Nålbindning

av **Wobbeke** » 9 mars 2008, 15:37

Hejsan Hopp!
Hoppas det är bra med er alla! Själv sitter jag i stugvärmen och skall snart ge mig på lite nya projekt, om jag lyckas orka göra klart de gamla. Men till frågan.

Jag vill återigen skicka ut frågan vad folk tar för sina nålbundna alster. För tillfället gäller det ett par nålbundna strumpor till en herre med skostorlek ca 42.
Karin och Martina: Jag vet ju att ni båda säljer, för det gör ni väl?, vad anser ni är rimligt? 500 kr var det ett förslag på tidigare i den här tråden. Tar ni någon hänsyn till kostnaden för garnet?

Själv gillar jag inte att ta betalt, bättre med byteshandel, men med tanke på att jag är snorpank, så får det bli papperslappar denna gång.

Ha en bra dag,
Mvh Mia Ågren

av **Mary-Lou** » 9 mars 2008, 17:38

Vad man tar för ett par strumpor brukar variera kraftigt. Jag har sett fina nålbundna grejjer för 200:- och katastrof saker för närmare 800:-. Jag tycker att man ska ta betalt för sitt arbete. Vad är en rimlig timpenning? Det kan man själv bara avgöra. Jag tillverkar aldrig något utan att ta tid på processen. Det betyder i mitt fall att jag vet hur många timmar det tar att tillverka olika saker. Jag tar omkring 550-600 kronor i arbetskostnad för ett par killstrumpor. De tar mig mellan 4-6 timmar att göra ett par. Utöver det tar jag betalt för garnet om beställaren vill ha garn Wåhlstedts.

Visst jag har fått kritik för att vara dyr, men jag värderar min tid och känner att om jag ska ta tid ifrån min fritid så ska jag få lika mycket betalt, som på mitt ordinarie arbete efter skatt.

Oftast praktiserar jag byteshandel, och då byter jag tid mot tid. Arbetet är ju kostnaden och inte materialet.

Lycka till!
Maria

av **Karin** » 10 mars 2008, 10:31

Jag har aldrig sålt nålbundna saker, bara bytt. Men med tanke på hur långsamt jag nålbinder skulle jag vilja ta så mycket betalt att kunderna skulle vända sig till någon billigare istället.

Kul att du har fortsatt med nålbindning sedan jag visade dig. Då kan inte min kurs ha varit helt värdelös i alla fall.

Karin

av **Wobbeke** » 10 mars 2008, 10:36

OjOj vad fort du nålbinder! Tack för ditt svar, jag håller med om att man bör ta betalt för sin tid.
Tyvärr är det som ofta så att glada hobbyhantverkare som tar för lite i pris för sina varor, gör att de som faktiskt vill leva på sitt hantverk, inte kan fortsätta. Lite samma effekt som när fabriker flyttar till länder med billigare omkostnader.

Måste fråga en sak, brukar ni använda kort tråd och skarva ofta, eller använda långa trådar och skarva sällan? Jag använder lång tråd då jag avskyr att skarva, det har bara blivit en sån där fånig grejj att jag tycker skarva är så tråkigt. De senaste dagarna har jag funderat på vilket sätt som egentligen går fortast...

av **Wobbeke** » 10 mars 2008, 10:46

Oh nej den kursen var oerhört värdefull för mig. Fick sitta och knåpa några dagar för att förstå hur jag skulle göra allt spegelvänt, eftersom jag har öglan på höger tumme. Sen dess har jag nålbundit en hel del, allt ifrån mössor, strumpor, hosor, vantar, både till mig själv och andra. Nu kan jag faktiskt lära ut nålbinding både spegelvänt och rättvänt eftersom jag fick lära mig att vända på det redan från början.
Den där hantverkshelgen i Liunga har faktiskt lärt mig väldigt mycket och jag tror faktiskt att jag har använt mig av allt jag lärde mig där.

En annan sak jag funderat på är hur ni gör när ni skall binda saker, t ex strumpor, till andra med en annan skostorlek än er själva? Jag tovar inte mina saker efteråt, utan binder dem figurnära istället och det behärskar jag väl. Dock tycker jag det är svårt att göra till andra, om jag inte regelbundet kan prova på dem. Några tips? Den beställning jag skall ge mig på nu, har den fördelen att min pojkvän har exakt samma fötter som den som beställer. Brukar ni skriva ner mönsterbeskrivningar på hur ni binder?

av **Mary-Lou** » 11 mars 2008, 14:47

Tack! Har lärt mig att va snabb eftersom jag nålbinder på tunnelbanan och jag inte har mer än 20 minuters resväg till jobbet. Brukar utmana mig själv- jag måste va färdig till tummen när jag kommer fram... Och garnet är redan kapat i bitar så att jag inte behöver syssla med det om jag står upp hela vägen.

Jag binder med förhållandevis korta trådar- från en hand till andra armens armveck. Orakar inte sitta och små dra hela tiden utan drar hellre igenom garnet på ett drag. Det är alltid svårt att göra en speciell storlek på beställning. Lyckan är om man har någon att prova produkten på under arbetets gång.
När jag binder så brukar jag alltid göra sakerna lite lösa och sedan rugga upp ytan och valka. För att på så sätt ha lite till godo, för att öka slittåligheten och göra plagget lite mer vindtätt och vatten avvisande.

Maria

av **Martina** » 11 mars 2008, 17:25

Mia; maila mig din adress så får du en fotmall på posten!

