Vad är jobbigt/mysigt med medeltidskläder?

[Ulfa]

<font face="Times New Roman"></font id="Times New Roman">
Hej alla entusiastiska återskapare!

Jag heter Ylva Teleman och skriver ett arbete om en medeltida dress för kvinnor. Mitt arbete kommer bli som en generell men heltäckande guide till folk och fä som ganska precis har börjat sitt förhoppningsvis långa intresse för medeltida kläder och återskapandet av dem, i första hand förmodligen kvinnor eftersom fokuset ligger på en klänning.
Jag skulle därför gärna vilja ställa några frågor till er veteraner vars svar kommer underlätta mitt arbete och även göra slutresultatet rikare och mer givande!

1. Vad är jobbigt med medeltidskläder, har du gjort något för att komma förbi det?
2. När du började återskapa historia, vad var svårast att hitta fakta om?
3. Vad är tjusningen med att bära medeltidskläder, vad är det absolut skönaste plagget och när är det som mest praktiskt och skönt?

Jag skulle bli jättetacksam om så många som möjligt hade lust att svara på någon eller flera av dessa frågor, och dra er inte för att komma med en kommentar eller tips till hur ni skulle tycka att arbetet skulle se ut för att vara så bra som möjligt!

Tack på förhand!
/Ylva

[Ayeree]

Mina svar/åsikter:
1. Vad är jobbigt med medeltidskläder, har du gjort något för att komma förbi det?
Jag går vanligtvis i byxor så lång klänning är lite klumpigt i början. Det kan dessutom vara lite kallt om det inte är så varmt i luften. Det första är bara att vänja sig, det brukar ta en dag eller två för mig. Det andra håller jag på att lösa genom att nålbinda ett par strumpor som kommer gå till knäna. Ett par skor blir det väl förhoppningsvis också.

2. När du började återskapa historia, vad var svårast att hitta fakta om?
Vet inte, underkläder är inte det enklaste.

3. Vad är tjusningen med att bära medeltidskläder, vad är det absolut skönaste plagget och när är det som mest praktiskt och skönt?
För min del är det att passa in på marknader som är det bästa. Hucklet är nog faktiskt det skönaste plagget, speciellt på sommaren. Det skuggar ansiktet, och svalkar faktiskt. Dessutom håller det undan håret från ögonen.

[Lillith]

1. Vad är jobbigt med medeltidskläder, har du gjort något för att komma förbi det?
Det jobbigaste är väl att det aldrig blir RÄTT. Man läser och läser och tittar på bilder som en annan tok och så styr men efter vad man kommit fram till och sen ett par månader senare så stäter man på något som får en att börja tvivla på tolkningen man gjort. Det slår aldrig fel.

2. När du började återskapa historia, vad var svårast att hitta fakta om?
När jag började så var det inte standard med fungerande internet i vaje hem och det gjorde att sökandet baserades på böcker från biblioteket blandat med vad men sett på dokumentärer på tv och inspirerat av gamla filmer samt så småningom diverse mönsterhäften införskaffade på museer och medeltidesmarknader av varienrande kvalité i en salig röra. Set var lätt att hitta "fakta" men väldigt svårt att vara källkritisk.

3. Vad är tjusningen med att bära medeltidskläder, vad är det absolut skönaste plagget och när är det som mest praktiskt och skönt?
Det bästa med medeltidskläder är att dom är så bekväma. Det är så lätt att anpassa sig efter rätt temperatur. I vanliga fall går jag typ med jeans, kängor och t-tsirt året om. Man är lite för varm på sommaren och lite småfrusen på vintern och man tar på sin höjd på sig en varmare tröja och en jacka om man går ut när det är riktigt kallt. Men med medeltidskläderna är det så lätt att variera. Särk och tunn yllekjortel om det är varmt, sen bara slänger man på en tjockare om det behövs frammåt kvällen.
Mitt favoritplagg är en rymlig, enkel men <u>så</u> underbart gosig yllekjortel. Den är nog det varmaste plagget jag ägt som ändå inte blir klibbigt. Den sitter inte så snyggt, men den är helt underbar på morgonen när man vaknar och temperaturen är nära nollan eller om man måste upp på natten eller så. Som en djäkligt anständig morgonrock, typ [:D]

