av Lasse C » 2 februari 2004, 12:01
Kul att se tankarna. Jag höll inne med mina egna i början, eftersom jag inte ville styra med egna exempel. Det är, som sagt, inte alldeles enkelt att välja! Jag håller delvis med Arnaud, att ju mer man lär sig om en viss tid/plats/sammanhang, desto mindre självklart blir det att man skulle vilja vara där.
Självfallet finns det ingen period utan dåliga sidor – det var rent av en av mina poänger att vilja väcka den tanken. Man måste liksom ta det onda med det goda och försöka hitta en rimlig balans. Tittar man enbart på de dåliga sidorna av vår egen tid är det ju lika bra att gå och leta upp ett stabilt rep och knyta sig en snara med en gång… (Och nejdå, Eva, det är helt riktigt uppfattat, det var inga ”studiebesök” jag tänkte mig!)
Glöm för all del inte att jag oavsett period tillät fritt val av plats, fastna inte i termer om ”här fast en annan gång”.
Mina egna två val blir nog:
1. Sent 1700-tal. Platsen är svår att definiera, men inte sammanhanget. Eftersom jag så länge jag kan minnas har haft ett marint/marinhistoriskt intresse är jag gräsligt svag för den tidens marina miljö. De långa upptäcktsfärderna och resorna, på skepp som fortfarande är något av det vackraste människan hittills åstadkommit, under en tid då det fortfarande var trä & hampa som gällde… *inåtvänt leende med glasartad blick* (Visst, jag är <i><b>mycket</b></i> väl medveten om trängseln, ohyran, den dåliga maten, skörbjuggen, den hårdföra disciplinen ombord, sjöstriderna – men ändå![;)])
2. Polynesien/Oceanien innan de vita kom dit. Gärna ett av de ställen som traditionellt haft matriarkat, de har varit bland de mest uttalat icke-aggressiva kulturer som existerat. Jag <i>försöker</i> att inte hemfalla åt jolmig söderhavsromantik, utan väljer p g a det jag faktiskt fått reda på om deras levnadsförhållanden. Klimat och livssätt passade oerhört väl för vad vi är biologiskt anpassade till, vår tids vällevnadssjukdomar var i stort sett okända (för att inte tala om stress & utbrändhet), folk som uppnådde en högst respektabel ålder var inte alls ovanligt och den vanligaste dödsorsaken var (och är, på de få ställen där man ännu lever så här) faktiskt olycksfall under födoanskaffning, typ ”ramla ner & slå ihjäl sig”. Arbetsinsatsen som krävdes för att livnära sig lämnade ett gott utrymme för hantverk, kultur, musik, historieberättande… Och så får jag mitt marina sammanhang igen! (Trots hajar & andra fientliga havsdjur, konstiga tropiska sjukdomar, etc – och att jag <i>avskyr </i>kokos… [:D])
De varmare delarna av jägar-samlarstenåldern har också ingått i mina funderingar, av (lustigt nog) ganska precis samma skäl som Tyr tar upp. Troligen var det därför jag fastnade för val 2. På det hela taget är jag rätt nöjd med att leva i nutiden (vilket väl är en sabla tur, eftersom mina valmöjligheter är rätt begränsade) men jag tyckte det var lite kul att leka med tanken!
LC