Smykkesteiner i middelalder

[Halvor]

Jobber for tiden med litt bling, og tenkte jeg skulle forsøke å fatte inn noen steiner, men hvilke steiner? Jeg vet at følgende steiner er purjo, men hvilke andre fantes det?

-Bergkrystall
-Rubin
-Diamant
-Ametyst
-Lapis-lazuli (bør ha eksistert, da man lagde illuminasjonsmaling av det)
-Granat

Er det faktisk sånn at farget og slipt glass var det vanligste?

Halvor

[Johan Käll]

Diamant var visst inte så populära eftersom de inte kunde skära/slipa dem fint. De var mest mjölkiga stenar, har jag läst nånstans

[Halvor]

Aha...ja det sier jo seg selv at diamanter ikke var så kule før de ble fasettslipt.

Glemte:
-safir
-turkis

Halvor

[Halvor]

Noen som vet hvor man kan finne bilder av det såkalte "motala-spännet"? Virker ikke som det ligger så mye på nett, akkurat.

[Ny Björn]

En del bilder av spännet från motala ström (SHM 423:1) hittar du [url="www.historiska.se/data/?foremal=41519"]här[/url].

/N B

[Anna-Carin]

Undrar om Gustav Vasas bibel eller andra äldre bibelutgåvor finns online. Jag tänker på att i Gamla Testamentet (2 Mos 28:17-20) räknas det upp tolv stenar som prydde prästdräkten, och en gammal översättning kanske kunde ge ledning till om de stenarna verkade vara kända här (eller i det område du är intresserad av) på den tiden. De stenar som användes på dräkten är (enligt www.bibeln.se) karneol, topas, smaragd, rubin, safir, kalcedon, hyacint, agat, ametist, krysolit, onyx och jaspis.

[Halvor]

Da har jeg bestilt følgende fra Empyreum: turkiser og karneoler, så får jeg begynne å lese opp meg på middelalderske infattingsteknikker. (burde ikke være så vanskelig, de er jo ikke så avanserte, akkurat...)

Halvor

[Heidi]

Hva med rav, jet og ferskvannsperler? Ikke direkte stein, men fint likevel.....

Heidi

[Halvor]

I følge boka; "English medieval industries" (en aldeles glimrende bok man ikke kan være foruten som middelaldernisse) er jet helt historisk ( i allefall for england), ferskvannsperler ble regnet som en stein (?) og ble importert først fra skottland, deretter fra asia. Rav ble gjerne brukt til perler o.l. Rød korall ble også brukt.

[Karin]

Vad är rav och jet? Heter de något annat på svenska?

Karin

[Johan Käll]

Korall fanns visst som radband tex. I stockholm var prostituerade uttryckligen förbjudna att ha korall.

[Micke D]

Rav är väl bärnsten har jag för mig.
Jet är jag lite osäker på, men jag har sett nått om att det skall vara nån typ av stenkols-"sten".

[Heidi]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Karin</i>

Vad är rav och jet? Heter de något annat på svenska?

Karin
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jeg har hørt at jet er "svart rav", men vet ikke om det er sant. Den skylles opp på strendene i england, særlig rundt Whitby. Det er mange funn av jet-smykker i England fra romertid og framover.

I følge Wikipedia:
Beckkol är en tät, bituminös stenkolsvarietet, som har mussligt brott och becksvart färg. Den är stundom så fast och så litet spröd, att den låter skära, fila och svarva sig utan att splittras samt antar vid slipning en vacker polityr av stark fettglans, varför den, huvudsakligen förr, använts för tillverkning av så kallade sorgsmycken (broscher, nålar, armband m. m.). Den tyska benämningen är gagat, den engelska jet (som i "jet black"). Andra förekommande benämningar: svart brunkol, svart bärnsten.

[Rizzo]

Jet är mycket svårt att få tag på, vilket gäller många tidigare vanliga smyckestenar. Inte på grund av tillgång såklart utan ickeexisterande efterfrågan. Det mesta går dock att få tag på oslipat så kan man slipa är det ju en stor fördel. Jet är läskigt mjuk, (hårdhet 2?) och därför en svår sten att arbeta med i smycken.

Kalcedonvarianter (agater, onyx, sard, heliotrop, jaspis, krysopras, karneol, plasma.. bla bla..), granater, kvarts jämte glas verkar vanligast under äldre tider. Under medeltiden kryper det in "äkta" ädelstenar som beryller och korunder, speciellt safirer blir populära.

Diamanter... Tja, innan de beers så är de mest en kuriositet. De går ju ändå inte att få tag på i någon som helst lämplig slipning. Jag brukar låtsas som att de inte finns, vilket är rätt sant för europa innan 1400. Skall man nödvädigtvis krångla med dem så finns det ju utmärkta billiga simultanter som kubisk zirkon och strass, tyvärr även de oftast i moderna diamantslipningar. Deras låga pris gör det dock överkomligt att få dessa stenar customslipade. Folk som samlar på kopior av berömda diamanter gör så.

Pärlor får vi däremot inte glömma. Mycket vanligt.

Infattningsteknikerna är inte så hemliga; kistor, chatonger, stift... ofta dock i mycket tunna dimensioner och ofta dekorerade, speciellt kistsargar, vilket är utmanande, liksom att det var relativt vanligt att använda kemiska lod.

SHM inventarienummer ett någon? Maxibling.

Om man tycker att den sten man köpt skiljer sig i färg från det smycke man vill kopiera så brukar det ha att göra med att du köpt något från brasilien och vikingen grävde upp sin sten i dalarna. Man kan ju tycka att det spelar mindre roll men för den smyckesintresserade säkert mer än S/Z spunnet. Speciellt granater och kvartser som ametister är väldigt regionala.