[Malin.S]

1. Vad är jobbigt med medeltidskläder, har du gjort något för att komma förbi det?
Jag håller med Lillith, det är jättejobbigt att veta att det aldrig kommer att bli rätt.
Men rent fysiskt tycker jag att det kan vara besvärligt att ta av och på alla kläder över huvudet. Om man har dok på sig och det blir varmt måste man ta av doket för att få av sig surcotten för exempel. Det är lite knöligt.

2. När du började återskapa historia, vad var svårast att hitta fakta om?
Jag började ordentligt för ca 2-år sedan. Det svåraste har varit att veta vart man skall leta och söka information. Men jag har inget specifikt plagg jag tänker på.

3. Vad är tjusningen med att bära medeltidskläder, vad är det absolut skönaste plagget och när är det som mest praktiskt och skönt?
Jag tycker att klänningen är jätteskön (tidigt 1300-tal). Ingenting som spänner åt kring magen och man kan bara slappna av till 100% och låta magen stå ut som den vill [:D]

[Lise]

Som svar på fråga 3: Det absolut skönaste plagget måste vara min struthätta! Man virar struten runt halsen när det är kallt. Har inte provat det på vintern än....men en kall sommardag på Bornholm.
[:D] Lise [:D]

[klyka]

Jag är visserligen ingen veteran, men jag kan svara ändå [:I]

<i>1. Vad är jobbigt med medeltidskläder, har du gjort något för att komma förbi det?</i>
Det är lite jobbigt att ta på sig kläderna, men det är ju en vanesak. Man lär sig snabbt hur axlarna ska vridas, men stretchar man lite innan man tar på sig så går det lättare.

<i>2. När du började återskapa historia, vad var svårast att hitta fakta om?</i>
Jag tycker att steg-efter-steg-fakta var svår att hitta! Fanns tusen lösa fragment som man skulle pussla ihop... Blev överlycklig när jag hittade www.cottesimple.com för där förklaras det precis i vilken ordning man gör klänningen.
Detaljer är svåra också, "vad ska man som 18-årig tjej ha på huvudet?" och så.

<i>3. Vad är tjusningen med att bära medeltidskläder, vad är det absolut skönaste plagget och när är det som mest praktiskt och skönt?</i>
De är så enkla och vackra! Raka, men tajta, enkla. De framhäver personen som bär plagget, man blir "tjejen i den gråblå klänningen".
Jag gillar cote-hardien jag sytt efter La Cotte Simple, den ger stöd och hjälper till att förbättra hållningen.
Dessutom är naturmaterial mys

[Karin]

1. Det jag tycker är jobbigt just nu är när fållen på min hellånga fodrade arbetsklänning blir blöt blir den tung så att klänningen hänger tungt på axlarna och dras ut och blir längre så att jag trampar på fållen. De många lagrena ylle gör att det tar en halv dag för den att torka och under den tiden är man blöt och kall.

En annan jobbig sak är att gå uppför trappor när man håller saker i händerna och inte kan hålla upp kjolen med den. Detta löser man genom att tänka efter innan man börjar bära och fästa upp kjolen på något av de många sätt som finns avbildat på medeltida bilder.

Det kan också vara lite bökigt, som Malin S skriver, att dra ytterkjortel och struthätta över det konstfärdigt uppsatta doket med nålar. Efter ett tag lär man sig tekniken, men doket blir lite skrynkligt av det. Fast problemet med struthättan får man inte om man gör som man ska och som kvinna har knappar fram på hättan.

2. Mitt första försök till återskapande av historisk dräkt var en vikingatida Birka-dräkt som specialarbete i gymnasiet. Då var problemet att hitta någon fakta över huvud taget. Jag lånade alla böcker jag kunde hitta om vikingatid på biblioteket, men det stod inte mycket i dem. Till slut hittade jag en källhänvisning till Inga Häggs doktorsavhandling och kvinnodräkten i Birka, och fjärrlånade den. Den var väldigt svår att förstå för någon som inte var van vid ett akademiskt språk.

