga bettan där borta, hon har varit uppsträngad i sex månader..."
/Angus

***

redneck
Posted - 09 Mar 2004 : 15:58:58
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Sternschild

Var sak på sin plats så att säga... En compundbåge med tvinnad och flexande sträng skulle säkert få väldigt intresanta egenskaper. Där bygger konstruktionen och funktionssättet på att det är ett så stummt material som möjligt i strängen.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Ang. strängmaterial:
Det stämmer att man i compounbågar och recurve-bågar med starka lemmar i glasfiber eller kolfiber med fördel använder strängar av fastflight- eller bcy-material. Detta är mycket stummt och ger bättre klipp i skottet. Båglemmar i trälaminat eller selfbows – som vi själva bygger – klarar dock inte ett så stummt material utan behöver en visst flex. Den flätade strängen medger mer eller mindre flex beroende på material och den tvinnade strängen ger förutom i materialet en viss flex genom tvinningen. Största fördelen med en tvinnad sträng – som också alla moderna bågar inklusive compounbågarna är att man kan justera stränghöjden. Genom att öka eller minska antalet varv påverkas stränghöjden vilket är en viktig del i bågens trimmning.
Betr. material i strängen använder jag själv vaxad lintråd av vilken jag tvinnar 12 – 14 kardeler beroende på bågstyrkan. Den töjer sig något i början – men håller sig sedan på plats efter bågens inskjutning. Ca 500 skott. Då har också bågen satt sig och fått sin slutliga strängföljning som brukar bli ca 1-1,5" för en backad båge och 1,5-2,1/4 för en selfbow.
Pull and let go!

***

Sternschild
Posted - 09 Mar 2004 : 19:40:33

Kan nämnas att ett modernt material som finns att köpa i bågshoppar och fungerar bra till våra träbågar är dacron. Flexar lagom håller bra, dock inte ha i solljus i onödan.

***

Fundin
Posted - 10 Mar 2004 : 08:16:47

Fast dacron är ju inte så medeltida. Däremot finns det färdigt hampasnöre från bäck och rep på gotland tvinnat med två kardeler. Om man vaxar det och kör med timmermannsknut så funkar det utmärkt på bågar närmare 50#. Det är tips för den late som helst bara bygger bågen (som jag för tillfället) men ändå vill ha en sträng som är någorlunda korrekt.

***

redneck
Posted - 10 Mar 2004 : 09:22:33

Håller med om att man inte gärna vill ha dacron till en historisk båge. Det där med snöre låter också skummt. Strängen till en båge skall vara en BÅGSTRÄNG och det finns olika sätt att tillverka den på – som har diskuterats på forumet.
Det slår mig också att flera här på forumet nöjer sig med att "bara göra en båge". Jag tycker finessen med att bygga sin egen båge är att sträva efter att göra den så välskjutande, hållbar och kaske också vacker som möjligt. Att bygga en bra båge är def. inget för den late! När bågen är byggd återstår trimmningen, piltillverkningen (pilarna ska vara anpassade för just den specifika bågen i längd, vikt och spine). Förväxla inte pilbågar med lajvbågar.
Pull and let go!
/redneck

***

Sternschild
Posted - 10 Mar 2004 : 13:14:45

Jag använder glatt dacron till köpt ryttarbåge eftersom det är ett pålitligt material som finns att få tag på omgående och det fungerar riskfritt utan behov av någon ingående materialkännedom om tex. lin som jag inte har. Rullen var billig och lär räcka för ett tag både till mig o andra behövande. Finns många andra delar av bågskyttet som kommer att utforskas innan jag kommer till strängmaterialet. Jag har inte riktigt samma talang som Lasse C :-)

. Redneck har sin målsättning med bågar, jag har min och det tänker jag fortsätta med. Jag är lat och bygger bågar, pilar och mycket annat på det vis jag anser lämpligt för min kompetensnivå och användningssyfte. Finns fö. inget som förhindrar att man bygger en utsökt arbetad 20punds livebåge, tvärtom. Med den låga dragvikten har man chansen att göra saker som inte går när träet belastas hårdare.

***

Fundin
Posted - 11 Mar 2004 : 09:23:26

Tja, mitt mål brukar främst vara att få den välskjutande, den ska gå hårt i förhållande till poundstyrkan och sakna handchock.
Just nu provar jag många olika varianter, men jag tycker faktiskt att hampasträngen är bäst, så länge den inte blir blöt och kortas av.
Den fungerar ypperligt, den går fort att få till (Klipp i lagom längd, vaxa rejält, slå stoppåttor i ändarna och fäst med timmermannsknut)
Dacron finns på en båge jag köpt, men då blir strängen så smal att man behöver skydd för fingrarna, och jag vill helst skjuta med bara fingrar. Fast flite finns på en glsfiber-ryttarbåge jag har (30# till SCA skytte) och visst ger den klipp i skottet men inte så skönt för fingrarna den heller.
Linnesträngen jag gjorde nöttes lite för fort för min smak, men jag kanske gjorde något fel i tillverkningen, drygt att en sträng man llagt ner jobb på går av så fort.

***slut på flyttade inlägg***

av **Angus Maciomhair** » 22 augusti 2005, 18:17

Fler flyttade inlägg:
OH

Posted - 17 Apr 2005 : 20:03:50
En bågsträng gjord av lin. Hur tjock ska den vara? Ska man tvinna eller fläta den? Ska man vaxa eller inte vaxa den?
OH

************************

Fundin
Posted - 21 Apr 2005 : 16:12:46

ta 1 tråd, testa dragstyrkan kanske 20ggr (tex 4 pounds eller 1,8kg)
Ta bågens poundstyrka ggr 6. tex 40# *6 = 240#
Dela med brottstyrkan för att räkna ut hur många trådar som behövs.
240#/4#=60 trådar

dela dessa i tre delar = 20 trådar. bäst är 5-6 trådar per del, så dela de 20 i tre dvs 7+7+6. gör tre strängar som tvinnas ihop till en..... Starkare trådar ger mindre jobb, går lika bra att använda i kg om man mäer dragvikten i det istället.
/Henrik

********slut**********

av **kmike** » 31 augusti 2005, 21:29

Håller på med första bågbygget och tänkte att man kanske skulle börja försöka sig på att tillverka strängar så man har när det är dags för tilleringen. Jag vill göra en sträng av hampa eller lin. Är det nån som vet om en bra guide för detta på internet? Gärna med förklarande bilder och så. Eller kan nån beskriva hur man gör så att till och med en nybörjare som jag förstår?

Mvh Micke

av **kmike** » 15 september 2005, 19:00

Jag hittade en del bra strängmakarlänkar som jag tänkte bjussa på här ifall nån annan också är intresserad.

http://www.bagjakt.org/ (kolla under Bågjägarens verkstad)
http://www2.pcom.net/jthutten/jth/doc/flemish.htm
http://www3.sympatico.ca/ragiwarmbear/d ... emish.html

Lite svårt att förstå utan att se nån göra det, men efter att ha sneglat på dessa tror jag man kan klara det på egen hand.

av **aslund** » 8 september 2006, 18:32

Hur lång ska strängen vara? Eller snarare hur mycket böjd ska bågen vara i "uppspänt viloläge".Finns det generella mått och isåfall mäter man från framkant,centrum eller bakkant på greppet. Nästa fråga. När man mäter en sträng,drar man ut öglan eller ska man stäva efter samma radie på öglan som bågfästet ger? Det kanske är petitesser men frågan är beroende av svaret på min första fråga?

Strängar

Strängar

Vilka är online