/Martina

av **Wobbeke** » 11 mars 2008, 20:17

Oj, att du orkar nålbinda på tunnelbanan! Jag som knappt orkar när jag är hemma och har det soft och tittar på hantverksfilm.

En annan tanke och det angående vilken teknik som anses vara mest historiskt korrekt, och då menar jag på hur man har löst det här med hälen? Själv använder jag mig av en teknik, som går ut på att man först börjar med tårna och nålbinder ner till ungefär där hålfoten börjar. På undersidan av sockan, låter man sedan bli att, i centrum, fästa maskorna i tådelen och gör en sträng som går ungefär bak till mitten av undersidan av hälen och vänder där för att följa strängen tillbaka igen till tådelen, där man åter igen börjar göra fasta maskor i tådelen. Nästa varv ser då ut ungefär som ett T, underifrån. Man fortsätta att nålbinda längs med tådelen, till strängen kommer och då fortsätter bara nålbindingen ut på den, runt häldelen och tillbaka till tådelen igen.
Med tiden ser strumpan ut som en toffla och tillslut så gör intagningarna att skaftet formas. Ja, försöka beskriva sånt här är ju hopplöst. Poängen är att man gör strumpan i ett helt stycke.

Jag har sett andra varianter där man börjar med tårna och nålbinder ända fram till där hälen börjar och där slutar fästa nålbidningen i det underliggande varvet, förutom några få maskor på ovansidan av foten, och istället påbörjar skaftet. Sedan går man tillbaka och gör hälen genom att fästa en ny mängd maskor längs med hälspringans kant.

Någon som minns hur museum-strumporna brukar se ut, eller har sett andra fynd?

av **Mary-Lou** » 12 mars 2008, 06:35

Den typ du beskriver finns i Märta Brodéns bok Nålbindning. Jag vet inte hur gammal den tekniken är. Den teknik strumpan ifrån Uppsala ( sent 1400tal- tidigt 1500tal) är bunden i är annorlunda. Där börjar man med hälen, och gör sedan en lång slinga ( som skall gå över vristen) som fästes ned på andra sidan hälen, fortsätter med skaftet och plockar därefter upp maskor mot hälen och fortsätter framåt mot tårna tills foten tar slut. Det är lite tidigt på morgonen så jag hoppas att du fattar vad jag menar...

Att nålbinda på tunnelbanan är som att meditera. Jag hatar att läsa alla dessa gratis tidningar och jag vill bara vara ifred med min nålbindning och min iPod.

av **Ayeree** » 19 mars 2008, 13:15

Ni som gör lite högre sockor, hur gör ni för att hålla dem uppe? Jag håller på med ett par sockor som går upp till knäna att ha under klänningen istället för hosor. Just nu har jag kommit ca halvvägs upp på vaden och märker att skaftet halkar ner. Det är ju ganska naturligt med tanke på avsaknaden av resår i men hur löser man det? Folk kan ju inte ha hållit på och dragit upp sina sockor i tid och otid... :-)

Min fundering just nu är att göra små öppningar strax under knät (där benet smalnar av efter vaden) och trä ett band igenom så att det går att knyta åt. Kan det stämma? Eller hade man någon annan lösning? *newbie på sockor*

En fråga till, för att hålla värmen på vintern, räcker det om de går till under knät eller ska man fortsätta upp några varv till?

av **Karin** » 19 mars 2008, 13:27

Jag håller också på med ett par höga nålbundna sockar just nu. Jag tänker lösa det på samma sätt som med sydda kvinnohosor, d.v.s. de får gå upp över knät, sedan knyter jag ett band under knät men ovanför vaden.

Karin

av **Ayeree** » 19 mars 2008, 14:18

Har aldrig gjort ett par kvinnohosor heller, därav funderingen :-)

Kommer inte bitenöver knät att ramla ner? Eller den blir kanske så stadig att det funkar *funderar*. Gör du hål att trä bandet genom (typ knapphål) eller binder du det bara utanpå sockan?

av **Martina** » 19 mars 2008, 14:53

Det skall finnas en lång tråd om strumpeband nångonstans på textilforumet, där det diskuteras både olika typer av band och knytningssätt. Sök "strumpeband" om du är intresserad!
Det vanligaste sättet att knyta på är nog två varv runt benet och knut eller rosett. Man kan om man vill rulla ned biten som blir över på strumpan (detta är nog vanligast på sydda strumpor)eller bara lämna den som den är. Jag har aldrig frusit om låren i mina medeltidskläder trots att strumporna bara går till knäna. Det samlas tillräckligt med varmluft under yllekjolarna (förutsatt att man har linne+ylle+ylle) för att man inte skall frysa ens i -15 grader.

/Martina

av **Ayeree** » 19 mars 2008, 17:18

Ok, då lägger jag ner mina planer på att göra hål i strumpan för snörning. :-)

Ska göra ett försök med flätade band. Vet att jag lyckades fläta 5 lädersnören till ett bälte för så där 10-15 år sen så det ska väl inte vara helt omöjligt att fläta garn istället.
Martina, tack för tipset om att söka på strumpeband, hittade en beskrivning på hur man flätar som låter ganska lik hur jag gjorde då.

av **Kanonkulan** » 23 februari 2009, 23:50

Vill bara tillägga en sak i nålbindningsdebatten. Det finns ju de som inte gillar att spotta i handen vid skarvning och använder handcreme istället. Detta missfärgar dock garnet och det blir fula mörka fläckar vid skarvningarna. Så fram för spottande vid skarvning!

Nålbindning

Vilka är online