3. Tjusningen med att bära medeltidskläder? Svår fråga. Eftersom jag i princip bara bär medeltidskläder när det är obligatoriskt (på medeltidsfester och när min grupp är inhyrda för att visa upp oss) så uppstår aldrig frågan om vad som är trevligast att ha på sig. Men jag tycker om att veta att jag har på mig en välgjord dräkt där både helheten och de olika delerna känns trovärdiga. Jag är stolt över att kunna visa upp vad jag har åstadkommit.

En stor fördel med medeltidskländer är också att de är anpassade för ett liv utomhus eller i dragiga hus. Framför allt tänker jag på materialet med linne underst och ylle utanpå. Det är det bästa valet för alla väder: kallt varmt eller fuktigt.

Mitt favoritplagg är struthättan. Min är i ett jättegosigt tyg och man blir varm och glad i hela kroppen när man tar på sig den. Den är allra bäst när man sover. Den håller huvudet varmt och, framför allt, slaget/kragen gör att det inte kan sippra ner kall luft där man sticker ut huvudet under filten.

Karin

[Lillith]

Måste bara hålla med Karin om det där men struthätta när man sover. Förutom värmen så håller den även myggen undan så man slipper ha dom surrande i öronen!

[Mary-Lou]

1. Vad är jobbigt med medeltidskläder, har du gjort något för att komma förbi det?

Längden på klänningen i kombination med mängden tyg. Det är knepigt att sitta på huk när det är vått i gräset, exempelvis när man diskar, utan att man blir våt på baksidan. Jag brukar förvisso samla ihop klänningen och klämma fast den i knävecken och mellan knänan och på det sättet undvika problemet. Samt samma som Karin sa, att gå i trappor med saker i händerna. Fast det är samma sak som at diska på huk, man måste tänka till innan men gör det för att lösa probelmet.

2. När du började återskapa historia, vad var svårast att hitta fakta om?

Underkläder!! Människor är ju oftast påklädda på alla bilder, så undersärkar är det liksom brist på.. Annars har den tidsperiod som jag försöker återskapa, 1360-1400, väldigt mycket bildmaterial. Så det är förhållandevis "enkelt" för mig, om man jämnför med de som återskapar till exempelvis vikingatid.

3. Vad är tjusningen med att bära medeltidskläder, vad är det absolut skönaste plagget och när är det som mest praktiskt och skönt?

Eftersom jag är en fryslort och i princip alltid fryser, så är den stora tjusningen för mig att ha på sig kläder som håller värmen! Men jag tar ju inte på mig mina medeltidskläder i andra fall än när vår grupp är inhyrda eller när har någon aktivitet med endast gruppen. Jag tassar inte omkring i mina paltor bara för "skojs" skull.

Favvoplagg är utan tvekan kraghuvan! Att ha den liggande på axlarna när det är kyligt, knäppa igen den när det blir kallare och vika upp huvan när det blir riktigt kallt, det är svårslaget det bästa plagget.

Lycka till Ylva!

Maria

[Ulfa]

Tack så jättemycket för alla svar hittills! Det är så härligt när folk är hjälpsamma och tar sig tid att svara [:D]!

Struthätta verkar vara det överlägsna favvoplagget, man kanske borde sy en för att också få uppleva mysigheten. Därför tycker jag det är konstigt att det är ett så mansdominerat plagg under medeltiden, för huvuddok av linne kan ju inte ge samma mysfaktor och värme? Eller det kanske är lika vanligt bara det att den ser annorlunda ut öppen eller med knappar så man tänker inte så mycket på den?
Längden på klänningen har även jag upplevt som ganska jobbig, den fastnar, blir blöt och man trampar på den. En vecka i Visby och min klänning är helt grå där nere, och så tvättade de inte sina kläder så ofta. De måste ha varit otroligt vana vid att alltid lyfta upp kjolen i kombination med att de som behövde det (arbetande) hade kortare kjol..

