Ja jisses... nu har man tvingat sig igenom "Snapphanar" på 40" här hemma. Vilken soppa. Svärd på ryggen, usel dramaturgi, slow-motionsekvenser till förbannelse och en helt vansinnigt komplicerad och löjlig handling. Röra från början till slut. Ingenting som någon i filmen gör verkar vettigt eller ens sammanhängande.
Det är lite tjo och tjim och bred skånska och frihetskämpar och ögonlappar och tuffa killar som posar i tuffa poser och folk som rider snabbt och andra tuffingar som säger krystade klyschor.
Det man dock kan säga för att inte verka alltför hård är att fotot är det särklass bästa jag har sett i svensk film på mycket länge. Fantastiska miljöer och någon som vet vad han/hon gört bakom kameran. Synd bara att det som händer framför inte lever upp till det.
Favoritscen? Inga spoilers här men i en scen så nynnade jag på Andrew Lloyd Webbers "The Phantom of the Opera". Eller möjligtvis scenen ur Stjärnornas Krig när Dart Vader får på sig masken inne i det där ägget. Ni kommer veta vilken om ni ser den...
<font size="1">(För att revidera mitt omdöme lite, <b>så</b> dålig är den faktiskt inte. Bara värre än vad man kanske hade hoppats på, men så är det ju alltid. Om det är till någon tröst så slår den i alla fall Åke Ohbergs filmatisering "Snapphanar" från 1941 med hästlängder. Ni vet den som är en filmatisering av Karl Ragnar Gierow bok, det är riktigt dålig film

</font id="size1">