Alla svar är hemskt välkomna! [:)]
/en tacksam vargginna

[Eva Andersson]

Hättan är inte alls ett mansdominerat plagg. Det är väldigt vanlig som kvinnoplagg i testamenten. Det är heller inte så att alla kvinnohättor "ska" vara knäppta: det var vanligt att man testamenterade hättor från män till kvinnor och då är det inte troligt att knappar var ett obligatorium i kvinnohättan. Det skilde sig säkert år under medeltiden också, bara för att knäppta hättor är det vanligaste på 1400-talet behöver det ju inte vara så på 1200-talet till exempel.

Sen jag måste säga att jag personligen inte är så såld på struthätta som så många är, men det är ju en smaksak.
Jag tycker nästan det mysigaste är yllehosor när det är kallt.

/Eva

[Martina]

Måste säga att för mig personligen är det nog så att alla problem jag haft med mina "medeltidskläder" berott på mig själv och på modernt fusk, så fort jag uppdaterat mig inom området har problemet försvunnit!
Först fattade jag inte det där med materialval, och fick ha både jeans och t-shirt under för att inte frysa. Passformen var ju en annan grej, vilket underverk det var när man kunde gå omkring utan bh och ändå ha tuttarna uppe vid hakan!! Just nu har jag en hätta som stryps, men det beror ju inte på att struthättor är obekväma, utan på att mitt mönster är fel!!
Det tar tid att lära sig hur man för sig, visst är det besvärligare att gå i långa kjolar, men inget jag tänker på numera. Jag är van vid dem och ser till att hålla dem ur vägen!
Jag fryser fortfarande en del om fötterna, men det beror på att skorna jag beställde (med plats för strumpor) krävde påtagningshjälp första sommaren (utan strumpor) och fortfarande flera år senare sitter som ålskinn (utan strumpor, såklart!) De är sydda i modernt plymåskinn som sträckts hårt efter sulan. Så hårt att min fot inte får plats utan jag går ut hälen istället!
Annars har jag pulsat i snö med yllestrumpor, fotlappar och för stora, trasiga skor. Det läckte in slask, men trots minusgrader höll jag mig väldigt varm om fötterna. Yllehosor är överlag väldigt mysigt! De luktar aldrig illa, hur länge man än har dem, och när de inte värmer fungerar de som fång för svetten som droppar nedför ryggen!!
I början hade jag bomullssärkar som blev väldigt ofräscha, men numera känner jag mig alltid fräschare än alla mundant klädda på somrarna. Aldrig några pinsamma svettfläckar, fötterna hålls tempererade av vegetabilgarvat läder och huvudduken gör att man aldrig behöver bekymra sig om håret! Däremot tog det många år innan jag lärde mig sätta upp den bra, är fortfarande inte riktigt nöjd. Men huvudduk är ett trevligt plagg! Man känner sig alltid väldigt "klädd" i den och så behöver man inte kamma sig...


/Martina

[Vesuvius]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Martina</i>

Men huvudduk är ett trevligt plagg! Man känner sig alltid väldigt "klädd" i den och så behöver man inte kamma sig...
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Jag känner samma sak med kveiv. Underbart. Som ett klart minus kan jag säga: medetlidskläder plus moderna toaletter (läs: bajamajor) är en knölig kombination. Jag brukar få knyta upp kjorteln fram, och det är alltid lite knöligt å få upp hosor och brokor igen. Sen är ju medeltidsskor lite hala ibland, och inte optimerade för bruk på hårdgjorda moderna underlag (ex. grus, asfalt etc.).

Men jag håller med Martina om att många obekvämheter snarare är egna misstag är från plaggen i sig.

[Matti]

Tja, om det finns ETT plagg jag verkligen undrar varför man började använda så är det kombinationen brokor och hosor. Suck! Jag avskyr den knöliga kombon. Varför, när man sedan flera tusen år använt byxor, börjar man få för sig att byxben fastsatta i kalingarna är en suverän grej!

Det är romarnas fel alltihop... mutter...

[Johan Käll]

Ang Hättan finns även bilder på män med knappknäppta sådana under 1300-talet.